SBAB släppte idag sin nya analys Boräntenytt, och man väntar sig att rörlig bolåneränta stiger från dagens 2.57% till 3.5% i januari nästa år, för att sedan fortsätta upp till 3.8% och sedan 3.7% åtminstone till och med år 2026. Den låsta femårsräntan väntas i januari ligga på 4.7%.
Bolåneräntan förväntas toppa på 3.8% i april nästa år baserat på att Riksbanken kommer höja sin styrränta reporäntan till 2.25%. Sedan faller bolåneräntorna tillbaka till 3.6% men masar sig upp till 3.7% fram till år 2026. I januari ska den rörliga tremånadersräntan för bolån ligga på 3.5% och femåringen på 4.7%. Den senare faller till 4.5% år 2026.
Beskedet från bolånebanken SBAB är alltså att vi får en varaktig normalisering av räntenivåerna förbolån och styrränta fram till minst år 2026 och räntehöjningarna är alltså inte någon tillfälligt eller övergående.
Den ponduspostulerande prognosen sträcker sig inte längre än till just januari 2026.
Vad för effekt en form av räntechock, med trefaldigade räntor mot förra året, har för effekt på bostadsmarknaden lämnas som en övning åt bostadsspekulanterna och bostadsutvecklarna. Frågan är väl mest när hushållen accepterar att detta inte är tillfälligt.
Det är svårt att tro att tre gånger så höga räntekostnader inte kommer påverka bostadsmarknaden negativt, men den här bloggen har alltid fel om bostadsmarknaden så jag säger väl helt enkelt jag vet inte. Man ska i sammanhanget också komma ihåg att många bostadsrättsföreningar kommer få höjda räntor när deras lån rullas över och med det får bostadsrätter även höjda medlemsavgifter. Släng på de skenande energipriserna på det, samt 10% i matprisinflation så ser det inget vidare ut för den som vill sälja en bostad just nu.
SBAB:s listräntor på fem år är för övrigt 3.76% just nu och med en prognos på 3.5% till 3.8% i rörlig ränta varaktigt så tjänar man alltså inget på att låsa räntan om man tror på denna prognos – de långa räntorna är redan uppe på de nivåer som matchar prognosen. Som sig bör, förmodligen, i en fungerande räntemarknad.
Fönstret där man skulle låsa sin ränta har antagligen stängts och det är bara att gratulera de som låste på två – fem år nere runt en procent vilket erbjöds fram till förra året.
Ingen bostadsägare behöver dock oroa sig – alla har ju intygat sedan länge att de köpt för att bo så fallande bostadspriser och högre räntekostnader spelar ju ingen roll för dem. Hur det blir med det där med bo sig rik lämnas som en övning.
Och alla som tagit bolån har dyrt och heligt vittnat om att banken räknat med 5-6-7% i ränta när de testat hushållets ekonomi när man gett bolån, så vem bryr sig om 3.8% i ränta?
SBAB:s Bolånenytt hittas som PDF här.
För övrigt – vill man slänga upp en modell för bostadspriserna så kan den vara L=R*0.7*P*0.85+A+D. Löser vi ut P blir det alltså P=(L-A-D)/(0.85*R*0.7).
P = Pris
L = Löneutrymme för bostad
R = Ränta
D = Driftkostnad inklusive medlemsavgift för BRF
A = Amortering
Exempel: Om amorteringen är 80000 och driftskostnaden är 5000 i månaden eller 60 000 om året och hushållet har 15 000:- SEK i månaden i utrymme för boendekostnad så landar möjligt pris på (180000-80000-60000)/(0.85*0.014*0.7)= 4 802 000 SEK vid 1.4% i ränta.
Om räntan istället landar på 3.8% och driftskostnaden på 6000 pga högre elpriser blir priset således (180000-80000-72000)/(0.85*0.038*0.7)=1 238 000:- SEK, eller en nedgång på 75%.
Nu är förstås A beroende av P pga amorteringskravet, men jag orkar inte pyssla med att bryta ut det i form av A=P*0.02, utan det lämnas som en övning åt läsaren. Mer realistiskt så landar amorteringskravet på 40000 och priset blir i själva verket (180000-40000-72000)/(0.85*0.038*0.7)=3 007 000:- SEK för bostaden, eller endast ett prisfall på 36%. Man kan utöka modellen med en fast summa K som kontantinsats, vilket också påverkar det hela – kontantinsatsens påverkan på priset, räntan och amorteringskraven förändras vid fallande pris. Men som sagt, en övning åt läsaren.
