Av flera anledningar kan vi förvänta oss att dieselpriset stiger framöver, men innebär det också att bensinpriset stiger? Kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och dieselkonsumtionen är stenhård, så rimligtvis borde dieselpriset falla snabbare än bensinpriset i dåliga tider. Verkligheten visar sig dock vara tvärt om – bensinpriset faller snabbare än dieselpriset när vi har negativ BNP-tillväxt i Sverige.
Förändring i svensk dieselkonsumtion
och förändring i svensk BNP 2006 – 2013p |
Jag är själv förvånad över resultatet, men det finns en stark korrelation (ca 0.39) mellan den procentuella prisskillnaden mellan hur mycket dyrare bensin är än diesel och BNP-tillväxten. Enkelt förklarat blir dieseln dyrare än bensinen när vi upplever recession i Sverige (även om den formella definitionen av recession är två kvartal med negativ BNP-tillväxt på raken och inte ett enda kvartal).
Nästa år börjar svaveldirektivet gälla och sjöfarten ska tanka findiesel istället för fulolja, samtidigt som den ekonomiska återhämtningen också drar upp flygresandet. Samtidigt kör i princip all kommersiell vägtrafik på diesel. Flygfotogen raffineras ur samma oljefraktioner som diesel, så både sjöfart, flygfart och vägtransporter ska från 2015 konkurrera om samma olja.
Professor Kjell Aleklett tror att vi någon gång inom intervallet 2017 – 2023 kommer få dieselransonering i Europa, på grund av obalanserna i efterfrågan och begränsningen i olja att raffinera till diesel. Vilken form denna ransontering tar uttryck är en annan fråga. Den kan vara formell, eller den kan handla om kraftiga prisuppgångar och kraschad ekonomi, det som kallas demand destruction.
Procentuell prisskillnad bensin och diesel
samt den ekonomiska tillväxten. |
Svaveldirektivet kan förstås innebära ett paradigmskifte, men annars ska tydligen bensinpriset stiga lika mycket som dieseln, undantaget vid recession, då bensinpriset alltså faller snabbare. Privatpersoners privatbilism är alltså recessionskänsligare än näringarnas dieselförbrukning.
Samtidigt har prisskillnaden mellan bensin och diesel successivt minskat.
2003 var bensinen nästan 25% dyrare än dieseln, men sedan den akuta finanskrisen har prisskillnaden minskat rejält. De senaste åren handlar det bara om enstaka procents prisskillnad, även om recessionssambandet kvarstår.
Så vad kan vi vänta oss? En kombination av stigande dieselpris och recession skulle kunna göra att bensinpriset blir avsevärt billigare än dieseln. Men något sådant har vi inte sett någon längre period. Inte ens under den akuta finanskrisen var bensinen mer än som mest 9.52% billigare än dieseln och bara under en kort period.
Minskningen i skillnad mellan bensinpris och dieselpris skulle kunna förklaras av att vi ser ett paradigmskifte och att ovanstående graf tids nog kommer bli inverterad, till dieselprisets nackdel – bensinen blir varaktigt billigare än dieseln.
I valet mellan en dieselbil eller en bensinbil verkar man inte längre kunna räkna med någon större prisskillnad på bränslena. Avgörande blir om de förbrukningsmässigt snålare dieselmotorerna och eventuellt lägre fordonsskatt pga “miljöbil”1. motiverar dieselbilens högre pris. Ett hushåll med två fordon tar det säkra före det osäkra och väljer en bil med varje bränsle.
1. Miljöbil finns förstås inte. Alla bilar är miljöbelastningar från gruva till skrot.
19 kommentarer
Om man tycker att bränslekostnaden är intressant, eller om bara vill se hur snålt det går att köra, kan man lära sig att köra riktigt snålt. Där finns mycket att spara. Mitt rekord (diesel) är 0,34 liter per mil på en tank blandad körning. När andra i familjen kör samma bil blir det ca 0,5 l/mil. Det gäller att konservera rörelseenergin och köra på så hög växel som möjligt. Däremot, eftersom man inte bromsar så mycket måste man nita ordentligt åtminstone en gång per tur så man inte får rost på skivorna.
Rätt tänka på bromsarna då och då!
Titta gärna bakåt innan…
Eller ha ett bra whiplashskydd.
" Mitt rekord (diesel) är 0,34 liter per mil på en tank "….Visst går det som experiment på en tank att köra supersnålt – men klarar du det i 2000 mil / år?
