Börserna är blandade i de asiatiska tidszonerna under fredagsmorgonen och kronan rasar vidare, vilket även drar upp guldpriset. Den svenska regeringen ser nu en konjunkturnedgång i svensk ekonomi (duh! – alla som följt bloggen och konjunkturbarometern visste redan detta) och kallar läget för krigsekonomi.
Stokcholmsbörsen steg trots regeringens prat om lågkonjunktur och OMXS30 gick +0.91% medan OMXSPI gick +0.95%. Rimligtvis är alla på marknaden smartare än regeringen och gårdagens besked var ingen överraskning. Den svenska krona rasar vidare och dollarn kostar nu 10:52 SEK. För en dryg vecka sedan kostaden den 10:05 SEK, så vi pratar om nästan 5% svagare krona på en vecka och begreppet ras passar således. Euron hittas nu på 10:61 SEK. Guldpriset hänger på och hittas därmed på 594:- SEK.
I USA gick S&P-500 +0.23% och Nasdaq 100 +0.26%. De amerikanska räntorna backade något.
I de asiatiska tidszonerna är det blandat under fredagsmorgonen.
ASX 200 oförändrad på +0.01% tillsammans med Nikkei 225 på -0.04%, Hang Seng positivt på +0.19% medan resten faller med KOSPI -0.53% och Straits Times -0.73%.
Finansminister Mikael Damberg (S) menar i finansdepartementets nya ponduspostulering om svensk ekonomi att inflationen är hög nu och blir 8.0% för KPI i år, men ska dämpas nästa år och tror att den faller tillbaka till 6.3% för helåret 2023 och sedan 2.8% år 2024. Svensk BNP-tillväxt nästa år rasar till 0.4, vilket är en nedjustering från 1.1% i juniponduspostuleringen. Sedan ska ekonomin studsa upp ur lågkonjunktur och ligga på 2.2% i tillväxt under 2024 och 2025. En blodfattig högkonjunktur alltså och inga 3-4%.
Styrräntan gissas ligga på 2.0% år 2023 – 2025, där ponduspostuleringens tidsram upphör. Lite lägre än gårdagens 2.25% från SBAB.
Det fortsätter alltså vara hög inflation hela nästa år. Siffrorna ovan är KPI, dvs det hushållen faktiskt upplever som kollektiv enligt SCB. För KPIF, som låtsas att hushållen inte har några räntor att betala så blir KPIF 7.3% i år, 3.90% nästa år och sedan målet 2.0% fram till och med 2025.
Är ju intressant om avtalsrörelsen också gör med KPIF och alltså struntar i folks bolån, billån, billeasing, konsumtionslån etc när man ska förhandla nya löner. Det nya ränteläget väntas alltså bestå tills vidare och för att inflationen ska betala mina lån så måste lönerna höjas så det blir relativt sett billigare att amortera.
Damberg uppgav att reformutrymmet var 30 GSEK nästa år, vilket är lustigt med tanke på att man just slängde ur sig 60 GSEK till elkunderna, vilket kanske säger något om regeringens prioriteringar. Huvudpunkterna för dessa 30 miljarder är annars att bryta segregation och brottslighet, driva på klimatomställning och skapa jobb i hela landet och ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Pga krigsekonomin är osäkerheten dock stor. Punkterna sammanfattar väl vad regeringen tänker driva i valrörelsen.
Kort sagt så kommer inte alla vallöften kunna infrias, men det märker ju inte väljarna förrän efter valet. Oppositionen kan nu förstås hävda att finansdepartementet har fel och säga att reformutrymmet är 50-100-200 miljarder och lova mycket mer. Som inte heller kan genomföras.
69 kommentarer
Skulle tro att om avtalsrörelsen struntar i att på något vis kompensera så är det nog risk att folk börjar byta jobb och då kräver högre lön. Störst möjlighet för löneökning brukar vara byte av antingen tjänst eller jobb.
Om man inte är duktig förhandlare själv dvs. 🙂
Det förutsätter att det finns jobb att byta till. Sist jag kollade så var inte lågkonjunktur något som skapar ett överskott av arbetstillfällen.
Det låter på både företag och tjänstemannafack att kompensation för inflationen inte kommer att hända alls. Varken mot KPI eller KPIF.
Är det inte lite meningslöst att prata om inflation två år framåt?