Eller ja äsch, formeln blir då P+P*0.02/(0.85*R*0.7)=(L-D)/(0.85*R*0.7) vilket innebär P*(0.85*R*0.7)+P*0.02=L-D vilket blir P*(0.85*R*0.7+0.02)=L-D vilket blir P=(L-D)/(0.85*R*0.7+0.02). I första exemplet blir möjligt pris 4 235 000:- SEK. Vid höjd ränta och höjd driftskostnad på en tusenlapp blir då priset 2 534 000:- eller en nedgång på 40% när räntan går från 1.4% till 3.8% vid dessa driftskostnader och maxbelåning med 85% av försäljningspriset.
Sedan kan man förstås komplicera det ytterligare genom att reducera boendekostnadsutrymmet pga stigande matpriser.
Som alla ekonomiska modeller är detta en grov förenkling, vilket alla fattar utom ekonomer som tror att ekonomi är en naturvetenskap med fasta naturlager. T ex kan hushållet justera sin acceptans för boendekostnad på bekostnad av andra utgifter, vilket leder till lägre prisnedgångar än exemplets 40% när L ökas.
86 kommentarer
Även om man klarar av att betala innebär ju höjda kostnader för allt det nödvändiga (räntor, energi, mat etc) att det försvinner många tusenlappar varje månad som man fram till nyligen kunde lägga på resor, annan konsumtion eller sparande. Blir en rejäl omställning för många (mitt hushåll inkluderat). Själv är jag lite chockad över hur snabbt det har gått .
De där 100 000 lär vara ett genomsnitt i SE3+4 för en barnfamilj.
Är det inte räntor är det bensin är det el är det mat.
Blir nog mycket hemester i tält för många. Pandemi 2.0 alltså. Håll dig i hemmet.
Med allt vad det innebär för arbetsmarknaden. Inklusive en lågkonjunktur överlag.
Men jag, jag tackar fortfarande bostadsbubblan såklart. Ingen förändring där.
Boende kan man inte välja bort och boendestandarden är något som svensken i alla lägen prioriterar högt. Blir dock nattsvart för vissa branscher, speciellt resebranschen. Alla trodde det skulle vara så underbart att åka utomlands, men anekdotiskt så uteblev mycket av wow-känslan.
Typiska kunder i resebranschen är välbeställda pensionärer.
Snarare att bygghandel, vitvaror, skidsemester mm drabbas.
Oj, eller aj när det satsas så mycket i svenska fjällen.
Fönstret för att trappa ner ränteavdraget har nog också stängts för den här gången. Man får fortfarande mycket stöd för att bo. El och räntor får man bidrag till. Även renovering och städning. Kanske även drivmedel och mat inom kort.
En möjlighet skulle ju kunna vara att avskaffa ränteavdragen, men kompensera detta med borttagen fastighets”avgift”, så att det blir någorlunda kostnadsneutralt. Då ökar incitamenten att begränsa sin skuldsättning, samtidigt som man inte längre beskattar själva ägandet av fastigheten.
Tanken med ränteavdraget är att jämna ut mellan de som har kapital och de som inte har det. Fastighetsskatten gör att även de med kapital för att äga fastigheten lånefritt betalar skatt.
I verkligheten blir det inte så. Fattigpensionärer utan lån får betala, medan välbetalda stadsbor med höga lån kan dia skattepengar.
Lika bra att införa medborgarlön direkt då istället för att gå omvägen via räntebidrag, elbidrag, bränslebidrag, renoveringsbidrag…
Om räntan ligger på 3.8% och inflationen på 7-8% så är det svårt att tro att det skulle vara en dålig affär på sikt att äga sin bostad.
Lånen äts ju upp när pengar blir mindre värda.
Det kan ju såklart bli kärvt med månadsutgifterna under en tid om man har små marginaler.
Kan du visa på dockan hur lånet äts upp av inflationen?
Om inflationen är högre så kommer lånet att motsvara färre bilar (whatever) för varje år som går. Dvs när man betalar tillbaka avstår man från mindre och mindre konsumtion.
