Man fortsätter att oja sig över svenska gymnasieelevers usla kunskaper i matematik, och den usla undervisningen. Som vanligt vill man därför satsa på nya metoder och bättre sätt att undervisa på. Men där ligger inte problemet. Problemet är att det sällan är de starkast lysande lamporna som blir lärare, speciellt inte om man har fallenhet för matematik eller naturvetenskap.
Industrin, näringslivet och svenska myndigheter betalar betydligt bättre. Så är man intresserad och begåvad inom matte eller naturvetenskaperna är det oftast inte lärare man satsar på att bli. Naturligtvis finns det undantag.
Lösningen ligger inte i att usla lärare utan intresse eller utan egen förståelse för matematik skall få en lärarlegitimation, eller att man skall lära ut kunskaperna på nya sätt, t ex gruppterapi sittandes på golvet sökandes efter det inre barnet i eleven.
Usla lärare är fortfarande usla även med legitimation. Men legitimerat usla.
Nej, för att kunna få elever att förstå matematik så måste läraren själv förstå matematik.
Har absolut inga som helst synpunkter på den undervisningsmetod som användes på 80-talet när jag själv gick gymnasiet. Den bestod av just evigt räknande i matteböckerna, vilket nu Skolinspektionen kritiserar. Men då blev de svenska gymnasieelevernas mattekunskaper ändå alldeles utmärkta. Jag skyller på att lärarna förstod matte, och var adjunkter och alltså inte pedagoger. Kunskap, inte gruppterapi.
Man lär sig inte matte genom att sitta i ring och ha beteendeterapi eller grupparbete. Man lär sig matte genom att:
1. Räkna.
2. Räkna.
3. Räkna.
4. Räkna.
5. Räkna.
Utan miniräknare. Man behöver varken genus- eller HBT-perspektiv eller förstå matematikens samband med imperialismen och orättvisor i tredje världen för att lära sig matte. Matematik är värdeneutralt och skiter fullkomligt i sådant.
Rubriken avspeglar ett faktiskt svar på frågan vad 2+2 är, skrivet av en äkta gymnasieelev. Tack, Göran Persson. Tack för skolreformen du genomförde. Effekterna av den ser vi nu, då de som idag går tredje året i gymnasiet helt har genomgått Göran Perssons reformerade skola.
Samtidigt är det ju allt mindre viktigt att kunna räkna. Behärskar man inte plus och minus och gör av med månadslönen innan månaden är slut så är det ju modernt att låna pengar. Vem behöver räkna när det finns SMS-lån?
74 kommentarer
Jag måste bara passa på att tipsa om denna video när Cornu skrev så lysande om matematik. Kanske många skulle beskriva den som tråkig, men jag skulle vilja säga att den är otroligt viktig. Albert Bartlett berättar med lysande exempel om människans oförmåga att förstå aritmetik.
http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY
När jag läste matematik på högskola fanns där en lärare som skrev en lärobok i analys. Han berättade att han en gång nämnt det för en betydligt äldre svensk (riktigt duktig tror jag) matematiker. Dialogen var visst ungefär så här:
Matteläraren: -Jag håller på att skriva en lärobok i analys!
Matematikern: -Varför då? Det har ju Riemann redan gjort…
Snopet, javisst, men sannolikt hade Riemann bättre förståelse av matematik och hur den bör läras ut än "matte"läraren.
/Urban
Undervisningsmetoden är väl ett sätt att skapa intresse samtidigt som den ska vara pedagogisk så att elever ska lära sig att räkna. Att "Räkna, räkna, räkna" låter inte som att det skulle öka nyfikenheten för matematiken. De som redan är intresserade lär sig nog oavsett lärarens kompetens. Det är dem som behöver pushas som behöver en bra lärare och en bra pedagogiskt upplagd lektion (i första hand).
Det största problemet är hur man ska utvärdera en bra eller dålig lärare och göra någonting åt det? Är det någon som har hört om mål som en lärare ska uppnå för att öka kunskapen inom sitt ämne? Och vem har koll på att läraren göra ett bra jobb? Kan man inte anställa lärare på kontrakt istället för att öka kraven? Ett 3-års kontrakt med utvärdering från föräldrar och elever och kollegor så väl som uppföljning av uppsatta mål av rektorn eller chefen. Lite mer som det går till i privata företag? Visst är det svårt men det måste finnas sätt att ställa högra krav på läraren. Vad är incitamentet till att göra ett bra jobb? En som varit lärare i 30 år och återanvänder allt sitt material från -85, behöver inte förnya sig, väljer man den linjen så kanske man får 200kr mindre i löneförhöjning men inte mer än så…
Problemet med matematik undervisningen är ju (jag gick själv på naturvetenskapliga linjen på gymnasiet så jag borde veta) är att man inte riktigt jämför matematiken med praktiken.
Vad är poängen med formulan man ska pränta in? Och varför pränta in den när det i själva verket skulle vara smartare att ta med klassen ut och beräkna riktiga grejer med hjälp av formulan? Beräkna byggnationer, beräkna avstånd med trigonometri i verklig applicering etc.
Det måste finnas mer förbindelse mellan teori och praktisk applicering. Så man ser förhållandena. Annars är det ju hopplöst. Det blir lätt för tråkigt ifall man bara kör teori hela tiden och det är då du förlorar majoriteten av klassen.
Jag är själv ganska duktig på att se dessa relationer mellan teori och praktik (jag är en hollistisk tänkare). Men andra, som ni nämner, kanske inte har den förmågan att göra snabba relations tänk mellan teori och praktik. De behöver man ju arbeta med på det sätt jag beskrivit ovan.
Kom ihåg "the learning cone". Det snabbaste och bästa sättet att lära sig något nytt är genom att göra det. Så gör mer, matematik professorer där ute. Få era studenter att göra mer övningar i verkliga livet och låt de leka med formlerna.
Då kommer betygen bli högre och det är också troligare att studenterna kommer ihåg det de lärt sig långt efter skoltiden.
Hej och hå:
Otroligt viktig, och otroligt intressant! Tack för länken.
Matte, i gamla gymnasiet, pre Göran Persson, så läste man linjer. Inte program med "kurser".
Det betydde att det man lärde sig i matten avspeglade sig i vad man samtidigt lärde sig i fysiken. Åtminstone var det så på 4-årig teknisk på min tid, och även på natur. På teknisk avspeglade även matten sig på hållfasthetsläran och andra tekniska ämnen utefter inriktning, ekvationssystem för el, diffrentialekvationer för hållf mm. (Läser man ens diffekv på gymnasiet längre?)