Hittade följande skrivning från riksbanken i Novenber 2021:
“Inflationen rensad för energipriser väntas fortsätta att stiga något och vara strax över 2 procent till slutet av nästa sommar.”
Det gick ju sådär med den prognosen…
Ja, alla dessa prognoser blir ju alltid mer eller mindre fel. De är intressanta som beslutsunderlag, då de som lägger prognoserna agerar efter dem. I detta fall är det utifrån denna som regeringen kommer agera.
Alla fattar ju att det är gissningar (utom de som borde behöva fatta det). Man måste ha något att planera efter. Sedan får man ändra planen efterhand. Jag tycker att bedömningarna verkar balanserade.
Jag skulle påstå att det var en relativt normal prognos från dem.
Sämst i klassen på prognoser.
@Inte bra, hur ser din, bättre, prognos ut?
Skillnaden är att Inte bra kanske inte uppbär en månadslön på 65 000:- SEK i skattepengdiande pengar för att göra dessa prognoser.
“… tror att den faller tillbaka till 6.3% för helåret 2023 och sedan 2.8% år 2024.”
Jo, detta är nonsens. Prognoserna har mindre än 1-2 procentenheter precision ett par månader framåt, men de gör prognoser fär 24 månader på tiondelsprocentenheter. Ingen kan framföra detta med god min och samtidigt förstå vad orden/siffrorna betyder.
Ska man vara ärlig så är ju de 60 miljarderna något som staten inte kan få ut till sig själv oavsett så att de inte räknas in i “reformutrymmet” (vilket ju egentligen borde heta budgetökningsutrymme)
Ifall tillräckligt många bolån (och kanske företagslån) avskrivs som kreditförluster, kan då penningmängden krympa så mycket att det får en märkbar deflatorisk effekt på kronan? Dvs allt annat lika, staten kan förstås gå in och ersätta bankerna med nya friska pengar ifall dom är på det humöret.
Är inte reformutrymmet de pengar som inte är intecknade i fasta avgifter? För mig som privatperson pengarna jag har över efter lån, räkningar och mat typ, alltså de pengar där jag kan välja vad jag vill göra med. Sedan att man kan vara lite kreativ och äta nudlar hela månaden och därmed öka “reformutrymmet” eller lägga pengar på månadssparande i någon fond och därmed minska “reformutrymmet” är ju andra frågor, men som grundläggande princip. Eller hur kommer man fram till reformutrymmet på statlig nivå?
Svaret skulle varit till Paul ovan… :-/
Jag tror inte att restskulder från privatbostadsförsäljningar kommer att ha någon betydelsefull inverkan på ekonomin. Under den stora lågkonjunkturen på 90-talet så var det aldrig privatkundernas betalningsproblem som utgjorde någon risk för bankerna, utan det var de stora fastighetsbolagen och andra spekulanters haveri som stod för den absoluta merparten av kreditförlusterna. Privatkunderna var personliga tragedier som var allvarliga nog, men de riskerade aldrig att driva några bankers i konkurs. Däremot var det nog en bidragande orsak till att skuldsaneringslagen klubbades igenom och trädde i kraft 1994.
Nej, det stämmer. Privatpersonernas tragedier var aldrig systemhotande, det som kraschade ekonomin var fastighetssektorn. Som är större och ännu mer uppblåst idag.
Ok, men då är frågan ifall det kan bli en märkbar deflatorisk effekt av att fastighetsbolagens lån blir kreditförluster. Kronor försvinner ur systemet; kvarvarande kronor blir värda mer (allt annat lika).
Om du hör till de penningmängds-troende som gillar att filosofera om hur pengar skapas via lån så bör amorteringar pressa ner penningmängden och inflationen (lånemängden minskar).
.
Även om du är mer Keyniaskt lagd så innebär amorteringar en minskad konsumtion och lägre inflationstryck.
.
Det borde gå att tänka likadant om kreditförluster. I alla fall om skulden är till en bank.
.
Men fastighetsbolagen använder mest obligationer. Om en obligation blir värdelös så har inte den penningmängden/ konsumtionsutrymmet försvunnit i tomma intet, den flyttar bara på sig (eller?). En obligation köps för riktiga pengar och obligationsutgivaren fick t.ex en miljon som en fortfarande finns kvar någonstans i verkligheten. När obligationen blir värdelös innebär det bara en transaktion. Du förlorar dina utlånade pengar medan Trumps skalbolag skickar vidare pengarna någonstans.