Problemet är väl att det kräver löneökningar för att lånet skall minska som andel av lönen (så länge man klarar räntan krävs inte reallöneökningar, Jonas har ett bra räkneexempel).
Men det blir några hundår. Inget ont om blodpudding men, men . .. För att inte tala om risken att hamna med lån utan hus om man skilljer sig de första åren.
Det är löneökningarna som betar av lånet. Inte inflationen. Och facken har sagt att de inte ska kräva inflationskompensation på lönerna, så att …
Jag säger inte emot dig.
Men tänk också på att byggmaterial och transport springer iväg i pris. Så att smälla upp nya bostäder blir dyrare så länge inflationsbrasan brinner.
Och förr eller senare kommer lönerna börja glida om det här blir långvarigt.
Det är väl det här scenariot som kallas för The Great Reset på diverse obskyra forum. Du äger inte längre något och du är helt eller delvis beroende av government handouts.
..
Flashback har säkert mer information…
…
Men seriöst så måste vi lösa det här om vi inte vill ha en irländsk situation a la 80-talet där alla med ambition drömmer om att emigrera. Och resten sitter på puben/pizzerian och dricker.
Graden av skuldsättning påverkas ju också av om priserna på fastigheter förändras. Kanske inte så kul situation att sitta med en bostad som inte går att sälja utan förlust, även om KPI (ej att förväxla med inflationen) råkar vara högre än räntan på bostadslånet.
Sjunker vår produktivitet så ökar såklart priserna utan att lönerna följer med. Är vår produktivitet oförändrad eller stigande så kommer detta så småningom också avspegla sig i lönerna. Du har rätt i att man knappast kan kompensera ökande energipriser med ökande löner. Energipriserna har dock en tendens att gå i vågor. El-helvetet är dock till största delen “vårt” eget fel.
Bra Jonas, jag litar också blint på Peter Rawet. Han är klok!
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/de-blir-vinnare-nar-inflationen-vaxer
(Spår av ironi kan förekomma).
Ett förenklat exempel som jag ser det.
Person X, har köpt bostad.
Och har lånat säg, 1 MSEK till en bostad och belånat sig 100%.
– Nu ökar räntan från 1% till 3.5%, så värdet på bostaden faller till 0.7 MSEK, men lånet ligger ännu kvar på 1 MSEK.
– Det ska amorteras med 30 000 och räntan ska betalas på åtminstone 35 000 SEK, per år.
– Dessutom har alla andra kostnader ökat också. Mat, energi, konsumtion.
– Några löneökningar som väger upp hävstången på belånade tillgångar kan vi se oss i stjärnorna efter.
Person X har som jag ser det förlorar 300 000 SEK och får dessutom betala högre räntor. Person X kan inte flytta utan att realisera en förlust (vissa har såklart reavinster kvar, men u get the point).
Person Y har istället hyrt sin bostad.
– Alla kostnader ökar precis som för person X, dock inte räntorna.
– En hyreshöjning på några hundralappar kan vi dock förvänta oss snart.
– Inga lån, och inga tillgångar som minskar i värde heller.
Ökad penningmängd och sjunkande räntor har ju varit guldgruva för alla som köpt bostad. Men nu har vi ju passerat derivatan, för första gången på 10 år ökar räntorna. Hävstången gäller ju åt båda håll, så jag förstår inte hur man kan hävda att man är vinnare om man har belånade tillgångar som sjunker i värde.
Vinnarna nu när tillgångar faller på grund av ökade räntor, torde som jag ser det, vara individer utan belånade tillgångar, de som cashat ut, om man får uttrycka sig så. De som har cash Q4-Q1 kommer att kunna göra bra klipp på bostadsmarknaden, tror i alla fall jag.
Som om hyresbostäder inte skulle vara belånade. Det kommer att bli tusenlappar i hyreshöjning, inte hundralappar.
–
Det finns inget förhandlingsutrymme när det gäller hyror, modellen är spikad så det är på marginalen det rör sig i de sk hyresförhandlingarna mellan parterna (jag kallar det för parter för enkelhetens skull – jag avstår från diskussionen om hyresmarknadens konstruktion och funktion).
Hyrorna gick knappast ned när räntorna gick ned, så räntorna i sig är knappast argument.
Jag pratar om situationen NU och vem som är vinnare framåt, inte vem som varit vinnare tidigare.
