Nu har vi haft den bostadsnära källsorteringen igång i typ två månader och till genidragen hör att man inte får ha kärlen vända så man ser vad det står på facken eller alls kommer åt dem. Plus att de förstås är feldimensionerade och hämtningsintervallen är för långa.
Sedan sent i våras har vi blivit med hushållsnära källsortering. Kul och så, men kärlen är förstås helt feldimensionerade. Förvisso har vi därtill varit bortresta det mesta av tiden, så svårt att säga hur ens konsumtionsmönster ska se ut egentligen. Tydligen måste vi dricka mycket mer vin* för att fylla upp färgat glas, och hur mycket sylt, inlagd gurka, ajvar och andra glaskonserver, som måste konsumeras för att fylla upp ofärgat glas är helt otroligt.
Däremot blir det fullt i restavfall och papperförpackningssavfall.
Ursprunglig tanke var att kärlen skulle hämtas var fjärde vecka, men så insåg kommunen att kärlet för matavfall blir riktigt illa efter fyra veckor. Hur det blir med bajsblöjor och restavfall i fyra veckor lämnas som en övning åt blöjbarnsfamiljen.
Sedan såg vändplatsen ut som en sopstation med initialt sex soptunnor – våra och sommarstugans två gamla kärl, plus fyra nya. Det var inte så att de gamla kärlen skulle hämtas heller, utan det verkade kommunen ha glömt. Vi har dock ordnat så att vi ansökt om dispens och delar med tyska sommarstugan som bara är här några få veckor om året, så nu är vi nere på två kärl efter att ha kört de andra till återvinningscentralen eftersom kommunen inte orkade hämta dem. Sparar säkert en hundralapp om året på lägre soptaxa också.
Tydligen ska det vara sådär med tömningen av kärlen också och i nyheterna har det varit rapportering att hämtningen inte fungerar. Var väl något man glömde upphandla tömning under semestertider kanske?
Sedan får man inte ha kärlen rättvända så man ser vad det står på facken, plus kan komma åt dem, utan de ska stå baklänges utåt, så instruktionsklisterlapparna inte går att se. Istället måste man således ha utrymme hela vägen runt för att kunna slänga, vilket gör att de tar dubbelt så mycket plats i anspråk.
Nåja, plats har vi som gård iaf. Värre för en villatomt, och jag vill inte veta hur detta blir om man bor i radhus och knappt hade plats för det gamla sopkärlet. Eller bostadsrättsföreningar med kvartershus i äldre stadsdelar i våra städer och exakt noll utrymme för fraktioner.
Man kan misstänka att det är rejält resursslöseri att alla ska ha dessa kärl och att inte hushållsnära källsortering kunde lösas med t ex en station per gata. Vad miljövinsterna blir för mycket omständligare och långsammare sophämtning kontra att ha en återvinningsstation per gata lämnas som en övning. I andra EU-länder har man löst det så.
Den svenska implementeringen av EU:s hushållsnära källsorteringsdirektiv är en svensk tillämpning, som alltid överambitiös och kostsam. Som man ser i andra EU-länder hade det kunnat implementerats mycket mer resurseffektivt där fraktioner annat än restavfall har stationer per gata eller kvarter och inte per hushåll.
Vi har däremot inte åkt till återvinningsstationen sedan vi fick kärlen. Bara återvinningscentralen pga flytten. Alltid något. Och gott att kunna slänga batterier i extratillsatsen och slippa åka med dem till miljöfarligt avfall. Å andra sidan har vi knappt varit hemma pga alla tjänsteresor och halvsemestrar.
Härnäst ska jag tillverka orange lappar med “MITT AVFALL, MIN BOSTAD” och en ruta med att kryssa för “KÄRLET EJ TILLBAKASTÄLLT PÅ SAMMA PLATS”. Verkar som de skap dumpas lite varstans efter hämtning.