.
Men vad händer med leverantörsskulder? Ditt bolag levererar en massa saker på kredit. Materialet används men Trumps bolag gå ett omkull innan något värdefullt har byggts. Den skuld-avskrivningen måste väl också leda till minskad penningmängd? Även om ingen bank är inblandad?
Woodoo chill!
En anekdot angående krympflationen:
.
Gjorde misstaget att köpa ett paket BigPack-glass (från bloggarens favorit Unilever). Brukar köpa dyrare glass men tänkte spara en slant.
.
Jag förstod att något var fel när barnen tyckte det var smaklöst, på gränsen till äckligt (dom brukar inte vara så petiga).
.
En snabb titt på innehållsförteckningen och en googling visade att Unilever i Maj 2022 ändrat innehållet genom att ersätta skummjölken med rent vatten. Eftersom den tillverkas i samma fabrik som annan glass så finns ändå en allergivarning “kan innehålla spår av mjölk”.
.
Av mjölk finns i alla fall inga spår i innehållsförteckningen:
.
Vatten, glukos-fruktossirap, socker, glukossirap, kokosfett, ärtprotein, stabiliseringsmedel (guarkärnmjöl, fruktkärnmjöl), arom, emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror), rödbetsjuicekoncentrat, salt, färgämnen (klorofyllinkopparkomplex, kurkumin, annattoextrakt norbixin).
Underbart att skummjölk anses vara en ingrediens som man baserar jämförelserna på…
Personligen försöker jag att undvika alla livsmedel som innehåller HFCS (high fructose corn syryp). Enligt många är det ett rävgift som ställer till med en hel del i kroppen och det finns mycket dokumentation om detta billiga sötningsmedel.
Glukos-fruktossirap är glukossirap med mer än 5 procent tillsatt fruktos men med mer glukos än fruktos. Den ska inte förväxlas med fruktos-glukossirap.
Isoglukos kallas också fruktos-glukossirap, high fructose corn syrup och HFCS. Det är en flytande blandning av glukos, fruktos och maltodextrin, som framställs genom att spjälka stärkelse till glukossirap och sen omvandla maltos till fruktos.
Det är fascinerande att det går att få dessa ingredienser att bli till en sörja som får säljas som glass.
Det är ju inget av de stora märkena i frysboxen som säljer något man skulle kunna identifiera som glass utifrån innehållsförteckningen, inte ens Lejonet & Björnen som jag iaf en gång i tiden upplevde var ett premiummärke.
Ja, noterade att det tog oväntat lång tid att spola ned skräpet i avloppet. Smälte knappt fast jag spolade skållande hett varmvatten i vasken..
Ska vi gissa om SCB kontrollerat innehållet i sina inflationsberäkningar?
Intressant! Misstänker att Unilever gjort samma med 88:an, Nogger mfl. De smakar ingenting längre. Bara en massa iskristaller och vitt fluff.
.
Lidl däremot. Prisvärt och gräddigt.
Bara Magnum är ätbar numera (sen länge faktiskt). Jag har inte kollat innehållsförteckningen men det är avgjort en skillnad mellan Magnum och dom andra glassarna. Köpte en Dajmstrut för ett tag sen och den smakade skit.
Ät Kling, Engelholmsglass eller motsvarande istället. Eller gelato.
Blä på den innehållsförteckningen. Så big pack är numera isglass.
Sia glass kör fortfarande med vispgrädde (och skummjölk) i glassen.
Du skall givetvis köpa B&J för att slippa en vit, priviligierad och anti-wokig glass..
Jag brukar göra egen glass och det är rätt dyrt. Ingredienserna är mjölk, grädde, äggula, strösocker samt smaksättning, tex svindyra rostade hasselnötter. Och så el till frysningen förstås 🙂 Men man kan äta lite mindre istället.
–
Även glass som säljs som lyxglass brukar ha en diger ingredienslista som är allt annat än förtroendeingivande!
Kronan rasar vidare och Ingves har semester och sitter och pillar sig i naveln. Det är en gåta att de inte kallar till ett extrainsatt penningpolitiskt möte. Centralbanker runt om i världen höjer styrräntan varje månad och här låtsas vi som det regnar – fast alla vet att det råder kristorka.