Det senare var ju en självklart under “kvantitativa lättnader”.
Max belåning, och vänta på att tillgångarna ökade i värde medan lånet stod still.
@SVANTE TURLASSON
Jo. Hyrorna slutade att gå upp hysteriskt när räntorna sjönk.
När räntor /inflation låg högt i början av 90-talet så fördubblade hyran på 4 år i ett studentrum. Hyresvärdarna förhandlade fram kompensation för både inflation och ränta. När räntor och inflation sjönk användes det av Hyresgästföreningen i stället för ett att hålla nere hyreshöjningarna rejält. Det funkade i säkert 10 år.
Jag köper att inflationen kommer att användas som argument av hyresvärdarna, och då tyskarna nu har 5.3% ökning av PPI M/M och är uppe i helt sjuka siffror Y/Y, så ja hyror lär gå upp.
Får bli så att de som sitter med dyra lån på sina villor och hyresrättsinnehavare får byta med varandra, så löser de varandras problem.
Vad känns värst?
Att förlora hundratusentals, kanske miljontals kronor inom loppet av ett år i tillgångar i takt med räntehöjningarna, samtidigt som lånen står kvar på samma nivå, jämfört med att betala om så väl… någon tusenlapp eller två mer i månaden i hyra.
Den som var klok hade sålt sin bostad innan kriget, hyrt bostad under Q2-Q4, därefter köpa ny bostad med kraftig rabatt Q1 nästa år.
Nu är jag inte direkt opåverkad, eftersom jag bor i bostadsrätt.
Värt att tänka på är att det kostar en kvarts miljon i större städer att sälja och köpa nytt plus att hyresmarknaden är svår så du kan åka på ett par hundra tusen för att korttidshyra, flytta eller ta ett Air BnB.
+1
Frågan är snarare vilken räntenivå som krävs för att hålla inflationen på 2%, givet att tillgång på energi sakteliga krymper. Förhoppnings räcker 3-4%?
Jag är LW’s överman när det gäller att ha fel om bopriser. Men man kan konstatera att det fortfarande är negativ realränta och det borde betyda något.
Vad har det för betydelse? Faan vet, det är någon annans tur att ha fel …
Blir ju intressant detta när priserna för boendet börjar närma sig kostnaden för att bygga själva huset.
Kommer vi få se att obebyggda tomter börjar närma sig noll i värde?
2006 kostade tomter här 150 000:- SEK från kommunen. Det var inklusive VA och el indragen, så priset på själva fastigheten var de facto noll kronor.
Det blir en intressant smäll för många kommuner som räknar in vinster på försäljning av tomter i sin budget. Ytterligare en del som gör ekonomin i många kommuner sämre.
Känner igen siffran 150 000 från när jag köpte och byggde runt samma tidsera. VA och El ingick och man blev tvångsansluten till fjärrvärmen. Det där med tvångsanslutningen till fjärrvärmen är lite intressant då många röster under en tid drog ner intresset på tomterna eftersom värmepumpseran kom, vet ej hur de reonerar idag.
Därmed noll i fastighetsskatt?
–
För fastighetsskatten betalas till fullo så länge det inte står hus på tomten.
Fast värdet avsåg 2006 och sedan dess har sannolikt priset gått upp en del. Fastighetsskatten är generellt sett 1% på obebyggd tomtfastighet beroende på vad för tomt det är. 1% på 1,5 MSEK blir ändå en del pengar för de som köpt tomt men inte har råd att bebygga den.
En annan intressant detalj är att nu har ju materialet i huset i sig ett (mycket) högre värde. Innan kunde man rätt enkelt räkna hem en renovering. Men nu blir redan gjorda bra renoveringar faktiskt något mer värt.
Min kusin jobbar som bolånehandläggare på Swedbank och han berättade att under corona fick de ta in extra personal för att det var så många som ville höja sitt bolån och renovera, mm, tycker det ger en liten hint om vet vi är på väg
Bevakar ca 40 objekt i Norrort på hemnet för att säga tempen på ”draget” efter visningar
De få bud som kommer in är underbud, såg ett hus som låg ute för 9 milj som fått ett skambud på 6,4 milj ingen annan har lagt bud
Det är rekord för min del ( hittills ) i skambud
En tung faktor är att igår trodde folk de skulle tjäna feta pengar på att äga sin bostad. Det kan man betala mycket i månaden för. Imorgon tror folk att de kommer att förlora feta pengar på att äga sin bostad. Inte så attraktivt att betala för att vaska kapital.