*vad säger Socialstyrelsen? Ska man hålla på högst fem glas vin i månaden och max två vid ett tillfälle, så fyller man inte det där facket i kärlet. Nä, det bör nog bli flera flaskor vin i veckan så som det är dimensionerat. Det är bara att ta till sig detta. Skulle spontant gissa att det behövs tio flaskor vin i månaden, dvs fem flaskor var (inte fem glas var) på två personer för att fylla det där facket om det inte nu råkar vara i matavfallskärlet, då det behöver dubblas till tio flaskor vin var i månaden då det töms varannan vecka, alternativt kanske åtta/sexton flaskor champagne (de flaskorna är större), men det finns bara ett sätt att få facit …
99 kommentarer
Håller med. Och jag har pga sjukskrivning varit hemma under våren och de nya kärlen har kommit till min skånska hemort. Ser likadana ut som dina.
Tycker det är udda att brännbart och papper kärlet vi har töms bara var fjärde vecka medan plast o restavfall varannan. Anser som du att det är skönt att slippa köra till återvinningen nu förrutom med papper….
Och en sak till. Förmodligen jag som missat något men de gånger jag sett på avstånd från köksfönstret så verkar det som om tre av fyra kärl går rätt i samma. ( Verkar bara vara glas som går i seperat?) kan ha missat men känns sådär.
Din kommun har väl korrekt räknat ut att bäst ekonomi är att köra allt brännbart till brännbart och göra fjärrvärme av det.
För övrigt, om du fortfarande måste åka till återvinningen så uteblir de miljövinsterna. Lika mycket körande som tidigare.
Här i Västerberslagen har vi brännbart restavfall och matavfall i var sin av de stora facken i samma kärl, som töms varannan vecka. Pappers- och plastförpackningar är de stora facken i det andra kärlet.
Sopbilarna är konstruerade så att “hålet” har skiljeväggar så att resp. fraktion åker ned i separa behållare.
Jag tror inte ens det är lagligt för kommunen att blanda ihop utsorterat förpackningsavfall eftersom de är skyldiga att lämna det till producentorganisationerna. Se bl.
a. avfallsförordningen 3:25.
Det där med “allt blandas ändå i sopbilen”, är ju en vanlig myt som ofta sprids av folk som vill sprida misstro mot hur samhället är organiserat. Det finns mycket man kan och bör kritisera med hur producentansvarssystemet är utformat och varför vi prioriterar jakten på mjölkförpackningar istället för farligt avfall och skrotbilar. Men man kan göra det utifrån verkligheten och inte myter som reproduceras i boomerkommentarsfälten på fb.
3:25a är rätt paragrafhänvisning.
+1
Du verkar ha koll Jespert, så jag ställer en fråga om en annan potentiell myt avseende framförallt plastförpackningar. Vill nämligen minnas att jag såg på tablå-TV för några år sedan om hur berget med återvunnen plast bara växer eftersom vi sorterar mycket mer än vad som går att faktiskt återvinna. Därför bränner man (oklart vilka “man är här) upp en stor del av den sorterade plasten.
Vad tror du om det?
Jag är inte JesperT, men ger mig på att svara ändå:
Mig veterligen har vi inga berg med återvunnen plast i Sverige, utan antingen materialåtervinns den sorterade plasten eller så energiåtervinns den (bränns i fjärrvärmeverk).
Processen enligt Googles AI:
– Sopsortering & Balning: Plasten du lämnar på återvinningsstationen körs till en omlastningsstation där den pressas till stora balar.
– Finsortering i Motala: Merparten av Sveriges insamlade plastförpackningar transporteras till Svensk Plaståtervinnings anläggning Site Zero i Motala. Där sorteras plasten automatiskt efter exakt plastsort (t.ex. PP, PET eller HDPE) med hjälp av avancerad teknik som infrarött ljus och luftströmmar.
– Materialåtervinning: Den sorterade plasten tvättas och mals ner till flingor (granulat) som säljs till industrin och används för att tillverka helt nya produkter som sopsäckar, bildelar eller möbler.
Varför går då viss sorterad plast till förbränning? Viss plast måste fortfarande gå till energiåtervinning.
Det beror främst på:
– Att plasten är kraftigt nedsmutsad med matrester.
– Att materialet består av sammansatta material (till exempel ett chipspaket av både metall och plast) som inte tekniskt eller ekonomiskt går att separera.
– Felsortering, om till exempel porslin, leksaker eller elektronik felaktigt slängs i plaståtervinningen.