Och “Vad anser du att riksbankens uppdrag ska vara” är den stora frågan i alla valbarometrar… eller inte. Vänsterpartiet borde väl i alla fall vara emot inflationsmålet som varje år överför 2% från dom som inte har tillgångar till dom som har?
…så om det inte hade varit val i september så hade de haft ett extrainsatt möte i augusti? Ditt svar känns lite oklart.
Mitt svar syftade på det faktum att penningpolitik inte är en framträdande fråga i media och bland folk i gemen, men att den kunde vara det för den påverkar rätt så mycket, bla genom att inflation överför köpkraft från folk som lever ur hand i mun till folk som sitter på tillgångar.
Du tror inte att det är en alldeles medveten strategi? En liten smygdevalvering för att låta exportindustrin dra oss ur skiten igen.
Nej, det tror jag inte. Det är för långsökt och på gränsen till tankar om konspirationsteorier.
De flesta Centralbanker hade växelkusen som ett mål alldeles nyss. Inte speciellt långsökt.
Dollar 5% upp, lär ju inte sänka inflationen precis, genom att inte höja räntan är RB delvis ansvarig för devalveringen.
Vad hände med din utlovade postning om SVK Lars?
Hade sett fram mot den.
Hann inte med den, har inte glömt bort.
Jag ser också fram emot den. Hoppas att den kommer i närtid. Tack för det jobb du lägger ner på bloggen Lars!
Tack själv, snällt sagt.
Ja, bloggen är en fantastiskt bra lägereld i tider med desinformation och inkompetens. Big up till Lars!
Har några inte så fina stamnätstolpar inom stenkastaravstånd från joggingturen. Av respekt för växande grödor så har jag inte tittat närmare men då ett pågående projekt avser byta denna sträckningen går det att komma intill dem, om än då i strid med arbetsmiljöplanen.
De ser lite risiga ut men så är de äldre än jag är…
“Krigsekonomi” i Sverige? Men snälla rara söta lilla vännen…
Om vi nu enligt regeringen har en “krigsekonomi” (Finan(s)minister Mikael Damberg är i alla fall citerad i en artikel på DNs hemsida publicerad igår som att “vi måste hantera den här krigsekonomin tillsammans”) så kan jag lätt räkna upp en hög med omprioriteringar i statsbudgeten som borde läggas fram som en extra ändringsbudget för en extrainkallad riksdag på måndag 22 augusti 2022, om inte tidigare. Men det kommer inte att hända. Alltså är det ett retoriskt grepp som fullständigt saknar faktisk förankring i den verklighet som ens regeringen själv faktiskt verkar i.
Så länge vi har Jämställdhetsmyndigheten och Nämnden för Hemslöjdsfrågor så kan det omöjligtvis inte vara några problem med den offentliga ekonomin. I så fall är de idioter.
Jämställdhet och kulturstöd är väl rätt viktiga grundstenar i ett bra samhälle, eller menar du att detta inte bör prioriteras i budgeten?
Han menar nog att det inte bör prioriteras ifall man är i krig och således har en krigsekonomi. Dock är det ju kaffepengar i sammanhanget så det är kanske inte värt administrationstiden att lägga ned det. Man kan ju halvera lönerna rakt över i alla myndigheter för att frigöra resurser istället. Och är det krigsekonomi kan man stifta lagar som tvingar H&M att tillverka kläder åt militären, Volvo att bygga militära dumpers, osv.
Om vi har en krigsekonomi, och följaktligen själva befinner oss i krig, så ska vi till att börja med INTE lägga några flera procent av statsbudgeten på utlandsbistånd. (1% av BNI blir väl ett par procent av statsbudgeten?) Punkt och slut. De pengarna behövs då mycket bättre för att rusta och stötta vårt egna svenska samhälle för kriget vi per definition befinner oss i. Sen kan man börja dutta med andra budgetposter.