Det är som med det mesta man kan spara på – lätt i mindre tester men samma sparande under åratal verkar vara nästa omöjligt. Jag är övertygad om att det enda som radikalt kan förändra beteenden är radikalt förändrad prisbild.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
The Minsky moment of the Swedish housing bubble
Merijn Knibbe economist and economic historian.
Real-World Economics Review
http://rwer.wordpress.com/2014/01/17/a-housing-bubble-in-sweden-wrong-question/
Lars Pålsson Syll -Malmö Högskola
http://larspsyll.wordpress.com/2014/01/17/the-minsky-moment-and-the-swedish-housing-bubble/#comment-9432
Varför är Schweiz utanför SECA?
Rhentrafik synnerligen livlig till inte minst Rotterdam.
@ skepparn
Bra fråga. Kan det bero på att de inte är med i EU och får konkurrensfördelar på så vis? Kanske du kan flagga ut till Schweiz och tjäna grova pengar tack vare SECA… 🙂
Titeln Donaudampfschiffahrtsgesellschaftskapitän tyder på att de når även Svarta havet via Inn/Donau så de är ganska stor sjöfartsnation för att vara ett land utan tillgång till hav.
Skall kolla med svågern.
Kapten men inte med så många bokstäver.
Med en sådan titel skulle man nog använda namnstämpeln som kom i bruk under frihetstiden.
Dock av annat skäl.
hSchweiz-Rhen till Mainz
Därifrån Main-Donau kanal.
Mycket sjöfart möjligt från alplandet!
OT
Hoppas de köper Gripen.
Du glömmer väl inte bort skatteskillnaden mellan bensin och diesel sist jag kollade skiljde det runt 1,50kr litern till dieselns fördel och till oljebolagens balansräkning
@kal-krister
Var får du in oljebolagens balansräkning i bilden?
Skillnaden mellan diesel och bensin i punktskatter är 78 öre per liter plus moms. Skillnaden har minskat med åren. Fram till till 2010 var den 1,17 kr per liter plus moms. Detta förklarar priserna i diagrammet. Staplarna med relativt dyr bensin var högre innan dess. När den så kallade finanskrisen var som djupast var båda bränslena prissatta ungefär lika före skatter.
http://www.skatteverket.se/foretag/skatter/punktskatter/energiskatter.4.18e1b10334ebe8bc8000843.html
Marknaden och kostnader styr och eftersom det är lokalt underskott på diesel och överskott på bensin och det transporteras en del så blir priserna därefter. När ekonomin går på högvarv åtgår främst mer diesel och det påverkar kostnader och priser på marginalen. Den som använder bensin är ju till stor del svenssontyper och de finansierar sitt åkande mycket med centralt styrda löner från fast anställning.
Alla raffinaderi i sverige är nafta-raff. Alltså byggda för att få ut mkt bensin. Vi har alltså en överkapacitet på bensin. Vi exporterar ju t.o.m bensin till USA där det tillkommer en till laststorleken STOR fraktkostnad. Inget av raffen är i närheten av att vara ombyggda till dieselraff så skillnaden lär bara bli större de närmaste åren.
Det blir till att gräva fram Fisher-Tropsch igen. Fast det kräver väl en krigsekonomi för att bli lönsam
Kanske är billigare med gengas ändå? 🙂
Svaveldirektivet kommer också få leda till kraftigt ökad uppvärmning (50gigaton CO2, 10 år samlade utsläpp) om det införlivas helt. Svavelpartiklar i atmosfären blockerar solljus och slutar vi släppa ut dem så blir det omedelbart varmare. Kanske är ämnet värt ett eget blogginlägg? Se denna föreläsning (sid 54) http://www.stockholmresilience.org/download/18.53ee94ff132ea995528800010792/1381790106391/Victor+Galaz+f%C3%B6rel%C3%A4sning+18+okt+del+2.pdf
Hoppas du får rätt!
Gläder mig i så fall redan nu åt mindre gas till uppvärmning!
Hyggligt i år redan jämfört med fjolåret.
Apres nous le deluge tror jag man sade på 1700 talet…
http://www.telegraph.co.uk/finance/comment/ambroseevans_pritchard/10575292/Coming-oil-glut-may-push-global-economy-into-deflation.html
Det där är en intressant artikel som menar att kortsiktigt kommer oljepriset att falla pga att USA ökar shale gas, vi snor Libyens olja och Irak börjar stabiliseras. Jag har läst ganska många artiklar som verkar anse att oljan hamnar på80$/fatet i år. Och som Evans påpekar, detta ökar de deflationistiska tendenserna i EU. (Fast själv ser jag då ingen deflation. Det mesta verkar ju ÖKA i pris.)
Har du rentav själv höjt taxan?