Nu skall man läsa kurser utan koppling till något annat, förverkliga sig själv. Då blir det som det blir. Det där fick man förr, när allt var ett integrerat och genomtänkt paket.
Andreas, vad gäller förnyelse de senaste 30 åren. Den matte man undervisar på gymnasiet är precis likadan nu som för 30 år sedan. Derivera f(x)=x^3. f'=3x^2 (??). Eller hur nu notationen är, så här 25 år senare…
Matte på gymnasienivå förändras inte. 2+2=4. 1% av 100 är fortfarande 1. x+3=2x ger fortfarande x=3 osv.
Skillnaden är att man numer inte utbildar och de senaste 20+ åren inte utbildar ämneskunniga adjunktuer till lärare, utan ämnesokunniga pedagoger.
Intresset för matematik väcker man inte på gymnasiet. Har inte intresset väckts på grundskolan så är det nog dessvärre kört. Och grundskolelärare är (generellt) ännu mer ämnesokunniga.
Kan tillägga att de 90-talister som utsatts för GP:s skola redan är förlorade. Inte konstigt att Göran beväpnat sig och gömt sig på en halvö i Flens skogar.
Från det korta lärarprogrammet kommer de med ämneskunskap. Så ta helt enkelt bort det långa. Tror ärligt talat inte man behöver göra det svårare än så.
Jag vet inte hur det är idag med matematiken i skolan. Under 90-talet fick vi lära oss ekvationer m.m på högstadiet vilket jag verkligen antar minst att de gör idag, vilket borde räcka även för att börja lära sig programmera.
Dock gick jag naturvetenskaplig senare samhälle. De flesta på naturvetenskap la in formlerna och allt möjligt i kalkylatorn"fusk?".
I alla fall att tvinga elever att kunna matematik som de sedan inte bryr sig om, är korkat. Det som är intresserade ska klart få göra det men bestraffa inte alla. Ineffektivt som bara den.
Förlorade är nog att ta i. De intelligenta (och tillräckligt studiemotiverade) eller de med aggressivt pushande föräldrar klarar att tillgodoräkna sig minst lika mycket matte som tidigare generationer.
Vad menar du? Att lärarna och pedagogiken i matematik var som bäst på 80-talet och bara för att de matematiska formlerna är de samma så går det inte att utveckla ämnet till något bättre?
Samhället har ju förändrats, det måste väl påverkat elever som kanske förväntar sig att lära sig saker på ett annat sätt?
Jag tror inte de "gamla" lärarna är mycket bättre än de nya på att lära ut. Det är nog högst individuellt. Men det finns inget regelverk eller utvärderingar för att skilja bra och dåliga lärare åt. Ett dåligt medelbetyg i en klass betyder kanske inte att läraren är dålig. Det kan vara en klass med 80% invandrare som ser att de största problemen de har är att de vill komma hem till sitt land igen och att kriget ska sluta, snarare än att sitta i en skolbänk och lära sig svenska eller matte. Eller en klass med väldigt bra betyg har kanske egentligen en kass lärare, men väldigt motiverade och duktiga elever som kanske ahde gjort ännu bättre i från sig om de verkligen haft en bra lärare.
F.ö Grundskolelärare (4-7) får lära sig att sätta betyg på högskolan på ett riktigt sätt. Det får inte lärare i de högre årskurserna. De får ingen utbildning alls i det. Är inte det konstigt??
Tillägg till min kommentar: Det jag menade var att alla ska självklart veta hur man beräknar ekvationer, om jag lärde mig det på högstadiet borde det inte vara några problem för de flesta att lära sig det. Om så inte är fallet i dagens Sverige är det allvarligt. Att inte kräva det från elever är riktigt släpphänt. Det gör också så att gymnasiet inte känns så jobbigt.
Är det så dåliga lärare då ?
Har dina barn så usla lärare cornu ?
Mina är ännu inte så gamla att dom har specialistlärare så jag vet inte. Andra föräldrar som jag pratar med brukar inte gnälla på dåliga lärare direkt ?
Fö är det inte alls bar att bara "räkna, räkna, räkna" utan eftertanke eller pedagogik !
De som är intresserade tycker det blir tråkigt.
Desom inte är motiverade bli definitivt inte mer motiverade, och de i mitten hänger bara "med".
Visst måste en lärare vara kunnig, men minst lika viktigt är att ha bra kontakt med eleverna (en bra pedagogik kan man också kalla det)
/K
Klas, ah, bara man har god kontakt med eleverna så… Bra, då kan vi ta analfabeter som har god kontakt med eleverna och sätta dem på att lära eleverna att läsa.
Öht är det för mycket dalt och "läraren skall vara en kompis". De som inte vill lära sig skall efter högstadiet ges möjligheten att slippa lära sig, och slippa gymnasiet. Ytterligare en anledning till sämre resultat i riket inom matte. Alla skall nämligen tvingas läsa matte på gymnasiet, och därmed blir också resultaten sämre. Gissningvis är resultaten ungefär lika bra idag som förr inom de som räknas på natur.
Mål och medel! Utan mål och medel åstadkommer man ingenting. Om man sätter som främsta mål att barnen ska ha gott självförtroende så är det vad utbildningen går ut på. Om man har höga kunskapsmål så är det vad man får. Om man har tillräckligt bra medel för att nå målet. Där kommer bra lärare in. Men om lärarna får dåliga mål så blir resultatet dåligt även om lärarna är bra.
Cornu: Som referens har jag sett kurvan för hur teknologerna klarar inskrivningsproven på Chalmers, specifikt uppgiften som kräver lösning av en andragradsekvation. Den har dalat rejält de senaste 10-15 åren…
Sen kan ju visserligen anledningen delvis vara att antalet intagna ökat och/eller färre vill söka, men jag tror inte det är hela förklaringen…
Håller inte med. Matte handlar om problemlösning, bara problemlösning räcker inte. Det räcker inte att förstå plus och minus för att Gauss-eliminera en 3×3 matris; det behövs räknevana också.
Varför hade jag betygssättande lärare med lägsta godkända betyg från gymnasiet?
F.ö. om vi går ifrån ett system där lärare kan tvinga omotiverade elever måste de kunna motivera eleverna d.v.s. pedagoger.
90-talist
"Those who can, do. Those who can't, teach."
Säger det mesta, dock inte allt jag har haft majoriteten dåliga lärare utan speciellt bra kunskaper i det de ska lära ut. Sen har jag haft riktigt bra också med rejält med kunskaper, som jag kommer att komma ihåg för livet.
Jag är 80-talist. Teknik IT gick jag på Gymnasiet det var ett skämt, man kunde som elev i regeln mer än lärarna när det gäller IT, det fanns ett undantag. Han tillhörde
den bra kategorin och tro det eller ej han var inte utbildad lärare.