Se även mitt svar till SofieNarval 2026-07-20 07:18 – 07:18:08 för lite procentsatser om hur mycket som materialåtervinns.
Den här lösningen är avarten av den i stora delar väl fungerande svenska byråkratin. På papperet en lösning som svarar upp mot regelverk och SIS-standarder men som havererar fullständigt när den möter den svenska verkligheten. Och 30 graders sommarvärme. Odören i sommarstugeområdet i norra Bohuslän är massiv och mängden maggots skulle försörja hela rikets samlade sportfiskare. Hemmavid i samfälligheten behöver vi uppföra någon form av byggnation för att hantera de åtta olika kärl vi numera måste husera. Vid en närmare koll av hur min hemkommun hanterat regelverket med de lättnader som gjorts i plan och bygglagen kring pliktfria byggnader gav en dyster insikt. I princip alla bostadsområden i staden från stadskärnan och ut till samtliga miljonprogramsområden har klassats som särskilt värdefulla områden vilket innebär att allt är pliktskyldigt. Från byte av fasadfärg till uppförande av mindre byggnader. Så mycket för tidölagets bröstande är till förenklingar på området.
Maggots? Biologisk mångfald, juh!
Snygg av kommunen att eliminera de lättade bygglovsreglerna genom att förklara att allt är särskilt värdefulla områden.
Vilka styr i din kommun?
Reglerna är framförallt en produkt av övertro på att alla ska betala exakt rätt kostnad för avfallshantering och att kostnaden för att ta hand om t.ex. utjänta förpackningar ska ge incitament att minska mängden förpackningar.
Det fungerar så klart inte, eftersom kostnaden ändå förs vidare till slutkonsumenten som dessutom får betala för att upplåta mer mark till avfallshantering. Och ett företag där förpackningen är en stor del av kostnaden för produkten har en trasig affärsmodell.
Det hade varit enklare att lägga punktskatt på förpackningar. Det antas ju ge incitament för minskad förbrukning precis som skatterna på tobak, sprit och drivmedel.
Nuvarande bönräkning är lika dumt som att du måste åka tvärs över kommunen för att lämna på ÅVC istället för att lämna på närmaste (som ligger i fel kommun) eller att jaga småföretagare som lämnar där om de inte fuskar och tar den privata bilen med släp. Småföretagarnas kunder är ju ofta samma personer som genom avfallstaxorna finansierar ÅVC. Och lyckas man ta betslt per besök av företagarna lägger de ändå “miljöavgift” på fakturan eller höjer priserna. De har ingen magisk pengasäck att ta ur.
Och det viktiga borde väl vara att avfallet tas om hand. Är man besatt av rättvisa vore det bättre att införa kilometerbaserade fordonsskatter.
Hörru Lars, inte funderat på att häckta om hängfacken så att de är på gångjärns sidan av locket. Då ser man texten….
Då lär de inte tömma kärlen.
Tunnorna med lock ska vara vända så att tömmarna slipper kliva ur sopbilen. Det är förmodligen en annan avdelning som ansvarar för att instruktionen på tunnorna sitter fel.
Det är inte bra att sitta still en hel arbetsdag!
Det är bara att vägra mataffallsfacket på sommaren. Efter att ha rensat tunnan för maggots och andra äckligheter en gång började jag lägga mataffallspåsarna inne i en tätförsluten plastpåse och slänga dom i restavfall. Ingen som har gnällt på några år nu, men det kanske kommer…Men det kräver ju att det finns plats i restavfallsfacket så klart, vilket vi har.
Vi har haft dessa i ett par månader nu, jag var minst sagt schepptisk till en börjam men nu är jag helnöjd. Det funkar perfekt, inget gnäll här alltså. Bor på landet, vi har sex kärl 100 meter ner till byvägen.
Kan bekräfta att restavfalls-fackets storlek och tömning varannan vecka är en utmaning för en stor familj med blöjbarn, trots att vi normalt bara använder 2 blöjor per dygn (en liten vuxenblöja på funktionshindrade 11-åringen på natten och en normalstor blöja på hans lillebror). Har dock hört att en del funkisfamiljer med mer omfattande förbrukning av blöjor och diverse andra förbrukningsartiklar får rejäla problem med de nya kärlen.
