En starkt bidragande orsak till att guldet har varit en bättre placering än Stockholmsbörsen för oss svenskar under 2014 är att dollarn går urstarkt mot svenska kronan. USDSEK har inte legat så här högt sedan juli 2012, och trenden är mycket stark.
Latest in euro
Ekonomen Kenneth Rogoff säger i en artikel hos Bonnier/DN på döda träd att ECB borde slopa kontanter och införa negativa räntor i eurozonen. Detta för att driva upp inflationen genom att därmed hindra sparande.
-1.5% i ränta anges som lämpligt, hur nu Rogoff kommit fram till detta. Därmed ska folk skrämmas att ta ut sina pengar från banken, och festa upp dem istället. Alternativt låna mer pengar, allt i hopp om att driva upp inflationen. Samtidigt menar Rogoff att just hög inflation ska ta hand om skulderna, men om negativa räntor gör att man lånar allt mer, så minskar förstås inte skulderna.
Dessutom måste alla skulder balanseras – det måste ske inlåning och upplåning – vem ska då finansiera de negativa räntorna om man vill minska sparandet?
Framför allt så säger inget att negativ ränta leder till att pengar når ekonomin. Istället får man betalt för att ta lån, och köper tillgångar på finansmarknaderna och får finansbubblor. Likviditetsfällan fortsätter att vara låst.
Avskaffande av kontanter är kanske möjligt i Sverige, där vi har kort överallt och i vissa fall vägrar kontanter, som i kollektivtrafiken. I t ex Frankrike är det åtminstone lokalt tvärt om – där vägrar man kort i kollektivtrafiken.
Samtidigt, får man en deflation om -1.5% så är förstås inte en negativ ränta något att oroa sig över.
ECB sänkte sin styrränta till 0.15% idag, och inlåningsräntan till minus 0.10%. Det betyder att bankerna nu måste betala för att sätta in sina balanser hos ECB över natten.
Finska Hufvudstadsbladet1. rapporterar att Nordea nu klassar vårt östra grannlands ekonomi som “klassisk depression”. Matpriserna skenar, arbetslösheten skenar och läget ser långt ifrån muntert ut, samtidigt som omvärlden är på väg in i ekonomisk återhämtning. Se även Schibsted/SvD.
Kvartal tre 2013 vände skuldberget nedåt i den sammanslagna eurozonen, från 95.7% till 95.1% av BNP. Utvecklingen leddes av Belgien, Frankrike, Portugal och Finland, medan skulderna i hela EU ökade med 0.1 procentenheter till 86.8%. Av PIIGS-länderna var det nu bara Spanien och Grekland som fortsatte öka sina skulder i förhållande till BNP.