Men att gå ut och säga som politiker att lärarna är inkompetenta är inte speciellt smart.
Ekvationer, är det x och sånt skit? Det finns väl ingen som pallar med det nuförtiden. Matte suger, det står ju klottrat på varenda skolbänk!
Angående 2+2=22 så är väl det lika logiskt som att x+y=xy, någon rimlighet måste det väl ändå finnas!
Gick själv 4-år tekn linje i slutet av -70 talet och vi hade då bättre litteratur än dagens .
Det var fullt möjligt att läsa ikapp om man kommit efter. Läraren är nog viktig men viktigaste är att man har motivationen att lära sig. Det finns så mycket annan information som lockar idag så tålamodet räcker inte till för att sitta och lösa matematiska problem. (för mycket brus i bakgrunden).
18:48. Du var väl avsiktligt rolig. x+y=xy är ett ekvationssystem och stämmer bara om x=2 och y=2 eller om x=0 och y=0. x+y beskriver än rak linje och xy en exponentiell linje. Dessa skär varandra på (0,0) och (2,2).
Allvarligt talat är det inte alls svårt att förstå vad som är det största problemet med dagens undervisning. Det är bara att sätta sig med en grupp lärare, eller lärarstudenter, och samtala med dem om de ämne de undervisar i så blir det snabbt glasklart. De flesta kan mycket, mycket lite eller ingenting. Kan man ingenting spelar inte metoder, förmåga att inspirera och dylikt någon roll, även om det mot förmodan skulle finns individer som kan inspirera kring något de inte själva kan eller förmår lära sig. Utbildningen av lärare måste reformeras!
Vidare bör man inte blanda ihop pedagoger med lärare. Pedagogik är ett beteendevetenskapligt ämne på universitet, och en pedagog är någon med examen i sagda ämne. Lärare läser i princip ingen pedagogik.
Men det är tydligen humor som gäller på den här bloggen. Eller vad sägs om sista meningen i ditt inlägg, om SMS-lån?
Varför klipper du dig inte och skaffar ett jobb som mattelärare? Du tänker väl inte gå hela livet och hugga ved och tjäna mindre än en undersköterska, eller?
(Från samma person som skrev en kommentar 18.48.)
Klart som fan att det inte är de bästa som blir lärare. Att arbeta för staten, kommunen eller landstinget är ju en ren förlustaffär om man har den minsta eftergymnasiala utbildningen.
Man behöver få sin hjärna undersökt om man tror det. Ungefär som att vara falskmyntare och prägla enkronor – man går back på det.
Enda räddningen är väl att börja betala riktiga löner inom de statliga om man verkligen vill ha kvalitet.
Mina barn kommer aldrig jobba för kommun, stat eller landsting om jag får lära dem något.
/ Lowrisk
@Anonym 19.52
Men då kan man väl uppmuntra dem som kan mycket och framhäva dem som förebilder för dem som kan mycket lite eller ingenting? Eller så får du lära dig att kommatera (och inte bara kommentera).
Men GARV, Lowrisk, du måste väl ändå veta att det inte finns någon som tjänar mindre än Cornucopia själv? Han skulle _mångdubbla_ sin inkomst om han bleve mattelärare!
Frågan är om 2+2=22 är dummare än följande text:
"Eftersom vi alltså inte lider under ett Hindenburg Omen just nu så skall inte heller den amerikanska börsen krascha de närmsta två dagarna. Det krävs ju två Hindenburgsignaler för att bli ett tecken, och ingen krasch eller större nedgång utan tecken sedan 1985… Så minst två dagar lugn och ro gäller"
10 timmar efter inlägget kraschar den amerikanska börsen. Google Finance pekar just nu rätt ned i golvet, aldrig sett något liknande!
Å andra sidan torde ingen förnuftig rektor anställa en person som vill lägga upp sina mattelektioner som Cornucopia (hoppas inte det i alla fall):
1. Räkna.
2. Räkna.
3. Räkna.
4. Räkna.
5. Räkna.
Så han får väl fortsätta som skogsarbetare.
/Guldkalle
Den som lyckas problematisera den sorts debatt som alltid förs kring lärarens roll eller lärarutbildningens problem och tillkortakommanden vinner mitt pris. Och får mig dessutom att lyssna. Och får oss förhoppningsvis på rätt väg istället för en väg som alltid leder till fördumning och korkade låsningar som ingen tjänar på.
Jag tror på mindre reglering och mer frihet inom lärarrollen. Inte mer. En yrkesutbildning som som läkarrollen regleras på några få stycken i förordning. Läraryrket regleras på nästan 40 sidor. Vad säger det?
Alla vet vad som syftas på med 2+2 = 22 i Göran P algebra.
För den intresserade stämmer ekvationen faktisk i Boolsk algebra där x + x = xx = x
Men det har ju med begåvning att göra! De mest begåvade behöver nästan inga regleringar eftersom de tänker minst lika bra som dem som skriver reglerna. Normalbegåvade individer måste alltid ha regler att följa, och scheman, rutiner m.m. Normalbegåvade lärare är inte lämpade att undervisa högt begåvade elever.
Sansa er lite nu. Om ni tycker att detta är en krasch är ni naiva eller lättroade, välj själva.
Räkna, Räkna, Räkna utan ledning är precis vad de gör i skolan idag i brist på bättre alternativ. En okunnig lärare kan inte erbjuda bättre.
En erfaren lärare för ett samtal om matematik med sina lärjungar. Därtill ställs de inför utmaningar och får naturligtvis räkna, räkna lite för att vänja sig vid begreppen.
Dessutom undviker denna även den dödligt tråkiga "vardagsmatten i elevens vardag" till förmån för mer intressanta problem.
Du har dock helt rätt i att det blir mindre viktigt att räkna. Dock blir matematiken allt viktigare för att kunna skapa olika modeller av sin omvärld. Det är otroligt frustrerande att diskutera med högutbildade personer som är duktiga på att räkna (tex lösa integraler analytiskt vilket kräver att man lärt sig ett antal knep av cirkuskonstnatur) medan samma personer inte klarar av enkla resonemang som kräver lite grann matematisk förståelse och framför allt logik.
//Håkan
Hej och hå…
Man kan nog se deras upphetsning över dagens nedgång i USA (som för övrigt tas ut av att dollarn tokrusar, USA-börsen stiger netto i svenska kronor) som ett utfall av alla de där som inte kan matte.
Tack för länken Hej och Hå.