Matavfalls-facket brukar bli ordentligt fullt under storhelger (med många personer här och ofta mer omfattande matlagning), men det har nog ändå bara vid nåt enstaka tillfälle hänt att vi fått fråga änkan i huset bredvid om att nyttja plats i hennes kärl.
Håller med om att det var ett riktigt lyft att få några fack för batterier, elektronikskrot och ljuskällor. Tidigare behövde man ju ha separata behållare för sånt och försöka att komma ihåg att ta med när man åkte till återvinningscentralen…
Ni har nog gjort fel. Ni ska ha 2,1 barn. Inte fler.
Fick nyligen de nya tunnorna i Simrishamns kommun. Vid samtal med återvinningscentralen meddelade de att det gick att hämta nya dekaler där för att placera på andra sidan (rätt sida).
Dock har de inte gått ut med detta offentligt. Sicken Sop(p)a!
Vin 🍷 är gott 😋
Inte ens kommit någon information från Sörab än som vi har.
Ser fram emot att slippa åka och slänga papper och plast i tid och otid för det är vad majoriteten av våra sopor består av. Vi kör varannan vecka men kärlen är knappt fyllda till 1/3. Vill dock inte ha mer sällan pga lukten.
Vi har haft dessa kärl i flera år nu (8-10 år skulle jag gissa). Alla kommuner har fått och får nån sorts bidrag för att fixa detta. Men eftersom vi redan har haft dem så länge är det redan betalt. Så vi har fått rabatt på fakturan istället. I princip nollades två månadsfakturor, en i fjor och en i år.
Det finns inga bidrag.
Kommuner som infört dessa system för länge sen har själva fått ta kostnaderna och finansiera de över avfallstaxan.
Sedan 2024 ska dock förpackningsproducenterna betala avgifter till Naturvårdsverket som NV fördelar till kommunerna enligt schabloner för att sköta fastighetsnära insamling, insamlingsplatser för skrymmande förpackningsavfall, information m.m. Schablonen beaktar kostnader för kärl m.m.
Så kommuner med gamla system kan få ett visst överskott nu.
Funkar perfekt hos oss. Rättvända kärl och allt. Ej heller dricker vi mer vin bara för att ett av glasfacken fylls upp mer än det andra.
Här blir det snart tömning av restavfall en gång i månaden från att tidigare haft varannan vecka, vilket med blöjbarn kommer bli intressant.
Kärlet är för tungt?!? Hur 17 kan det vara ett problem för ett standardiserat fackindelat kärl? Nä du fyllde det så nu gör vi inte vårt jobb.
En kamrat gnällde till kommunen när vi fick nya kärl för typ 10 år sedan. Då var svaret att det fick högst vara 30N dragkraft för den som hämtade soporna.. Men 30N dragkraft över en balanserad tunna som rullar på hjul medger en totalvikt på upp till 300kg. Får fylla rätt mycket för att det ska väga 300kg.
30 Newton är tre kg?
“dragkraft över en balanserad tunna som rullar på hjul”
Trettio N är den kraft du behöver för att lyfta tre kg i 1 G. Att dra saker på hjul kräver inte lika mycket kraft som att lyfta dem.
Betong?
I Mundal får man etiketten mot sig, men, ja, helvete vad damejeanner man måste slänga i veckan för att fylla upp det ofärgade glasbåset. Det färgade uranglaset: syltade rötter och ljuskänslig krikonmarmelad från grosshandlarens tomt tar tid.
Det är lite rage bait va? 😉
Har haft 2x 4fack nu i 16 år. Fungerar utmärkt, även när kidsen hade blöjor. Numera är det mest kartong och plast-delarna som blir fulla. Två vuxna kan knappast ha problem, isf borde man tänka över vad man kastar.
Har visserligen en rimlig kommun som hämtar mat/rest var 14e dag och plast/kartong var 28e.
Generellt är det rätt bekvämt med att sortera hemma, slipper åka iväg med skräp till återvinning och separerar man maten så håller det andra sig mestadels fräsht innan hämtning.
Det hade ju varit najs om mat+rest hade varit i samma kärl och tömts varannan vecka. Rest är ju inte alltid så rent.