Ägandet innebär bara kostnader, nu har kostnaderna ökat. Intäkten minus reavinstskatt existerar bara vid en försäljning men eftersom man alltid bo någonstans så finns det ingen att spendera.
Nja. Skattefilosofiskt har du en intäkt (utebliven utgift) som motsvarar det du slipper betala i hyra för den nödvändiga produkten bostad. Det är avkastningen på investeringen du gjort i bostaden.
Världens äldsta skatt (även om den avsåg jordbruksfastigheter från början) , hatad lika länge som den funnits.
Aha så på en sjunkande marknad så finns det därmed en fodran på staten eftersom avkastningen vänds till förlust på investeringen i bostaden. Vilken blankett fyller jag i för att få ersättningen?
Nej, du slipper fortfarande betala hyra för motsvarande boende och skattar för den “vinsten”(hypotetiskt eftersom vi inte har kvar fastighetsskatt. Däremot får du öka avdraget för skuldkostnaden du har knuten till din bostadinvestering).
.
ISK blir ju lite extra roligt i år. Troligtvis går man minus, men får ändå betala “förmögenhetsskatt” (gnäller inte. Det har varit extremt förmånligt och bara att slippa deklarationstjafset är värt varenda tusenlapp man betalar i år).
Jag förstår så att om villan kostar en miljon i inköp och motsvarande hyra är 10.000 kr i månaden så tjänar villaägaren 10.000 kr i månaden. I dåliga tider så sjunker villan värde med säg 50 % för diskussions skull men hyran går upp med 50 % för att täcka hyresvärdens kostnader, då tjänar villaägaren 20.000 kr/månaden och går villan värde mot 0 så tjänar villaägaren oändligt mycket och beskattas därefter. Är du riktigt säker på att ditt resonemang håller?
Skattefilosofiskt är det bara de 10 000/20 000 som är intressant (minus lånekostnad, underhåll och drift) . Det är “avkastningen” på din husinvestering. Marknadsvärdet har egentligen inte med saken att göra. Går värdet ner till 0 är avkastningen fortfarande 20 000 om det verkligen finns någon som är villig att betala den hyran (hyresgästen kanske är villig att betala så mycket för att slippa underhåll, köpkostnader osv).
.
Om du tänker dig en fjällby med en massa hyrstugor blandat med rent ägda stugor så skulle du kunna skatta vad 2 veckor under högsässong om året är värt för en familj, även om de aldrig hyr ut (typ). Men det skulle bli extremt mycket jobb för att göra skattningen.
.
Eftersom det inte existerade någon jättestor hyresmarknad på villor så användes istället taxeringsvärdet som proxy. Taxeringsvärdet hade ingen absolut koppling till marknadsvärdet. Det innehöll däremot bruksvärdesinslag i stil med “helkaklat badrum”. Och mer eller mindre godtyckliga procentsatser för att skatta vad avkastningen/hyran skulle ha varit.
När priserna i ett område stiger antar man att området blivit attraktivare och “hyran” högre. Går värdet ner till 0 är det förmodligen rimligt att anta att det är svårt att hyra ut till höga hyror.
.
Så, filosofin var hyggligt enkel medan skattningsmetoderna retade folk till vansinne.
Samtidigt så betalar man väl moms vid nybygge. Blir inte det att man skaffar för denna hypotetiska vinst två gånger? Att avskaffa momsen för att få upp byggandet vore väl för övrigt önskvärt och då kan en skatt återinföras samtidigt. Har länge funderat på detta och den väldigt förenklade ensidiga bilden vi nationalekonomer offa målar upp gällande beskattning av ägt boende.
Ja. Eftersom vi har en del önskade beteenden (bygg mer) borde skattesystemet premiera det. Naturligtvis bara till en viss gräns. Frågan är om vi inte överinvesterar i boende när fullt fungerande kök byts ut på löpande band.
Intressant tanke. Lite som att bostadsmarknaden har gått från obligationshållet mot optionshållet, med stora svängningar och ännu större förhoppningar.