Den tål att upprepas: http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY
Anonym 21:14, det var så lite. Hoppas fler tittar. Ärligt talat trodde jag nog inte någon skulle orka lyssna på den gamle stöten prata nonsens 🙂 Man blir orolig i dessa tider, ser på aftonbladet att Charles Ingvar Jönsson har samlat ihop Dynamitharry och Vanheden och slagit till mot IKEA igen. Anonym 20:13 påpekar dessutom att Google Finance pekar rakt ner i golvet. Det här ser inte bra ut.
Alla vet väl att 2 +2 blir 1? Finns ingen anledning att räkna något annat än mod 3 😛
Skämt å sidå så är det stora problemet med matematikundervisningen inte elevers undermåliga kunskaper i aritmetik (och vem kan klandra dem i miniräknares och datorers tidsålder är det förolämpande att tvinga på människor dessa sysslor). Problemet är att folk går igenom av 9 år grundskola och 3 år gymnasium utan att få ett hum av vad matematik överhuvudtaget handlar om! I bästa fall får de lära sig att applicera några några enkla satser, och kanske till och med se beviset på dem(!). Men aldrig är det fokus på att faktiskt tänka matematiskt själv klura ut beviset för någonting. Nej fy, om matematikundervisningen ska se ut som den gör nu så vore det kanske bättre om vi avskaffade den så att den riktiga matematiken inte får ett dåligt rykte.
Tycker för övrigt folk borde läsa A Mathematicans Lament: http://www.maa.org/devlin/LockhartsLament.pdf
@ Anonym 20:06
Du får ursäkta att jag inte tar mig tid att korrekturläsa kommentarer så noga. Detta till trots anar jag att poängen går fram till de flesta.
@ Anonym 20:35
Tyvärr är det svårt att skapa nyanser där de inte finns. Så länge lärare inte har ämneskunskaper är det svårt att förbättra något, det gäller även mängden frihet i lärarrollen. Tror du mig inte när det gäller problemet, smyg in på lärarutbildningen själv och kolla!
/Anonym 19.52 igen
Efter vi ändå av-ämnifierar…
I ett TV-tävling får en deltagaren välja en av tre dörrar. Det är känt att bakom två av dörrarna står fina bilar och bakom en står en åsna.
När deltagaren valt dörr så öppnar programledaren (som vet vad som finns bakom varje dörr) en av de två kvarvarande dörrarna där det står en bil.
Nu erbjuds deltagaren att byta sin dörr mot den andra oöppnade dörren.
Vilken är bäst (om man vill ha en bil alltså 😉
1. behålla
2. byta
3. spelar ingen roll
//Håkan
Cornu@19:36 Du menar självklart "exponentiell kurva" 😉
Håkan, svaret är 1.
I första försöket var chansen 2/3 för en bil.
Tar han andra försöket reduceras hans chans till 1/2 vilket är sämre…
Men i den originella frågan är det två åsnor och en bil, och då hade svaret varit 2.
Jag skäms inte för att vara dum här 🙂 Jag hade stått fast vid mitt val. Jag hade bäst chans från början att välja rätt av två bilar och en åsna. Hade jag valt en bil hade programledaren troligtvis inte öppnat luckan med en åsna, då hade valet varit givet sedan. Hade jag valt åsnan spelar det ingen roll vilken lucka som öppnas, det är en bil iallafall. Den extra lucköppningen borde alltså inte göra saken bättre, utan bara reducera valet till sämre odds.
@Håkan – den där frågan var väl en slamkrypare ?
Eftersom han ville ha en bil, och fick en bil vid första försöket så finns väl ingen anledning att byta !? 😀
Är det så att det finns en finare bil + en åsna kvar så kommer kanske saken i ett annat läge.
Då har mannen 50% chans att få en finare bil eller 50% att få en åsna. Eftersom det är ett nytt val så "nollställs" räknaren s.a.s
Men det handlar mer om psykologi eller spelteori än matematik iaf 🙂
/K
Någon av oss läste inte uppgiften ordentligt 🙂
Se det som tärningkast, då är det tydligare.
Du kastar tärningen en gång, men får inte veta vad det blev. Är det 1,2,3 eller 4 vinner du en bil. Sen får du frågan, vill du kasta en gång till? Du får bilen på det nya försöket om det blir 1, 2 eller 3.
Tydligt att din chans i det andra försöket är sämre. För med stokastiska variabler spelar historiken som sagt ingen roll. Om du kastat 3 raka sexor blir din chans för en ny sexa inte sämre…
Ursäkt mig om jag var otydlig.
A. När deltagaren väljer dörr först så är den givetvis stängd tillsvidare.
B. Båda bilarna är likvärdiga.
C. Programledaren öppnar alltid en dörr med en bil. (Ni får helt enkelt lita på honom ;-). Det finns ju alltid möjlighet till detta eftersom det är två bilar.
//Håkan
Med peak-oil i åtanke borde mannen då inte försöka få tag på åsnan 🙂
22:49, du har en poäng!
22:49
Med tanke på detta specifika forum så kände jag mig tvungen att ge önskan om en bil istf åsna ("om man vill ha en bil alltså ;-)") i förutsättningarna 😉
//Håkan
Han ska behålla den dörr han valde.
För övrigt undrar jag om det egentligen är lärarna som det är fel på? Jag vet vad man får lära sig på lärarutbildningen i matematik och det är rätt hög nivå på kurserna, de flesta här skulle få problem att klara dem.
Jag tror att problemen med en lägre kunskapsnivå i matematik består av flera orsaker.
Dels är det definitivt så att eleverna kan mindre när de börjar gymnasiet, grunden som läggs är för dålig och det beror främst på Socialdemokraternas misslyckade skolreform på 90-talet med kommunaliseringen av skolan.
En annan anledning är lärarnas status har minskat pga den samtidiga liberalisering och flummisering av skolan som skett de senaste 20 åren samtidigt som löneutvecklingen varit dålig för läraryrket. En tredje anledning tror jag är att media framgångsrikt har ägnat sig åt att sänka de naturvetenskapliga ämnenas status genom att nördifiera alla som gillar sådant. Nämn t ex en amerikansk ungdomsfilm där personen som gillar matematik inte framställs som en nörd? Hjältarna får vi lära oss är de som är duktiga på idrott men korkade eller de som skiter helt i skolan och ägnar all tid åt att sminka sig eller festa (Stiffmeister i American Pie personifierar detta bra). De coola typerna idag är tydligen de som sitter och tjafsar i en soffa i flera veckor (big brother) eller pökar runt, ljuger och bedrar och inte klarar att summera tvåsiffriga tal (hotell paradise eller tylösandsgänget typ). Prova och berätta för en tjej på krogen som du är intresserad av att du gillar matematik så kommer du att fatta vad jag menar…
Du har ca 1000 % större chans att få till det om du säger att du skiter i samhället och ägnar dagarna åt att finslipa dina kunskaper i snowboardåkning eller gitarrspel eftersom du ska söka till idol och bli en ny stjärna nästa år.
