Ekonomi

Börserna i Asien är på plus trots svaga jobbsiffror i USA. Guldpriset har slagit rekord igen både i USD och SEK. Norge inför fast elpris, vilket i praktiken vi svenskar och svenska jobb och företag betalar när norrmännen inte längre reagerar på elprissignaler vid högkonsumtionstider. Den sönderregnade järnvägen i Västernorrland hotar nu svensk ekonomi och återhämtning via det beroende som svensk basnäring i norr har till 1800-talstekniken järnväg och visar varför vägtransporter är mer flexibla och mindre sårbara.

Stockholmsbörsen backade igår med -0.41% för OMXS30 och -0.36% för OMXSPI. Kronan försvagas marginellt till 9:37 SEK för USD medan euron faller under elva kronor igen och i skrivande stund noteras i 10:97 SEK.

Guldpriset slog nya rekord igår med 3 667 USD per troy ounce och passerade 1 100:- SEK för en högstanotering på 1 103:- SEK per gram. I skrivande stund är dock guldet ner under 1 100:- igen och ligger på 1 099:- SEK.

I USA kom negativa jobbsiffror och en nedrevidering av antalet skapade jobb med 911 000 men börserna tvekade runt nollan på -0.03% för S&P-500 och +0.07% för Nasdaq 100. Man hoppas förstås att jobbsiffrorna ska leda till räntesänkningar vilket kompenserar.

Bland FANANGST-techbroligarkernas aktier gick Google bäst på +1.90% och Apple sämst på -1.52% på sin senaste lanseringsevent där man presenterade iPhone Air – en tunnare iPhone (eller Iphone som det ska skrivas enligt svenska skrivregler men jag skiter i här på bloggen för att jag kan och alltid retar det någon).

I Asien är börserna positiva med +0.33% för ASX200, +1.31% för Hang Seng, +1.72% för KOSPI, +0.78% för Nikkei 225 och +1.08% för Straits Times.

Norge inför fastpris på el och du som svensk betalar när prismekanismen sätts ur spel. Norrmännen ska få ett fast elpris på 40 öre per kWh vilket enligt en analys som refereras till av Svenska Kul & Värmepumpsföreningen kommer ge sju öre högre elpriser i Sverige och alltså nästan ta bort hela effekten av Tidölagets sänkta elskatt.

Detta kommer av att överföring av kraft sker över nationsgränsen och att även kraftledningar i Norge respektive Sverige används för att transportera grannens el bitvis.

Svenskt näringsliv kommer också drabbas av de högre priserna och svensk ekonomi och jobb kan därmed påverkas. SKVP:s VD skriver:

“Vi rekommenderar den svenska regeringen att söka dialog med Norge om detta förslag. Ett förslag med så omfattande konsekvenser för både svenska medborgare och svenskt näringsliv kräver att regeringen agerar för att värna svenska intressen.”

Beroendet av 1800-talstekniken järnväg hotar nu Sveriges ekonomi efter raset på hos ekonomins livsnerv i Västernorrland och visar varför moderna vägtransporter är flexiblare. Järnväg är som bekant en transportteknik från 1800-talet som tar dig från där du inte är när du inte vill till dit du inte ska. Tunga industrier som gjort sig beroende av järnväg brukar åtminstone försöka ha järnväg hela vägen fram, men händer något med sträckan finns inte några alternativa transportvägar. En lastbil kan alltid köra en annan rutt, även om även det fördröjer och påverkar logistiken, men när det som alltid går åt helvete med svensk järnväg finns inget sådant.

Trafikverket kan inte ge något besked om när man reparerat järnvägen och måste dessutom kontrollera hela sträckan. Frågan är kanske om järnvägen någonsin blir reparerad, eller iaf hur många månader eller år det kan handla om.

Drabbade svenska storföretag är t ex SCA, Boliden och SSAB och detta kommer märkas på svensk ekonomi även om man än så länge har buffertlager. Kritiskt är hur snabbt Trafikverket kan reparera sträckan.

Det är förstås stora volymer man inte kan ta på väg hur som helst – det måste finnas rejält med tillgängliga lastbilar för det – utan båt är ett alternativ.

Detta sätter också ett finger på hur känslig svensk infrastruktur är när kriget kommer till Sverige, där man enkelt kan klippa tunga transporter till eller från den norra rikshalvan eller flera av de spår som finns i södra riket. Det är ju uppenbart att Trafikverkets beredskap inte klarar krigets krav när man inte snabbt kan laga ens regnskador och det utan att arbetarna jagas av ryska FPV-drönare. Kanske borde vi vända oss till Ukraina och be om hjälp? Där går tågen i tid även vid krig.

Kanske dags för regeringen att kalla upp Trafikverkets generaldirektör för ett utvecklingssamtal och diskutera nya karriärvägar?

Företag som är beroende av 1800-talstekniken bör för att klara krigets krav eller ett regnoväder ha omfallsplanering för hur man ska hantera situationen när (inte om) järnvägen havererar. Försvarsmakten har iaf sina tungtransporter som kan gå på väg som alternativ, även om det är mindre effektivt.