Nu är ju bunden ränta inget annat än en rörlig (=3-månaders anta jag att man menar här) med längre intervall. Räntan rör sig för alla.
Vi har råkat binda (ren jävla tur) på 1,12 % för några år sedan. Anledningen var bara att det var lägre ränta än 3-månaders. Nu valde vi olika löptider, så lite trillar ut nu i höst och resten i princip om två år. Men det hindrar ju inte att vi kommer få betala högre ränta när bindningstiden går ut. Det gäller ju allt, även elpriset. Få lyckas binda på låg nivå hela amorteringstiden.
Nu har vi nästan 1,7 Mkr i lån så det kommer ju såklart att svida en del, även om det ryms inom de ekonomiska brandövningar som man gör.
SBABs prognos/gissning ger jag inte mycket för, precis som RB feb -22 gissning om nollräntor till -24. Det troliga är 75p höjning i September. Sen är troligen nästa ”justering” nedåt. Vi såg inte recensionen komma.. typ
Men det får lämnas som en övning för folk som inte förstår korrelation och kausalitet.
Du kanske kan förklara för populasen om korrelationer och kausaliteter, eftersom du verkar ha så bra koll på såna saker?
Vet inte om det hjälper. Men hur tror du räntorna påverkas av högre arbetslöshet samt recension? Där har du orsaken, sen kommer det att påverka RB räntebana. Vi får se till nästa höst hur utfallet blir.
Inflationen var över 10 procent i Storbritannien nu. Tänk sedan att energipriserna kommer att stiga till vintern. Det kommer bli stagflation, det är min gissning.
Jag som tror på högre räntor och lägre bostadspriser måste dock erkänna att bostadspriserna än så länge håller sig förvånansvärt stabila. Det kanske bara är de attraktiva bostäderna som säljs i detta läge? Hur som helst kommer det bli en intressant höst/vinter att följa om man är intresserad av makroekonomi.
Jämfört med mycket annat så kommer det också stå klart relativt tidigt vem som hade rätt och vem som hade fel.
Stagflation var ordet.
–
Vad gäller bostadspriser kommer de på det stora hela inte att sjunka. Det kommer att stå still för att folk vägrar sälja. Bara de som måste kommer att sälja.
–
Så har det alltså sett ut i decennier runt medelhavet och centraleuropa för den som undrar. Kolla exempelvis priserna i Grekland. Under finanskrisen förväntades alla priser rasa på hus i Grekland. Hände inte ett skit. Kroatien likadant. Ett av få länder där priserna föll var Spanien men det var för att de byggde bra mycket mer än marknaden kunde svälja.
–
Vi blir alltså mer pan-europeiska kan man säga. En avliden bostadsmarknad med väldigt liten rörelse.
Inflationen har toppat ur i US liksom de långa räntorna som idag inprisar en recension. Vi ligger lite efter i vanlig ordning. Hur de svenska bostadspriserna ska stå stilla är för mig en gåta. Tror inte elbidragen räcker för att hålla villapriserna intakta. Men det beror såklart på hur banken räknar
Realräntona är ju kraftigt negativa i Sverige. Dvs RB har gasen hårdare nedtryckt än när räntan var negativ. Jag misstänker att vi kör en fuling just nu och smygdevalverar. Det brukar ge exportindustrin lite skjuts. Det är fördelen med att vara ett litet land med egen valuta. Man kan smyga sånt under radarn.
Med tanke på att finnanspolitiken också är expansiv ( helikopterpengar i form av el-bidrag) så kan man fundera på hur nervösa ledarskapet är för en kommande lågkonjunktur.
Vi kommer att ha en hög inflation under lång tid då globaliseringen nu reverserar. Räntorna kommer alltså att krypa uppåt även om det blir en del stopp på vägen. Även om Riksbanken funderar på recession etc. så är inte marknaden dum i huvudet.
Inte riktigt det utfall som det ser ut. Men det kan såklart vara annorlunda denna gång.
Du anser att globaliseringen kommer att fortsätta som tidigare?
Nä det skrev jag inte. Jag tror att tillväxten minskar, tror du att det leder till högre räntor?
Jag tror att en ihärdigt hög inflation pga omställning av ekonomin leder till högre räntor, eftersom de som lånar ut pengarna inte har som affärside att vaska dem.