Tillägg för tydlighetens skull, jag hör inte till de som hävdar att vi inte ska ha något utlandsbistånd. (Däremot vore det nog ibland bra om uppföljning och kontroll fungerade bättre. Får vi valuta för de pengar vi skickar utomlands, eller skulle de kunna användas ur svenskt perspektive bättre ens av andra biståndsmottagare?) Men om vi nu befinner oss i krig så är biståndet till andra än våra allierade något som direkt borde kunna skäras ner på kraftigt, till förmån för sådant som rättsväsende, tull, försvar (så klart), räddningstjänst, osv osv osv. Alltså det allmännas direkta kärnuppdrag med omnejd. Nej, det är inte så enkelt som att bara ösa pengar i ena änden så får man omedelbart motsvarande förhöjd förmåga i andra änden, men pengar är en bra början.
Nja om vi (=europa) är i krig och fronten är i Ukraina så är det rimligt att skicka bistånd dit. På samma sätt som Medelpad hade fått bidra ifall Blekinge blivit attackerat av ryssen.
@DJ 13:54, jag försökte förtydliga i min uppföljande kommentar 12:52 att jag INTE avsåg att bistånd till våra allierade ska dras in. Det är en helt annan sak. Men för svenska staten att skicka pengar i bistånd till t.ex. Östtimor, Colombia, Zimbabwe, Botswana eller Kina hjälper knappast svensk försvarsförmåga (varken det civila eller militära försvaret).
Om det är någon gång vi behöver hemslöjd så är det väl under en riktig kris med avspärrningar osv?
Eller när en kwh el kostar som en liter bensin. Då jävlar skall det stickas sockor.
Att säga att vi har en krigsekonomi i Sverige just nu tycker jag möjligen är lite förmätet mot det Ukrainska folket…
Först var det ladorna som var tomma, nu är det krigsekonomi. Det blir lite fånigt när man spelar de låga förväntningarnas spel hela tiden men så har de ju, precis som Ben Dover inget att komma med utan mest bara gnäll på högern.
Höger, vänster om. Same shit, different day.
Och för några månades uppmanade självaste Damberg att partier skulle hålla igen…
https://www.avanza.se/placera/telegram/2022/06/22/finansministern-uppmanar-svenska-partier-att-inte-ga-fram-med-loften-som-driver-upp-inflationen-ki.html
Det finns ett före och ett efter den 24 juni 2022. Eller hur var det nu igen?
Valfloskeln “putinpriser” funkade inte i opinionen – så nu går sossarna all-in på “krigsekonomi” istället – är det rätt uppfattat?
Ryssarna hade ju stora förluster igår och idag höjs dieseln med 45 öre. Går säkert att göra någon koppling där om man är tillräckligt inskränkt politiker.
Inflationen i aug
I juli sjönk den pga bränslepriser och energi
Insight har både bränsle kraftig stigit igen samt energi ökat kraftigt ( ingen som kunnat missa detta
Lägg till högre matpriser
Siffran för aug kommer studsa upp över 9 %
0,75 % av riksbanken i sep
Enligt https://tanka.se/prishistorik så är både bensin och diesel fortfarande billigare än det var i juli. Elen lär dock ha ökat i pris. I augusti 2021 var spot-medelpriset (https://www.nordpoolgroup.com/en/Market-data1/Dayahead/Area-Prices/ALL1/Monthly/?view=table) SE1 och SE2 588 SEK/MW, SE3 671 SEK/MW och SE4 855 SEK/MW.
SEK/MWh skall det vara. (Skulle vara bra med en editeringsfunktion.)
Räknar jag rätt är ett rakt medelvärde för 1-20 augusti för närvarande:
SE1 155 SEK/MWh
SE2 662 SEK/MWh
SE3 1551 SEK/MWh
SE4 2410 SEK/MWh
Räknar man om det till ett medelpris för hela Sverige där elhandelsområdenas andel av förbrukningen i SE1-4 är 9.69%, 11.73%, 61.13% och 17.46% respektive blir medelpriset Aug21 685 SEK/MWh och nu Aug22 (t o m 20/8) är medelpriset 1461 SEK/MWh.
.
Enligt SCB är elprisets andel av KPI ca 4%. Vilket borde betyda (återigen, om jag räknar rätt) att priset på el ökar med 100% så påverkar det KPI (allt annat oförändrat) så att inflationen ökar med 4%.
Enligt SCB har el + drivmedel vikten 5.2% av KPI.
En anekdotisk inflationsrapport, Jula säljer kokosbollar som tidigare har kostat en krona styck. Nu kostar dessa en och femtio. Snudd på hyperinflation.