Jo, det verkar ju ibland som att man uppfinner hjulet igen i varje kommun. De som inför flerfackskärl nu nära 20 år efter de första har ju jättars axlar att stå på, bara att köpa ett färdigt koncept nästan.
Att inte tömma både rest och mat var 14e dag är ju närmast korkat faktiskt. En ren teoretisk ide om att allt som blir sunkigt hamnar i matavfallet…
De kommuner som inte tömmer restavfall var annan vecka tömmer istället kartong var annan vecka. Men de som införde systemet för 20 år sen gör inte så men då såg fraktionsfördelningen annorlunda ut också. Särskilt elhandel gör lätt att kartongfacket lätt är överfullt I dagsläget.
Kartong bör tömmas ofta. Det är tillräckligt mycket kvar i tömda mjölkförpackningar och liknande för att det ska börja lukta illa rätt snart.
@PPP
Ca. 1 dl vatten i nyligen tömd förpackning – skaka om – häll ut – vik ihop. Sen luktar mjölkpaketet inte mycket.
Jag vill inte slösa på vatten. Vi har egen brunn.
Om kartongtunnan töms tillräckligt ofta så hinner det inte lukta.
Jag vill inte slösa på vatten. Vi har egen brunn.
Om kartongtunnan töms tillräckligt ofta så hinner det inte lukta.
obegripligt. Mat och rest är i samma hos oss, och i de allra flesta kommuner vad jag förstått.
Hehe, i Örebro kommun har vi två kärl. Avfall och matrester. Men soppåsar i väldigt många olika färger. Skickas gratis från kommunen. Till och med vanliga soppåsar är gratis
“Nothings free in the Waterworld” – Kevin the Mutant
Här har den allvetande kommunen infört att. (Befolkningsstorlek på cirka 100k. )
– 75% av alla återvinningsstationer har stängts. (Det gjorde man förresten ett halvår innan systemet infördes…)
– Alla hus får 4 tunnor, matavfall, restavfall, papper och plast. Alla tunnor är lika stora.
– Hämtning sker varannan vecka, matavfall töms varje gång och ett rullande schema på de andra tre, så restavfall töms alltså var 6e vecka…
– Glas och tidningar ska köras till återvinningsstationen av husägaren, till de stationerna som kommunen har stängt alltså.
Så summan blir:
– Överfulla tunnor för plast och papper
– Illaluktande restavfall då det tar tre gånger så lång tid mellan varje hämtning.
– Lika många resor till återvinningsstationen som förut med enda skillnaden att de allra flesta behöver åka längre vid varje resa.
Men du kan i alla fall skicka in dina frågor och synpunkter för att få ett “personligt stöd i hur du sorterar effektivt”.
Mm, bajsblöjor sex veckor.
Man får gissa att de som planerat detta inte har blöjbarn.
Eller, så har deras egna barn tygblöjor och de tycker att alla som inte gör som de själva är miljösvin som minsann förtjänar att lida av stinkande tunnor.
Ärligt talat så är ett system där vanliga blöjor blir liggande i värmen i sex veckor det perfekta incitamentet för Svensson att steppa upp och övergå till tygblöjor.
Hur ofta måse tygblöjor tvättas? Hur mycket resurser spar man på det?
“personligt stöd i hur du sorterar effektivt”.
Alltså. Kommunens 250 kommunikatörer ska med ha ett jobb att gå till!!!!
Kolla rådet de fick i Sundsvall. Där fick en familj rådet att skrapa ur blöjorna i toan…..
Herre jä…., då vart garageuppfarten full 🤣
Jag ser en ny marknad för blöjtorkar. Du lägger blöjorna i ett ställ vänt mot solen så det torkar, det har hand om mycket av lukten. För att förhindra fåglar och andra djur ser du till att kapsla in ställningen med hönsnät.
Life hack:
Ta ut de två modulerna med lösa fack och ställ i garaget. Nubhar du jättemycket plats för plast, papp och restavfall.
De andra fyller du i garaget. När de är fulla bör dem till soptunnan vilket blir typ en gång var sjätte vecka. Kräver viss planering så man inte behöver stoppa ner dem när man redan fyllt kärlen med plast/kartong…
Tips från coachen: man kan köpa vin i flaskor av klarglas också
Cristal är en förbannat kostsam champagne.
