Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och i företaget.
Den svenska kronan är stabil under måndagsmorgonen, men guldpriset stiger igen vilket kan tala för att bankkirsen inte är över. Börserna i Asien är dock blandade under morgonen, vilket var ett tag sedan sist. TT rapporterar att trots inflationen lägger svenskarna historiskt lite av sin inkomst på mat och under snittet i EU, men det är bedrägligt och innebär att man jämför sig med EU:s fattigaste länder. I verkligheten har vi inte betalat så här mycket för maten sedan 90-talskrisen.
Stockholmsbörsen backade marginellt under veckan som gick. Storbolagsindex OMXS30 var oförändrat och gick -0.01%, medan bredare OMXSPI backade med -0.36%, och detta trots att Stockholmsbörsen föll mer än 2% i fredags. Än så länge har inte bankkrisen generellt drabbat Stockholms börsnoterade aktier, även om det ser annorlunda ut för individuella aktier.
Valutorna är stabila under måndagsmorgonen. Norska kronan ligger på 99 svenska ören, schweizerfranc på 11:35 SEK, euron på 11:22 och dollarn på 10:42. Däremot har guldpriset tagit ett skutt och hoppat till 661:- SEK per gram. Inte rekord efter förra veckans spik, men rekordnivåer. Att guldpriset går starkt kan tala för att oron inte är över för bankkrisen.
I USA gick S&P-500 plus ojusterat för valutaeffekterna för oss svenskar och gick efter +0.56% i fredag +1.39% för veckan. Nasdaq steg +0.30% sista dagen förra veckan och stängde på +1.97%. Även här kan man alltså inte tala om något generellt börsras.
I de asiatiska tidszonerna är det nu blandat under morgonen, vilket jag tror är första gången på ett tag. Annars har de asiatiska börserna samstämmigt sprungit tillsammans åt samma håll, iaf de index jag väljer att följa. Att det spretar kan innebära att oron minskat och nationella förhållanden styr mer.
ASX 200 är i skrivande stund oförändrad på +0.07%, Hang Seng backar -0.66%, KOSPI -0.31%, Nikkei 225 +0.43% och Straits Times +0.96%. Så två framåt, två bakåt och en oförändrad. Blir inte mycket mer spretigt än så.
Mina portföljer hos Lysa ligger stabilt. Sedan senaste insättningen den sextonde mars och med det balanseringen av fördelningen 60% aktier 40% ränta, så har räntan gått marginellt bättre än aktierna, antagligen pga fallande marknadsräntor som drar upp obligationerna och fördelningen är just nu 59.98% aktier och 40.02% räntor. Detta ombalanseras om avvikelsen blir för stor eller vid tillräckligt stora insättningar. I praktiken innebär den automatiska ombalanseringen att man säljer det som gått bra och köper det som gått dåligt, dvs vid fallande aktiebörs säljer av ränteplaceringar och köper mer aktier, och vid stigande börs tar hem lite av vinsten och säkrar denna i obligationer.
TT och SvD skriver att svenskarna trots att vår matprisinflation är högre än i många EU-länder (kom ihåg att det alltid finns någon som är bättre, så när man jämför sig med andra blir man bitter) så lägger svenskarna mindre andel av sin inkomst på mat än EU-snittet. Snittet i EU är att man lägger 17.3% av lönen på mat, medan Sverige läger 15.3%.
Detta är också historiskt lågt, även om det är högre än sedan 90-talet, då vi lade 13 – 14% år 2000 – 2020 och 2020 – 2022 lade 14.3%. 1990 lade vi 15.4% vilket ju är passande med tanke på att vi kan vara i samma läge nu som inför 90-talskrisen och 1980 lade vi 18.8%. För att visa hur välståndet ökat lade man 1950 30.4% av inkomsten på mat.
Dock innebär sådana här jämförelser att vi jämför oss med EU:s fattigaste länder och ju fattigare desto mer lägger man på mat. Istället bör man förstås titta på jämförbara länder i BNP per capita.
Sverige har högre BNP per capita (PPP, dvs köpkraftsjusterat) än Tyskland, Danmark, Österrike och Belgien enligt Wikipedia och det är bland EU-länderna bara banklandet Luxemburg och Internetjättarnas Irland som har högre, samt Nederländerna. Luxemburg och Irland har rejält högre, så ska vi jämföra oss med våra likar är det rimligtvis de andra fem.
Dessa lägger enligt artikeln följande på mat. Belgien 15.5%, Nederländerna 14.9%, Danmark 13.7%, Tyskland 13.2% och Österrike 12.1%. Med Sveriges 15.3% (för övrigt lägger det fattigare Finland 15.2%) blir medlet i gruppen 14.11% och då har vi inte justerat för storleken, som ger mer tyngd åt framför allt Tyskland och Nederländerna och i antal invånare istället för antal länder sänker medlet ytterligare.
Bland våra likar lägger Sverige alltså över medel och det är först när vi blandar in EU:s fattigaste länder som Sverige ser ut att vara bättre än medel vad gäller matutgifterna. Överlag är EU bra att använda för att visa vad fan man vill med statistik eftersom om vi jämför oss med EU så börjar vi jämföra oss med fattiga länder som Bulgarien, Grekland eller Portugal och då kan vi ju vara nöjda.
Men kanske bör ambitionsnivån vara lite högre än att jämföra sig med fattiga länder?
Verkligheten är att svenska hushåll har inte betalat så här mycket för maten som andel av inkomsten sedan 90-talskrisen, och den var inte trevlig för många. 90-talskrisen är inte en målbild att eftersträva känner jag, men de som idag är i 40-årsåldern var barn då och kanske inte märkte hur illa det var? Som barn har man ju inte några referensramar att jämföra med och de allra flesta människor – även i Sovjetunionens misär – kommer efteråt ihop sin barndom som positiv. Men så har vi en överlevnadsmekanism att dåliga minnen försvagas.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och i företaget.
