I veckan presenterade den svenska regeringen en stor satsning på civilt försvar, alltså den civila sektorns stöd till det militära försvaret av Sverige, som industri, kommunikation- och transportinfrastruktur och energiförsörjning, sjukvård mm. Till runt 2028 planeras Sverige ha en uthållig civil sektor som tillsammans med samverkan med våra allierade i Nato kan upprätthålla spjutskaftet i svenskt försvar. Det är både bra och nödvändigt, då det också är ett Natokrav.
Civilt försvar är alltså inte samma som civilförsvar, även om det finns överlappande områden. Ett exempel är att i krig har den svenska (kommunala) räddningstjänsten ansvar för min- och amröjning bortom fronten och under strid, och ska på det viset alltså stödja det svenska militära försvaret så det övriga samhället är tillgängligt och militären inte behöver belastas med detta. Samtidigt är ju även amröjning civilförsvar då det skyddar den civila befolkningen, men huvudsyftet är att landets spjutskaft ska fortsätta upprätthålla spjutspetsen det militära försvaret.
I veckan presenterade man att en del av reformutrymmet i svensk statsbudget kommer gå till investeringar för det civila försvaret, initialt ytterligare två miljarder kronor nästa år, för en total summa om 8.5 miljarder som sedan ska stiga till totalt 15 miljarder om året 2028.
Fokus ligger på funktioner som transport, energiförsörjning, vara telekomsystem, samt posten, livsmedelsförsörjning och dricksvatten, sjukvård och räddningstjänst (inklusive skydd för civilbefolkningen). Man ska här komma ihåg att ur ett försvarsperspektiv är det inte ett självändamål att skydda civilbefolkningen – då kan man bara uppmana alla att fly till ett annat land, utan civilbefolkningen måste fungera för att det militära försvaret ska fungera. De svenska kringarna måste ha något som tar hand om deras barn och fortsätter ge dem skolgång, det måste finnas fungerande infrastruktur och fungerande sjukvård för de skadade, annars faller även det militära försvaret samman.
Femton miljarder uppges i media inte räcka för att Sverige ska vara självständigt uthålligt, utan då skulle 20 miljarder om året krävas enligt MSB, men Sverige är inte längre allianslösa och vi ser i Ukraina hur viktigt det är med externt stöd och samverkan med allierade. Däremot måste man ha försvarsvilja och visa att man både kan och vill försvara sig för att få stöd utifrån.
Nu är vi med i Nato och 15 miljarder är därmed en fullt realistisk nivå där vi ska klara oss i flera månader på egen hand innan hjälp från allierade börjar tillföras. Det är också viktigt för våra allierade att Sverige har ett fungerande civilt försvar, då våra allierade kommer behöva använda Sverige i det gemensamma försvaret, t ex för logistik, hamnar, flygbaser och luftvärnsfront. Då måste livsmedelsförsörjning, el, vatten och kommunikationer fungera, även för det civila spjutskaftet så den militära spjutspetsen kan agera.
En bra och nödvändig plan presenterad av Tidölaget för detta alltså. Det är inte bara ett bra besked. Det är också ett nödvändigt besked, inte bara för att Sverige ska kunna försvaras utan för att Nato ställer krav på civilt försvar på sina medlemmar.
Regeringens presentation hittas här.
För de enskilda hushållen, organisationer, myndigheter och företag kvarstår ansvarsprincipen. Satsningen på civilt försvar tar inte bort ditt ansvar som företagare, organisationsledare eller hushåll att se till att hålla egen beredskap för att klara kris, höjd beredskap eller fullskaligt krig. Det civila försvaret ska stödja det militära försvaret, inte dig. Det behövs inte heller centrala lager av saker som idag lagras privat, som t ex* hela den svenska spannmålsskörden i hundratals eller tusentals distribuerade silon istället för i ett statligt centrallager. Saker måste inte hanteras av staten för att fungera i krig. Däremot behöver staten tillse att saker som energiförsörjning inklusive det kritiska bränslet säkras, då allt utgår från tillgång till energi för både lagring och transporter. Annars faller både privata och centrala statliga lager.
Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin är minister för civilt försvar. Inte för civilförsvar. Det senare är ditt ansvar, så skärp dig och din organisation eller ditt företag och sluta gnäll.
*det finns många fler exempel på vad som lagras distribuerat och kommersiellt, jag tog bara spannmål som ett, då vi i princip är självförsörjande och exporterar spannmål pga utmärkta klimatförutsättningar för gräsodling. Mjölk och nötkött lagras riket runt i form av bete och vinterfoder som ensilage till det levande beståndet av nötkreatur, och det finns lagkrav på hur mycket beredskapslager raffinaderier och oljedepåer ska hålla, lagkrav som sannolikt måste utökas då de beredskapslagren inte disponeras av svenska staten, utan av IEA. Vi behöver alltså lagstifta om ytterligare kommersiell lagring av bränsle som staten disponerar vid kris, höjd beredskap eller krig.
