Som förutspått lanserar statsminister Stefan Löfven (s) en ny försvarsberedning. Detta betyder i praktiken att svensk försvarspolitik fryses och att de nödvändiga ökade anslagen skjuts på framtiden.
Stefan Löfvens färdigskrivna tal är mycket bra och Löfven är tydlig, men det väsentliga är inte vad som sägs om en ny svensk säkerhetsstrategi eller tydlighet kring de hot som Sverige utsätts för, inklusive från Ryssland.
Det väsentliga är att man genom en ny försvarsberedning kommer skjuta ytterligare nödvändiga beslut och framför allt finansiering för Försvarsmakten på framtiden. Därtill innebär en försvarsberedning att politikerna ska leka militärer och bestämma hur Sverige ska försvars. Det är lite som att regeringen ska bestämma hur man ska bota cancer eller operera blindtarmen, och med vilken utrustning.
Först när försvarsberedningen kan vara klar kommer ökade anslag ges till svenskt försvar, kort sagt skjuts 2015 års försvarsbeslut i sank. Det förvarsbeslutet är inte finansierat och jag har redan påtalat att man skjutit notan till kommande regering från 2018.
Att man inte talar om faktiska åtgärder bevisas av att Löfven t ex tar upp den meningslösa nya lagstiftningen mot handgranater som en form av framsteg. Den lagen har ingen som helst verkan, utan vad som behövs är mer resurser till polis och tull. Men det ger inte regeringen.
Nu kommer en försvarsberedning göra att man skjuter beslut kring försvaret ännu längre fram, kort sagt till nästa regering.
Vad försvarsberedningen kommer innebära avser försvarsminister Peter Hultqvist (s) förklara under måndagen. Tydligt är att Försvarsmakten tills vidare inte får ökade anslag.
Löfven avslutade tydligt sitt tal med att man ska vara eftertänksam och inte beslutsam, kort sagt att inga ökade anslag ska ske, ens för att finansiera nuvarande försvarspolitik, utan att bollen ska sparkas längre fram. Nästa regering får fånga upp bollen och hitta finansieringen. Vad Löfven säger är att han inte har någon avsikt att regera efter valet 2018.
4 kommentarer
Håller med. Det borde gå att lägga i fond tills man listat ut vad som exakt behövs.
Hade någon väntat sig något annat? Alla "satsningar" i allt regeringen gör ligger ju under nästa mandatperiod eller ännu längre fram.
Det evinerliga försvarsberedandet är dessutom ett bevis på hur saktfärdig och obeslutsam regering/riksdag är vilket pekar på en av de stora nackdelarna med värnplikt. Inga beslut om mobilisering kan någonsin komma vilket gör att man aldrig har det försvar som det ser ut på pappret.
Tycker vi har ett generellt grundproblem i regeringens och riksdagens arbete.
Varför inte på Supertydligt sätt tala om vad som förväntas av vårt försvar och sedan låta försvaret beställa genom FMV vad som behövs.
Försvaret vet garanterat exakt vad som måste till för att lösa ett antal grunduppgifter… såsom att försvara Sverige och kunna slå tillbaka ett större anfall.
Politikernas uppgift är att säkra försvarets möjlighet att uppfylla denna grundläggande uppgift med ekonomiska medel. Troligen 2-2,5% av BNP.
Sedan anser jag att det skall till en ny Lag:
Politikerna får inte ändra försvarsanslaget utan Folkomröstning. Innan denna folkomröstning skall det enbart stå procentsatser och/eller oförändrat och inga andra budskap.
Försvaret är så litet att uppväxling är svår att genomföra. Att "slå tillbaks" ett större anfall är inte en uppgift som försvaret klarar av de närmaste 10 åren. 2 brigadstaber och ett 10-tal föga samövade bataljoner är inte ett försvar. De enda som inte verkar veta om detta är svenska väljare (och många politiker). Och – OM man nu tar beslut att tillföra takbudget 2% av BNP till försvaret de kommande 10 åren så börjar vi se effekter kring 2023, kanske. Och har försvarskapacitet kring 2025 ca. Bara att utbilda nya kompanichefer och bataljonchefer ta 10 – 15 år ca. Riksdag och regering har promenerat i parken och luktat på blommorna allt för länge. Nu får vi gå och hoppas på att ingen vill bråka och att någon kommer till vår hjälp om någon bråkar. Ursvagt hanterat är en bra sammanfattning.