Andelen hushåll som har blancolån för belåningen över 85% av marknadsvärdet fortsätter att minska. Företeelsen är vanligare utanför storstäderna, vilket antagligen kan förklaras med låga bostadspriser.
 |
| Andel hushåll med blancolån i olika regioner. Källa: Finansinspektionen |
Hushållens genomsnittliga belåningsgrad på sina bostäder har gått ner. Det är dock fortfarande så att 19% skulle hamna under vattnet belåningsmässigt om bostadspriserna faller med 25%.
 |
| Belåningsgrader som andel av bolånestocken. Källa: Finansinspektionen och bankernas beräkningar |
Amorteringskravet ledde till kraftigt ökade amorteringar framgår i Finansinspektionens årliga rapport om den svenska bolånemarknaden. I högre belåningsgrader och skuldkvoter ökade amorteringarna som andel av inkomsten rejält.
 |
| Amorteringsgrad i procent av inkomsten för olika skuldkvoter. Källa: Finansinspektionen |
Kampen mellan Finansinspektionen (FI), Riksbanken och politikerna om hur hushållens skuldbubbla ska åtgärdas, och vem som har ansvaret fortsätter. FI vill nu utreda en begränsning av de billigare rörliga bostadslån eftersom Riksbanken inte vill höja räntan.
 |
| Livligt värre i Kolla Parkstad, Kungsbacka. |
Arbetet med det sk skuldkvottaket, dvs en begränsning på hur många multipler av disponibel inkomst man får låna till bostaden, fortsätter. Det ser ut som att förslaget ska läggas på 600%, vilket omfattar väldigt få. Men skuldkvottak kan vi nog räkna kommer när som helst, dvs framåt 2018 – 2019 med den takt som svensk byråkrati och politik arbetar.
 |
| Fördelning skuldkvoter nya lån 2011 och 2012. Finansinspektionen rapporterar inte längre fördelningen av någon anledning. |