Klart att det blir mindre intressant att vara duktig på matematik när media förmedlar den bilden.
För drygt 40 år sedan fuskade jag i läraryrket, bl a ett år på grundskolans högstadium (matte/fysik).
Jag hade klasser som valt allmän kurs ( denna uppdelning, fritt val av eleverna, försvann dock ganska snart, odemokratiskt? ).
Största problemet var oron under lektionerna. En stor anledning var den stora skillnaden mellan eleverna. De duktiga hade ofta hunnit lösa uppgiften innan de svaga hunnit hitta rätt sida i boken. Jag uppfattade det som jag hade tre olika klasser att undervisa samtidigt: De duktiga, den stora mellangruppen och de svaga.
Att undervisa tre olika klasser samtidigt fungerar inte. De duktiga blir i praktiken lämnade åt sitt öde och jag var tvungen att koncentrera mig på den stora mellangruppen.
Givetvis försökte jag hjälpa de svagare eleverna, men jag kunde ju inte samtidigt helt strunta i alla de övriga eleverna.
Det kändes definitivt inte bra efter lektionen, att ha övergivet de duktiga eleverna, att den stora mellangruppen bara fått en halvbra lektion och att jag ej kunnat ge de svaga den hjälp de så väl behövde.
Tyvärr märkte jag att majoriteten av lärarkollegorna ansåg att det var korrekt att överge de duktigare eleverna. Oroa dig inte, de klarar sig bra ändå, var det vanliga svaret.
Jag tyckte ibland att det bland lärarna fanns en viss avundsjuka och nästan hat mot de duktigaste eleverna. Att de insåg att de skulle lyckas bättre i livet än de själva och hade svårt att acceptera detta.
Samtidigt måste jag säga att jag aldrig träffat på ett yrke där det ljugs så mycket. De mest hopplösa undervisningsmetoder höjdes till skyarna, allt fungerade så bra.
Några år tidigare hade eleverna i låg och mellanstadiet ej lärts att skriva. De hade fått välja bokstäver själva. När de skrev, var det en härlig blandning av versaler och gemena bokstäver. Dessutom var det en blandning av skrivstil, textstil, tidningsbokstäver och skrivmaskinsbokstäver. Stackars elever.
Åke M
Hade tänkt att säga att du har fel men en sökning på nätet gav att det utbildningsmaterial som man hittar inte håller så bra kvalitet som man skulle önska.
Men rent krast så anser jag inte att skolans uppgift längre är att lära eleverna hårda siffror och formler, dom kan man med lätthet lära sig senare i livet vid behov. Det viktigaste att ta med sig från skolan är
1. Förståelse grundprinciperna.
2. Tjusas av elegansen som finns.
3. Veta vad man KAN lära sig (en förutsättning för att senare ta reda på detaljerna) och helst vilka metoder man skall använda sig av.
4. Se relationerna i omvärlden till ämnet.
Sedan kan intresset för att fördjupa sig antingen uppkomma spontant i samband med något annat aktier, fonder, jobb eller husbygge. Och då är det bara frågan om ett par dagar framför datorn och vara lite över normalbegåvad så löser det sig.
Hurvida man sedan kan räkna ut volymen i ett badkar (värre än man tror p.g.a. lutning etc.) eller inte spelar just ingen roll.
Att sedan räkna utan miniräknare må vara "manligt" men är knappast effektivt, som att göra TA analys för hand.
Ps. Av någon anledning lärde jag mig just räkna sannolikhetslära (igen) under tiden som jag skrev det här inlägget. 😛
Lite roliga länktips för den matteintresserade
http://www.khanacademy.org/
http://www.intmath.com/
http://math.com/
Jocke, gitarrspel och musik generellt kan bli en alldeles underbar form av matematik om man vill. Sen må det vara hänt att de flesta moderna gitarrister inte lär sig teorin, men det KAN vara ett bra sätt att kombinera skoj med matte och väcka intresse för båda ämnena.
Behåll valet (om du vill ha bilen)
det ger dig 2/3 att få en och 1/3 att få åsnan.
Upptäckte att jag glömt originalproblemet där det var två åsnor och en bil 🙁
http://www.theglowingedge.com/the-donkey-behind-door-number-three/
Även här får du bilen med 2/3 sannolikhet men då endast om du byter.
//Håkan
Håkan, det där är ett klassiskt problem, men som sagt två åsnor och en bil skall det vara. Var det första vi fick draget för oss på halvterminen sannolikhetsteori 1993, eftersom det är kontraintutivt mot vad "vanliga" människor tror.
Två åsnor en bil. Välj en dörr. Programledaren öppnar en annan dörr där det finns en åsna. Frågar vill du byta till den tredje dörren?
Sannolikheten att valt bilen från början är 1/3. Om du därmed byter till den tredje dörren så är nu sannolikheten 2/3 att det är en bil bakom den, eftersom programledaren visat var den ena åsnan finns.
Håkans länk fast klickbar http://www.theglowingedge.com/the-donkey-behind-door-number-three/
Den som inte tror på det kan för övrigt programmera en simulering, alternativt manuellt simulera tillsammans med någon som får agera programledare och testa strategierna "behåll" respektive "byt".
Finns kanske en läxa angående att man inte skall sitta still i båten där…
Hej och hå:
Du har rätt i att musik och matematik är besläktade, och det kan säkert vara ett bra sätt att väcka intresset för matematik bland yngre. Men när det kommer till högre matematik i senare årskurser så är det nog svårt, jag menar…hur ska man åskådliggöra en 3:e gradens linjär diffekvation med musik? Däremot är det vetenskapligt bevisat att musicerande i tidiga år utvecklar hjärnan på ett sätt att man får lättare för att förstå logiska samband och abstrakt kunskap som t ex inom matematiken.
Något som jag tror vore bra på gymnasiet är att bjuda in gästföreläsande ingenjörer från industrin som visar på den praktiska tillämpningen och nyttan av matematik så att den placeras in i ett sammanhang. Kanske från något ballt företag som Sony Eriksson så blir det bra reklam för ingenjörsyrket. Nu kanske någon påpekar att man i rättvisans namn borde bjuda in ekonomer också, men eftersom de generellt är urusla på matematik och analyser även om de själva hävdar motsatsen så har de inget på en lektion i matematik att göra annat än som elever. 🙂
Eller att ekonomers matematik är på högstadienivå och inte kräver någon högre utbildning.