Ok, du tror alltså på inflationsnarrativet. Det tror jag inte på. Utan det är övergående. Men vi får se vem som får rätt, jag brukar dock ha rätt. Men det är bäst att vara ödmjuk inför framtiden. En osäkerhet är Taiwan, då blir det åka av. Annars är analysen rätt enkel.
Gissar att det drivande fenomenet är att tillgång på energi har toppat (för ett tag) för att fossil energi ser ut att ha toppat, eller toppar nu.
Jag skulle säga att globaliseringen fullbordas. Det är naivt att tro att man kan exportera produktion utan att mottagaren blir rikare. Först jobbade Ping, Ling och deras tre kollegor förr jobbade för tio kr i timmen. Sedan fick de riktiga maskiner samtidigt som inkommande material blev bättre så att Ping och Ling klarade jobbet själva. Nu är Ling ersatt av en robot och Ping producerar själv dubbelt så mycket som de gjorde tillsammans. Nöjer sig Ping fortfarande med tio kr i timmen? Nej, han vill nog ha hundra kronor. Det är dyrt med bensin till nya bilen och hustrun vill ju flyga hit och dit sedan de började med det där nya som kallas semester.
Då kommer väl snart nästa vallöfte från S, ett bolånepristak eller höjt ränteavdeag till 80%.
Personligen så blev det reallöneökning även i år. 5% lönelyft – och eftersom 90% av lönen går till öl och vindruvor, som bara gått upp 1%, så blir min effektiva inflation bara (0.9*1%)+(0.1*10%) = 1.9%
Skål! 🙂
Systemet justerar bara sina priser två gånger om året, mars och september. Återkom om din inflation om en månad.
.
https://vanligafragor.systembolaget.se/org/systembolaget/d/nar-och-hur-ofta-andras-priserna/
80% ränteavdrag låter som en klassisk sossedänga. Vi demokratiserar lånen.
85% och statliga lån var det på den gamla goda tiden. Nu kör man med elbidrag och obefintlig fastighetsskatt
Formeln du visar är klart intressant i sin enkelhet.
Jag tror dock att en väsentligt förmildrande faktor är att hushållen kommer tvingas att öka löneutrymmet som avsatts till boende (L).
Det finns helt enkelt en efterfrågan och brist på bostäder och det kommer sannolikt förvärras ytterligare som ej följd av att de skenande byggpriserna leder till ett kraftigt minskat byggande => större brist
Det går dock inte att förneka att andra “tvingande” kostnader som el och mat också sätter stopp för möjligheten att öka på L.
Spännande tider. Själv sitter jag med ett halvfärdigt nybygge med en total budget på 10 årslöner (före skatt) för mig och hustrun.
Lån finnes. Gynsamma makrofaktorer finns inte (längre).
Givetvis påverkar kostnaden för krediter priserna men så gör även tillgången till bostäder.
En annan konsekvens av de ökande räntorna och inflationen är, precis som bloggaren påpekat, en avmattning av byggandet.
Det finns redan idag en utbredd bostadsbrist i storstadsregionerna och detta gör det knappast bättre.
Min gissning är att priserna går ner en del men att de inte kommer stabilisera sig där då det breda segmentet av bostadsägare väljer att helt enkelt inte sälja. Anekdotiskt så ser jag till och med bland skilsmässor i min närhet att man väljer att inte sälja den gemensamma bostaden.
Min gissning är att den stora effekten blir en måttlig “prisnedgång” och att bostadsmarknaden bara dör. Den fortsatta och förvärrade bostadsbristen gör sedan att priserna långsamt pressas upp igen men på medellång sikt så sitter folk bara fast och allt är mycket dyrare. Mindre pengar över till allt annat än bostaden och en lågkonjunktur.
Bostadsbrist? Tror vi kommer att ha ett gott utbud av bostäder på Hemnet framöver. Inte hyresrätter dock.
Precis vad riksbankerna vill åstadkomma och sen lägger de sig på reporäntor kring 1,5% eller lägre beroende på hur djup lågkonjunktur blir.
Håller med i den analysen. Skulle inte förvåna mig om flertalet skilsmässor mynnar ut i att familjevillan hyrs ut på flera år till 20-40K, beroende på läge, vilket resulterar i positivt kassaflöde.
