Med prisinflation ökar nominell NBP och om skattetrycket bibehålls innebär det att staten kan öka sina anslag till utgiftsområdena med inflationen. Det enklaste exemplet är att om allt blir 10% dyrare så blir det också 10% högre momsintäkter, om konsumenterna inte drar ner på sin konsumtion utan istället minskar sparandet. Siffrorna visar också att ojusterat för inflationen så ökade svensk BNP och därmed antagligen skatteintäkterna med 10% första halvåret 2022.

Normalt när man pratar om BNP pratar man om real BNP, dvs BNP justerad för den sk BNP-deflatorn, eller prisökningarna. Att saker ökar i pris är inte ekonomisk tillväxt, därav justerar man ner BNP med prisökningarna.
Men skatteintäkterna är baserade på nominell BNP. Så om skattetrycket bibehålls kommer statens skatteintäkter öka vid inflation, t ex genom högre vinster för företagen – om dessa ökar sina priser procentuellt lika mycket som prisökningarna så ökar deras vinster lika mycket. Momsintäkterna ökar vid högre priser, om inte konsumenterna drar ner på konsumtionen. Och även om de drar ner på konsumtionen relativt sett så kan fortfarande konsumtionen öka, t ex via stigande befolkning eller att fler kommer ut i arbetslivet och börjar få lön.
Kort sagt ska statens skatteintäkter öka med inflationen och det innebär att utgiftsområden som inte får inflationskompensation i budgeten som väl ska publiceras i morgon 08:30 drabbas de facto av nedprioriteringar från regeringens sida.
Till exempel är prognosen för statens utgifter 2022 inom försvar (utgiftsområde 6) 80 miljarder och inom rättsväsendet (utgiftsområde 4) 62 miljarder. Om vi nu med ca 10% inflation inte ökar försvarsutgifterna med 8.0 miljarder till 88 miljarder har vi dragit ner på försvaret. Om inte rättsväsendets budget ökar med 6.2 miljarder i morgondagens budgetproposition har vi dragit ner på rättsväsendet.
Och så fortsätter det.
Hur har det då gått med nominell BNP i år?
Vi kan tyvärr bara titta på första halvåret och BNP från användningssidan med löpande priser (dvs ej nedsjusterat för inflationens allmänna prisökningar) var 1270350 + 1369934 = 2 640 284 MSEK eller om man så vill 2 640 miljarder kronor första halvåret 2021. För första halvåret 2022 var siffrorna 1372727 + 1513879 = 2 886 606 MSEK eller 2 886 miljarder kronor. Tredje kvartalet är inte rapporterat från SCB än.
Det är en ökning med 9.3% eller mycket nära aktuell officiell KPIF-inflation om 9.7%. Tolvmånadersförändringen för KPIF var dock 8.5% och KPI 8.7% vid halvårsskiftet 2022. Detta betyder att skatteintäkterna bör öka med prisökningarna eftersom ojusterat för inflationen ökade svensk ekonomi. Det finns alltså ingen ursäkt för regeringen att inte öka anslag till prioriterade områden med över 10%.
Sedan kan förstås skattetrycket minska eller öka också, men sådant har man just statsbudgeten till att justera.
Det är nu upp till bevis 08:30 i morgon om det bara kommer varmluft från regeringen eller om man faktiskt avser att satsa på försvar och rättsväsende eller om man tror att väljarna är dumma och kan luras i att anslag lägre än inflationen är en satsning.
Allt annat än ökad försvarsbudget med 8 miljarder och ökad budget för rättsväsendet med 6 miljarder är neddragningar på dessa områden. För att vara en satsning måste anslagen öka med mer än 8 respektive 6 miljarder i budgetpresentationen i morgon.