Det är för sent att väcka ingenjörsintresset på gymnasiet. Det behöver väckas på högstadiet, så folk väljer rätt program på gymnasiet.
På gymnasiet skall man lära sig så man klarar högre studier, motivation "roligt" etc skall sätta på plats i grundskolan.
Kan tillägga att på min tid (80-talet) så var många av adjunkterna på gymnasiet själva ingenjörer som lämnat näringslivet för att istället undervisa. De hade inga problem med att förklara nyttan av det de lärde ut.
Finns nog knappast någon som gör det idag, eftersom det innebär en halverad lön att gå till lärarrollen från näringslivet, plus att det kräver minst ett års studier med studieskuld och utan lön.
@jocke 23.32
Gordon Freeman i Half-Life då?
En liten sak bara. Jag tillhörde "de duktiga" matematikeleverna som sedan läste till civiligenjör. Även om jag "lämnades åt mitt öde" i de lägre stadierna eftersom jag redan var klar — var det något problemet egentligen? Jag behövde ju inte deras hjälp och kunde göra något annat…
Kanske är det rent av bra att tvingas lära sig nya saker på egen hand? Här har jag helt ändrat uppfattning, förr var det "orättvist" att det bara var de långsamma som fick hjälp, nu så gick det ju bra för de snabba i alla fall… Jag ser ingen större brist på matematisk/teknisk kompetens i Sverige, till exempel!
Som en elev på naturvetenskapsprogrammet (jag går i tvåan) kan jag understryka att både elever och lärare är mycket dåliga på matte nuförtiden. Minnet dras till den första mattelektionen när läraren misslyckades att förklara pythagoras sats då han själv inte kunde den (vi fick rast direkt efter).
PÅ min skola är upplägget exakt som du vill ha det med räkna, räkna och räkna, men elever som inte gör sina uppgifter kommer ändå att trilla igenom. Självklart ligger grunden att läraren ska vara kompetent, men i slutända är det upp till eleven att lära sig. Kan det inte vara så att elever misslyckas mer nu än på, 80-talet pga deras mer kravlösa omgivning?
För egentligen, är det verkligen så svårt att göra uppgifterna i boken på egen hand?
Bra inlagg. Matte ar viktigt. Ar tacksam over de mattelarare jag haft på høgstadie och gymnasie.
Teknisk linje på Polhemsgymnasiet då det låg på Vasagatan var en frøjd. Stolta, kunniga och omtyckta larare.
Intressant video om føråldrad utbildning.
http://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U
Fråga till Urban: Har du varit eller är du lärare?
Att det finns ett nobelpris i ekonomi men inte ett i matematik tycker jag är ett tidens tecken på att ekonomisk kunskap värderas högre än matematisk kunskap, trots att matematiken är grunden för i stort satt alla annan naturvetenskap. Helt ofattbart tycker jag.
Cornucopia, du har helt rätt i att intresset måste väckas tidigare, och eftersom ingenjörsyrket (och läraryrket) idag är ett lågstatusyrke bland unga så är det än viktigare att väcka intresset för det redan i grundskolan. Hur man ska göra det är förstås en annan fråga.
Det är mycket riktigt så att det är svårt att få ingenjörer att byta yrke till lärare idag pga löneskillnaden (jag tjänar mer efter skatt än vad en genomsnittlig lärare gör före skatt), men jag tänkte mig mer att man stimulerar samarbeten mellan företag och skola så att företagen och skolan delar på kostnaden för att låta ingenjörer vid enstaka tillfällen komma dit och hålla lektioner med tillämpningar av t ex matematik eller fysik. Företaget kan tex stå för mellanskillnaden i lärarlön och ingenjörslön. Både skolan och företagen tjänar på detta, eftersom företagen kommer att behöva duktiga ingenjörer även i framtiden. Det är inte fel att företagen tar ett samhällsansvar här.
Jag tycker det är intressant att studera människors reaktioner när man berättar att man tycker om matematik, så till den grad att jag sysslar med det på fritiden. Den vanligaste reaktionen är något i stil med att "Oj, så du är väldigt smart då?" i kombination med en blick som säger "Du är förmodligen lite knäpp". 🙂
I mitt fall kan de dock inte sätta stämpeln NÖRD i pannan eftersom jag är en rätt cool kille på flera andra sätt, och rätt praktiskt lagd också, vilket ställer till problem att placera in mig i det facket. Jag köper heller inte mina kläder i tältvaruhus dit Ullared skickar de kläder som de inte lyckades sälja, och jag ser till att inte ha för korta byxor som slutar vid anklarna. Dessutom har jag utmärkt syn så jag behöver inte flaskbottnar till glasögon för att fullborda medias bild av den matematikintresserad NÖRDEN 🙂
Ja, liksom regeringen säger ju Lärarnas Riksförbund dubbla saker. Först att alla behöriga lärare ska få legitimation genom en "enkel ansökan" och "med stor automatik" samt att “ingen provperiod krävs”.
Sedan har de som remissinstans sagt tvärtom, att provperiod skall krävas. Att ogiltigförklara redan utfärdade akademiska yrkesexamina på upp till fem och ett halvt år vilket kommer att ske 1 juli 2012, till förmån för fortbildning och legitimering av redan anställda obehöriga lärare är direkt rättsvidrigt, det är också prov på retroaktiv lagstiftning och det är inte ens lagligt.
Självklart har obehöriga lärare som fastanställts undanträngt behöriga som istället utelämnats till arbetslöshet och timvik eller icke-anställning via bemanningsföretag.
Dessa behöriga lärare kommer nu, ifall de av ovanstående anledning inte lyckats uppnå ett års sammanhängande undervisningstid som lärare i behörighetsgivande ämnen, att utestängas från rätt till introduktionsår och således möjlighet att få legitimation och fr o m 1 juli 2012 till och med från rätten att undervisa, trots att de redan genomfört lång praktik inom utbildningen, med professionell vägledning av handledare som själva är yrkesverksamma lärare i kandidatens ämnen samt av forskningsanknuten personal vid lärosätet. Vilket skämt.
Avslutning på förra kommentaren:
Facken gynnar inte arbetslösa medlemmar, endast de som anställts – i synnerhet de obehöriga – och som nepotismen ser ut i det här landet är det således 20 % av lärarkåren som är obehöriga. Rektorer premierar i sin tur ekonomi och familjära kontakter, uppenbarligen.
Dessutom att skapa undantagsregler för redan anställda obehöriga lärare, samt garantera dem fortbildning inom anställningen och fortsatt rätt att kvarstanna och även sätta betyg fram till 2015, utan vare sig legitimation eller tillräcklig ämnesbehörighet visar med all önskvärd tydlighet vad detta handlar om – en sjaskig uppgörelse mellan fack och arbetsgivare och så en uppsminkad version av förslaget utåt fram till dess att det klubbats.