Det kanske blir ont om potentiella hyresgäster som kan betala så höga hyror, om vi kan se fram emot stigande arbetslöshet och konkurrens om anställningar. Samtidigt så är det nog många som kan tänka sig att hyra ut villor på det sättet, så marknaden lär sätta en låg hyra.
Vi har fortfarande bostadsbrist i flertalet kommuner, det kan förväntas ha en dämpande effekt på prisfallet också. Apropå betalningsvilja så tror jag också de sociala strukturerna på egentligen alla större orter nu också gör att väldigt många som har råd är villiga att fortsätta betala mer för villor och bostadsrätter i områden där sannolikheten är som högst att du får en svennebanan eller möjligen en invandrad östeurope eller i stort sett assimilerad iranier som granne istället för någon med arabiskt eller somaliskt efternamn. Det pristillägget bedömer jag kommer att ligga högre upp i plånboken för många i den ekonomiska medelklassen än Teslor och skidresor till Alperna.
Bostadsbrist eller befolkningsöverskott?
Om det blir lite för dyrt att bo så att månadspengen inte räcker till, går det alldeles utmärkt att hyra ut extrarummet i lägenheten till någon med arabiskt efternamn.
En intressant bieffekt blir hur detta påverkar kommunernas budgetar då många kommuner räknar med att sälja tomter för dyra pengar. Om efterfrågan på nybyggen minskar så kommer kommunerna inte kunna sälja lika många tomter och oavsett om kommunerna ändra priserna så bör intäkten minska totalt sett.
.
Dessutom är det en fråga om hur många bolag som klarar av alla dessa effekter på byggmarknaden? Kommer att bli ett par intressanta år framöver när effekten av senaste årens glädjekalkyler kan spricka.
Den har jag också klurat på under en längre tid, det har varit en betydande sidoinkomst
som dels eldat på priserna vid nybyggnation samt motat skattehöjningar..
Nu får ju kommunerna ökade utgifter pga inflationen men saknar motsvarande intäktshöjningar.
Förväntar mig större skattehöjningar i de ‘populära’ kommuner som haft mycket byggnation än de som som inte haft det.
Blir intressant med nybyggen framöver när den höjda räntan gör att man inte kan utöka byggnadslånet för att bygga klart.
Belåningen är väl så vitt jag vet runt 1 MSEK per bostadsägare (give or take ett par hundra tusen) om man dividerar hushållens bolåneskuld med antalet hushåll i bostadsrätt/äganderätt.
Så utöver att folk kan acceptera högre boendekostnader har ju det stora flertalet redan en rätt konservativ belåning. Vilket kan ge priserna ett motstånd när räntekostnaden pressas vid nyköp.
Med risk för att jag inte kan ett jota om detta så ser det ut som att m2-priserna på bostadsrätter i Lund legat helt stilla Jan-juli 2022 jämfört med samma månader 2021.
Dock är den obligatoriska prisstoppen i januari utplånad 2022.
Finns ju vinnare också på fallande priser. Alla dess stackars ungdomar som tydligen är bostadslösa kanske kan få råd om vi för ordentliga nedgångar. Alla som befinner sig i en fas för att byta upp sig torde också gynnas förutsatt att dom inte var belånade till vad nu nocken kan ha för motsvarighet hos en bostadsrätt? Generellt är stigande bostadspriser ganska värdelöst för dom flesta som inte kan eller vill casha in. Antingen sälja något stort och köpa något mindre eller sälja i “stan” och köpa utanför “stan”.
Det ironiska är väl att tappet inte blir “tillräckligt” stort, vilket i slutändan leder till högre månadskostnader än innan (vid maxbelåning) om än till en lägre köpeskilling för ungdomen.
Jag tror det är utbudet som styr och därmed är det fortsatt svårt för ungdomar, det är fortfarande samma andel av disponibla inkomsten som är boendekostnad, nu är det bara en annan fördelning på amortering/ränta d.v.s. en högre ränta ger lägre inköpspris men totalt samma kostnad.
Det behövs ett par tragedier och snyftreportage om folk som tvingas realisera förlust och sälja pga högre ränta.
Exemplen är många som överbudar och ’inte skulle klara’ en halvt procent högre ränta.
Det är ofta dessa ’dårar’ som sätter priset på objekt och vinner budgivningen.
Och annars driver upp priset genom att buda men inte vinna.