Prisskillnaden bensin och diesel, samt den ekonomiska tillväxten

Av flera anledningar kan vi förvänta oss att dieselpriset stiger framöver, men innebär det också att bensinpriset stiger? Kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och dieselkonsumtionen är stenhård, så rimligtvis borde dieselpriset falla snabbare än bensinpriset i dåliga tider. Verkligheten visar sig dock vara tvärt om – bensinpriset faller snabbare än dieselpriset när vi har negativ BNP-tillväxt i Sverige.

Förändring i svensk dieselkonsumtion och förändring i svensk BNP 2006 – 2013p

Jag är själv förvånad över resultatet, men det finns en stark korrelation (ca 0.39) mellan den procentuella prisskillnaden mellan hur mycket dyrare bensin är än diesel och BNP-tillväxten. Enkelt förklarat blir dieseln dyrare än bensinen när vi upplever recession i Sverige (även om den formella definitionen av recession är två kvartal med negativ BNP-tillväxt på raken och inte ett enda kvartal).

Nästa år börjar svaveldirektivet gälla och sjöfarten ska tanka findiesel istället för fulolja, samtidigt som den ekonomiska återhämtningen också drar upp flygresandet. Samtidigt kör i princip all kommersiell vägtrafik på diesel. Flygfotogen raffineras ur samma oljefraktioner som  diesel, så både sjöfart, flygfart och vägtransporter ska från 2015 konkurrera om samma olja. 

Professor Kjell Aleklett tror att vi någon gång inom intervallet 2017 – 2023 kommer få dieselransonering i Europa, på grund av obalanserna i efterfrågan och begränsningen i olja att raffinera till diesel. Vilken form denna ransontering tar uttryck är en annan fråga. Den kan vara formell, eller den kan handla om kraftiga prisuppgångar och kraschad ekonomi, det som kallas demand destruction.

Procentuell prisskillnad bensin och diesel samt den ekonomiska tillväxten.

Svaveldirektivet kan förstås innebära ett paradigmskifte, men annars ska tydligen bensinpriset stiga lika mycket som dieseln, undantaget vid recession, då bensinpriset alltså faller snabbare. Privatpersoners privatbilism är alltså recessionskänsligare än näringarnas dieselförbrukning.

Samtidigt har prisskillnaden mellan bensin och diesel successivt minskat. 

2003 var bensinen nästan 25% dyrare än dieseln, men sedan den akuta finanskrisen har prisskillnaden minskat rejält. De senaste åren handlar det bara om enstaka procents prisskillnad, även om recessionssambandet kvarstår.

Så vad kan vi vänta oss? En kombination av stigande dieselpris och recession skulle kunna göra att bensinpriset blir avsevärt billigare än dieseln. Men något sådant har vi inte sett någon längre period. Inte ens under den akuta finanskrisen var bensinen mer än som mest 9.52% billigare än dieseln och bara under en kort period.

Minskningen i skillnad mellan bensinpris och dieselpris skulle kunna förklaras av att vi ser ett paradigmskifte och att ovanstående graf tids nog kommer bli inverterad, till dieselprisets nackdel – bensinen blir varaktigt billigare än dieseln.

I valet mellan en dieselbil eller en bensinbil verkar man inte längre kunna räkna med någon större prisskillnad på bränslena. Avgörande blir om de förbrukningsmässigt snålare dieselmotorerna och eventuellt lägre fordonsskatt pga “miljöbil”^1. motiverar dieselbilens högre pris. Ett hushåll med två fordon tar det säkra före det osäkra och väljer en bil med varje bränsle.

^{1. Miljöbil finns förstås inte. Alla bilar är miljöbelastningar från gruva till skrot.}