Förslaget innebär ju nämligen också, att det är rektorer som ska fungera som sista instans, dvs som examinatorer i lärarutbildningen genom att det är de som ska utfärda rekommendation till Skolverket om att bevilja legitimation efter ”godkänt” introduktionsår och det är ju ytterligare total komik.
Samma rektorer som kritiserats åren igenom (inte minst av Jan Björklund) för att de valt att anställa obehöriga framför behöriga trots att det stred mot gällande skollag tilldelas nu istället ännu större legalt ansvar – nämligen ansvaret för den enskilde lärarens fortsatta möjlighet att utöva sitt yrke. Och rektorerna är sällan utexaminerade lärare med ämnesbehörighet. Hur skulle de för övrigt kunna vara det – i alla de ämnen som förekommer på en skola.
Det är verkligen makabert att det här förslaget på något som helst sätt utger sig för att innebära nån slags kompetenshöjning beträffande läraryrket och elevers/studerandes rätt till kvalificerad undervisning och rättssäker myndighetsutövning.
Doktorsavhandling efter doktorsavhandling har konstaterat att betygsinflation råder – just för att det pga skolpeng och avreglering utdelats glädjebetyg, inte minst på friskolorna som har flest obehöriga lärare och en stor del elever från höginkomsttagarhem, men även på de yrkesinriktade utbildningarna (t ex sådana som barn- och fritid samt gymnasiala hantverksutbildningar vilka också gett oförtjänt höga betyg – inte minst i kärnämnen och så frågar man sig varför kunskaperna i matte ser ut som de gör).
Uppdrag Granskning redovisade nyss också hur vinstintresset blivit främsta fokus för många skolor. Vilka lärare tror ni rektorer (budgetansvariga chefer) på dessa numera vinstdrivande företag kommer att premiera? De som ger glädjebetyg och ser till så att undervisningen bedrivs så ”resurssnålt” som möjligt (så att fler elever skriver in sig på skolan och så att mer pengar flyter in och vinsten ökar) eller de som sätter korrekta betyg och kräver erforderliga resurser – i form av inte minst tillräcklig lärartäthet, kvalitativt godtagbara läromedel (=t ex riktiga böcker), humana klasstorlekar, lagenlig fysisk och psykisk arbetsmiljö, ordentliga skolbibliotek, professionell betygssättning (dvs lokala betygskriterier som är tydliga och överensstämmer med gällande kursplaners eller åtminstone formulerade sådana) och erforderlig resurspersonal samt tillräckligt stöd för elever med särskilda behov?
Det säger ju sig självt vad svaret blir.
Som sagt, pratet utåt om förslaget är ett renodlat spel för gallerierna, som allting annat – i det här ur rättssynpunkt totalhavererade landet.
Redan anställda obehöriga får alltså enligt förslaget kvarstanna i anställningen och sätta betyg fram till 2015 – de garanteras också rätt till både fortbildning, introduktionsår och därmed legitimation.
Arbetslösa, redan ämnesbehöriga lärare med behörighetsgivande, akademiska yrkesexamina på upp till fem och ett halvt år sparkas istället ut från yrket och till och med från rätten att överhuvudtaget undervisa fr o m 1 juli 2012.
se även en blogg som jag startade i ämnet http://regeringensforslagomlararlegitimation.wordpress.com
Får dela in kommentaren i tre delar, för den var så lång (det är ju ett konsekvensdigert förslag regeringen lagt):
Facken gynnar inte arbetslösa medlemmar, endast de som anställts – i synnerhet de obehöriga – och som nepotismen ser ut i det här landet är det således 20 % av lärarkåren som är obehöriga. Rektorer premierar i sin tur ekonomi och familjära kontakter, uppenbarligen.
Dessutom att skapa undantagsregler för redan anställda obehöriga lärare, samt garantera dem fortbildning inom anställningen och fortsatt rätt att kvarstanna och även sätta betyg fram till 2015, utan vare sig legitimation eller tillräcklig ämnesbehörighet visar med all önskvärd tydlighet vad detta handlar om – en sjaskig uppgörelse mellan fack och arbetsgivare och så en uppsminkad version av förslaget utåt fram till dess att det klubbats.
Förslaget innebär ju nämligen också, att det är rektorer som ska fungera som sista instans, dvs som examinatorer i lärarutbildningen genom att det är de som ska utfärda rekommendation till Skolverket om att bevilja legitimation efter ”godkänt” introduktionsår och det är ju ytterligare total komik.
Samma rektorer som kritiserats åren igenom (inte minst av Jan Björklund) för att de valt att anställa obehöriga framför behöriga trots att det stred mot gällande skollag tilldelas nu istället ännu större legalt ansvar – nämligen ansvaret för den enskilde lärarens fortsatta möjlighet att utöva sitt yrke. Och rektorerna är sällan utexaminerade lärare med ämnesbehörighet. Hur skulle de för övrigt kunna vara det – i alla de ämnen som förekommer på en skola.
del 3: Det är verkligen makabert att det här förslaget på något som helst sätt utger sig för att innebära nån slags kompetenshöjning beträffande läraryrket och elevers/studerandes rätt till kvalificerad undervisning och rättssäker myndighetsutövning.
Doktorsavhandling efter doktorsavhandling har konstaterat att betygsinflation råder – just för att det pga skolpeng och avreglering utdelats glädjebetyg, inte minst på friskolorna som har flest obehöriga lärare och en stor del elever från höginkomsttagarhem, men även på de yrkesinriktade utbildningarna (t ex sådana som barn- och fritid samt gymnasiala hantverksutbildningar vilka också gett oförtjänt höga betyg – inte minst i kärnämnen och så frågar man sig varför kunskaperna i matte ser ut som de gör).
Uppdrag Granskning redovisade nyss också hur vinstintresset blivit främsta fokus för många skolor. Vilka lärare tror ni rektorer (budgetansvariga chefer) på dessa numera vinstdrivande företag kommer att premiera? De som ger glädjebetyg och ser till så att undervisningen bedrivs så ”resurssnålt” som möjligt (så att fler elever skriver in sig på skolan och så att mer pengar flyter in och vinsten ökar) eller de som sätter korrekta betyg och kräver erforderliga resurser – i form av inte minst tillräcklig lärartäthet, kvalitativt godtagbara läromedel (=t ex riktiga böcker), humana klasstorlekar, lagenlig fysisk och psykisk arbetsmiljö, ordentliga skolbibliotek, professionell betygssättning (dvs lokala betygskriterier som är tydliga och överensstämmer med gällande kursplaners eller åtminstone formulerade sådana) och erforderlig resurspersonal samt tillräckligt stöd för elever med särskilda behov?
