Årets mest klickade ämnen (“taggar”) blev försvar och bostad, följt av börsen.
 |
| Årets antal användare (unika besökare) per månad och årets trrafik så här långt enligt Google Analytics. |
Det finns alltid de (många) som har åsikter om vad jag bör skriva om på bloggen, speciellt negativa åsikter, dvs vad jag inte skall skriva om. T ex uppfattningen att jag bara skriver om försvaret, bara skriver om bostadsbubblan etc. Och det finns de som menar att jag bara skriver om bostadsbubblan för att tjäna pengar på den uppmärksamhet det ger.
Mitt svar där brukar vara att ca 10% av blogginläggen handlar om bostadsbubblan och med det ca 10% av trafiken och ca 10% av reklamintäkterna. Har jag något på fötterna när jag säger detta? Naturligtvis.
Dagens Nyheter har faktiskt två artiklar om guld och guldinvesteringar. Man tar rent av upp priset på guld i svenska kronor, SEK, vilket jag ju brukar posta här på bloggen varje vecka. Annars brukar media mest älta det totalt ointressanta guldpriset i amerikanska dollar, vilket endast är av intresse för någon som bor i USA.
Fråga är bara varför DN först skriver om guldet nu? Varför skrev de inte om guldet i höstas när det gick spikrakt uppåt, medan börsen gick spikrakt nedåt? Artiklarna verkar mest vara reklam för att man skall investera i pappersguld, gärna via Handelsbanken Bull- eller Bearcertifikat. Varför man skall investera i guld, annat än för att uppnå en bättre riskjusterad avkastning i en portfölj nämns inte, dvs underliggande problem i det fiatbaserade systemet av papperspengar utan egentligt värde som vi har i världen. Att investera i papperscertifikat i guld skiljer sig ju egentligen inte mot att investera i något annat papper – det fungerar så länge motparten gör det. Nu är visserligen Handelsbanken den stabilaste svenska storbanken, men likväl finns det en rejäl motpartsrisk.
Man nämner åtminstone de tre stora handlarna av fysiskt guld i artikeln, dvs Tavex, Guldcentralen och Norsk-svenskt Guld. Det är förstås svårt för en liten aktör som Liberty Silver att få plats i en sådan artikel, trots att de är billigare på motsvarande guld jämfört med de stora konkurrenterna.
Nej, undantaget för en period under 2007, så borde DN gått ut med rekommendationen att köpa guld redan år 2000, men istället har det varit ständigt tjat om fonder och aktier.
Enligt konventionell visdom så skall man nu sälja sitt guld när placeringsformen uppmärksammas i gammelmedia, eller krävs det att Aftonbladet tar upp guldet först? Å andra sidan sätter DN krigsrubriken att guldruschen är över, vilket är intressant eftersom de aldrig tidigare pratat om guldrusch på DN. Kul att något är över innan det ens börjar? I så fall är ju artikeln en anledning till att köpa guld om man skall vara contrarian mot gammelmedia…
Artiklarna var förstås relativt bra, men hur underliggande fundamenta i form av tryckande av nya digitala fiatpengar och medföljande inflationstryck på råvaror påverkar priset på ädelmetaller påtalas inte. Jag misstänker att de flesta inte kommer uppmärksamma eller speciellt inte reagera på artiklarna, utan som vanligt rynka på näsan åt guldet som placering. Speciellt som Handelsbanken påtalar att guldet kanske inte är en så bra investering den närmsta tiden, utan istället rekommenderar råolja eller vete.
Dessutom är det just nu en nedåtgående trend i guld mätt i SEK. Samtidigt får vi se vad som händer till hösten när intresset för ädelmetaller normalt är lite större än under sommarmånaderna.
Fysiskt guld förvarat säkert i bankfack är och förblir en försäkring mot sådant som finanskriser, andra kriser och politikers klåfingrighet med tryckandet av pengar. Samtidigt bör inte andelen guld i en portfölj överstiga 10-15%, åtminstone inte över tiden, och detta naturligtvis beroende på övriga tillgångar.
Skuldsatta och överbelånade svenskar bör nog först se till att amortera sina lån innan de köper guld eller ger sig in i någon form av marknadsspekulation, oavsett om det är råvaror, fonder eller aktier.
Guld är och förblir riktiga pengar, men då förutsatt att man har ett fysiskt innehav och inte en papperskonstruktion.
Ni är många som anländer till denna sida via sökmotorer. Var vänlig och notera datumet i rubriken. För aktuellt guldpris klicka på etiketten guldpris.
Guldet fortsätter att konsolidera, alternativt ser vi en svag nedåttrend i guldet kortsiktigt. Priset håller sig fortfarande i den starka trendkanalen uppåt och de senaste två veckornas försiktiga tapp i priset är knappast något att fästa uppmärksamhet vid.
Samtidigt har vi sett intradagpriser på över 280 SEK per gram under veckan, medan grafen nedan är baserad på eftermiddagsfixen i London, och Riksbankens växelkurs för USD och SEK för dagen, vilket gör att det kan vara lite missvisande.
Klicka på grafen för detaljer över guldpriset i svenska kronor sedan finanskrisens akuta fas började.
Notera att det här inlägget är från hösten 2008. För aktuella guldpriser, klicka här.
Här följer veckans uppdatering av guldprisets utveckling. Guldet har under veckan som gått handlats i intervallet 200-210 SEK, men avslutade svagt under 200:- SEK. Det återstår att se om guldet tillfälligt kommer fortsätta sjunka, eller om vi får se en återhämtning och nya ATH framöver. Se graf nedan, klicka på grafen för större version:
Jag har fått frågan varför jag anger guldpriset i SEK per gram, istället för USD per troy ounce.
För det första så är inte priset i USD relevant om man bor och lever i Sverige, utan då är det priset i SEK som spelar roll.
Att mäta guldpriset i gram är också mer lättförståeligt för vanligt folk än något gammalt troy ounce-mått, som inte säger något. Mäter man i gram så är det enkelt att räkna om till t ex kilogram. Och guldtackor brukar vara i gramstorlek, 50g, 100g, 250g, 1000g. Endast investeringsguldmynt är i troy ounce.
Alltså mer praktiskt att ange i SEK per gram.
Guldcentralen anger i SEK per kg, men utgår man från 1g, så är det lätt att räkna ut vad t ex en 100g tacka bör kosta.
Att ange pris per kg blir också löjligt i dagligt tal, ex “guldet kostar nu tvåhundrafyratusenfemhundasextiosju kronor per kilo”, bättre med 204.6 SEK per gram. Att ange ett pris i några hundra kronor är lätt att förstå och hantera.