Det säger ju sig självt vad svaret blir.
Som sagt, pratet utåt om förslaget är ett renodlat spel för gallerierna, som allting annat – i det här ur rättssynpunkt totalhavererade landet.
Redan anställda obehöriga får alltså enligt förslaget kvarstanna i anställningen och sätta betyg fram till 2015 – de garanteras också rätt till både fortbildning, introduktionsår och därmed legitimation.
Arbetslösa, redan ämnesbehöriga lärare med behörighetsgivande, akademiska yrkesexamina på upp till fem och ett halvt år sparkas istället ut från yrket och till och med från rätten att överhuvudtaget undervisa fr o m 1 juli 2012.
se även en blogg som jag startade i ämnet http://regeringensforslagomlararlegitimation.wordpress.com
del 3: Det är verkligen makabert att det här förslaget på något som helst sätt utger sig för att innebära nån slags kompetenshöjning beträffande läraryrket och elevers/studerandes rätt till kvalificerad undervisning och rättssäker myndighetsutövning.
Doktorsavhandling efter doktorsavhandling har konstaterat att betygsinflation råder – just för att det pga skolpeng och avreglering utdelats glädjebetyg, inte minst på friskolorna som har flest obehöriga lärare och en stor del elever från höginkomsttagarhem, men även på de yrkesinriktade utbildningarna (t ex sådana som barn- och fritid samt gymnasiala hantverksutbildningar vilka också gett oförtjänt höga betyg – inte minst i kärnämnen och så frågar man sig varför kunskaperna i matte ser ut som de gör).
Uppdrag Granskning redovisade nyss också hur vinstintresset blivit främsta fokus för många skolor. Vilka lärare tror ni rektorer (budgetansvariga chefer) på dessa numera vinstdrivande företag kommer att premiera? De som ger glädjebetyg och ser till så att undervisningen bedrivs så ”resurssnålt” som möjligt (så att fler elever skriver in sig på skolan och så att mer pengar flyter in och vinsten ökar) eller de som sätter korrekta betyg och kräver erforderliga resurser – i form av inte minst tillräcklig lärartäthet, kvalitativt godtagbara läromedel (=t ex riktiga böcker), humana klasstorlekar, lagenlig fysisk och psykisk arbetsmiljö, ordentliga skolbibliotek, professionell betygssättning (dvs lokala betygskriterier som är tydliga och överensstämmer med gällande kursplaners eller åtminstone formulerade sådana) och erforderlig resurspersonal samt tillräckligt stöd för elever med särskilda behov?
Det säger ju sig självt vad svaret blir.
Redan anställda obehöriga får alltså enligt förslaget kvarstanna i anställningen och sätta betyg fram till 2015 – de garanteras också rätt till både fortbildning, introduktionsår och därmed legitimation.
Arbetslösa, redan ämnesbehöriga lärare med behörighetsgivande, akademiska yrkesexamina på upp till fem och ett halvt år sparkas istället ut från yrket och till och med från rätten att överhuvudtaget undervisa fr o m 1 juli 2012.
del3: Det är verkligen makabert att det här förslaget på något som helst sätt utger sig för att innebära nån slags kompetenshöjning beträffande läraryrket och elevers/studerandes rätt till kvalificerad undervisning och rättssäker myndighetsutövning.
Doktorsavhandling efter doktorsavhandling har konstaterat att betygsinflation råder – just för att det pga skolpeng och avreglering utdelats glädjebetyg, inte minst på friskolorna som har flest obehöriga lärare och en stor del elever från höginkomsttagarhem, men även på de yrkesinriktade utbildningarna (t ex sådana som barn- och fritid samt gymnasiala hantverksutbildningar vilka också gett oförtjänt höga betyg – inte minst i kärnämnen och så frågar man sig varför kunskaperna i matte ser ut som de gör).
del 4: Uppdrag Granskning redovisade nyss också hur vinstintresset blivit främsta fokus för många skolor. Vilka lärare tror ni rektorer (budgetansvariga chefer) på dessa numera vinstdrivande företag kommer att premiera? De som ger glädjebetyg och ser till så att undervisningen bedrivs så ”resurssnålt” som möjligt (så att fler elever skriver in sig på skolan och så att mer pengar flyter in och vinsten ökar) eller de som sätter korrekta betyg och kräver erforderliga resurser – i form av inte minst tillräcklig lärartäthet, kvalitativt godtagbara läromedel (=t ex riktiga böcker), humana klasstorlekar, lagenlig fysisk och psykisk arbetsmiljö, ordentliga skolbibliotek, professionell betygssättning (dvs lokala betygskriterier som är tydliga och överensstämmer med gällande kursplaners eller åtminstone formulerade sådana) och erforderlig resurspersonal samt tillräckligt stöd för elever med särskilda behov?
Det säger ju sig självt vad svaret blir.
Som sagt, pratet utåt om förslaget är ett renodlat spel för gallerierna, som allting annat – i det här ur rättssynpunkt totalhavererade landet.
Redan anställda obehöriga får alltså enligt förslaget kvarstanna i anställningen och sätta betyg fram till 2015 – de garanteras också rätt till både fortbildning, introduktionsår och därmed legitimation.
Arbetslösa, redan ämnesbehöriga lärare med behörighetsgivande, akademiska yrkesexamina på upp till fem och ett halvt år sparkas istället ut från yrket och till och med från rätten att överhuvudtaget undervisa fr o m 1 juli 2012.
se även en blogg som jag startade i ämnet http://regeringensforslagomlararlegitimation.wordpress.com
Lärarlegitimationen är framför allt meningslös därför att inga lärare blir plötsligt ämneskompetenta eller duktigare på att undervisa bara för att de får en legitimation. Lärare som inte själva kan Pythagoras sats (se kommentar ovan) kommer fortsätta att inte kunna det.
Kort sagt är legitimationen helt meningslös.
Goddag herr yxskaft. Hela problemet med den räknefokuserade utbildning vi har och har haft är att om man är hyfsat duktig på att räkna (Det man sysslar med innan gymnasiet är inte matematik, det är räkning, två helt olika saker) fattar man efter att ha räknat den första tredjedelen av talen vad som är dealen. Problemet är att sedan ska man enligt skolan och dig sätta sig ner och göra samma sak igen, och igen och igen. Detta är hur man dödar ett intresse. Till och med HBT-primalskriksterapi hade varit mer meningsfull för mig, rent matematiskt, än de där eviga omräkningarna av samma tal.