Ja eller varför inte bara Nemirof…
Det är förstås ett alternativ. Kräver dock ordentlig storlek på hushållet för att kombinera med socialstyrelsens rekommendationer om maxintag.
Man får ordna nån tillställning kanske.
Om man glömmer vilket fack som är vilket kan man alltid märka upp själv. Antingen vid lådan eller ett schema på baksidan.
Intressant att höra erfarenheter om systemet innan man drabbas själv hursomhelst. Plast och papp kan nog bli problem stötvis. Köper man nåt halvstort blir det omåttligt med emballage.
Man får väl inte klottra på kommunens soptunnor?
Det är ändå en märklig företeelse att komunen kommer ut med en lastbil, till i stort sett varenda fastighet för att hämta ibland en enda persons sopor.
Även i småhusområden borde det finnas gemensamma återvinnings/soprum.
Fast då kan ju inte Djupa Staten®™ spåra lika lätt vem som slänger vad och i vilken mängd!
Utan en asedd fålla är det helt jä-la omöjligt att sätta de på samma plats…
Ett av de största felen med den svenska implementationen är ju just “One size fits no-one”-tänket. Jag bor ju hyggligt tätbefolkat, och har i dagsläget ett par hundra meter till närmsta återvinningsstation. Jag ser verkligen inga fördelar varken för mig som privatperson eller på systemnivå med att ersätta det med en återvinningsstation på varje enskild villatomt. Lyckligtvis har vår kommun inte infört det än, utan har medvetet beslutat att vänta så länge som möjligt, med förhoppningen att tillräckligt många andra kommuner (looking at you, Stockholm!) ska haverera så att regelverket hinner ändras innan man implementerar något.
Just vad gäller förpackingar så finns det dessutom återvinningsigloos på parkeringsplatsen till mataffären, så att skräpet enkelt tas med tillbaka dit varifrån det kom varje gång vi veckohandlar.
Blöjbarn är problem, men det är ingenting mot sjuka åldringar med hemtjänst. Vuxenblöjor, handskar, papper, förkläden och annan utrustning fyller upp restavfallsfacket OCH extratunna långt innan de fyra veckorna har gått.
Man skulle ju önska att detta gjordes för att uppnå en förbättring med minskad miljöbelastning. De ursprungliga tankarna i EU måste gått i den riktningen. Sedan omsatt i EU-regler med svenska tillämpningar. Där tappades det ursprungliga syftet bort. Bara bytet av en liten tunna mot två stora är en avsevärd belastning och frågan om man räknat på “time to break even” besvarades i min kommun enbart med “vi följer EU-reglerna” – inte en tanke på miljön.
Även den löpande tömningen av alla dessa tunnor måste kräva mer resurser med fler olika slags fordon än de mindre tunnorna och nuvarande förpackningsåtervinning i anslutning till mataffären. Men de kommunala återvinningsbolagen har förstås “inget emot” att utöka sin verksamhet så de bromsar inte för något…
Dessutom till en högre kostnad, “bara” +28% i snitt hade man beräknat i min kommun.
Svensk tillämpning verkar göra en avsedd miljö- och resursbesparande reglering till en miljöbelastning till högre kostnad. Fult ord.
10 flaskor vin i månaden, rookienumbers…
Kontrar med att vi har egen varmkompost, betalar någon extraavgift för det men ändå är tvungna att lämna ut matavfallstunnan en gång/kvartal eftersom det annars blir en ännu högre avgift…
Från att driva med medias rapportering om att allt är förjävligt alldeles oavsett, till att själv gnälla på att allt är förjävligt. Jag tycker kärlen funkar skitbra. Otroligt skönt att slippa köra till återvinningen.
Upplever du att detta gnäll är på nivå med medias larmrubriker att nu kommer sommarvärmen och du kommer dö i sepsis* eller få ditt ben amupterat, dödsmördarlarver, regnkaoset som får ditt hus att översvämma och snart kommer döden?
Nä, det tycker inte jag. Detta är en småsak, inte medias undergångslarm.
*en tidning var tvungen att leta reda på ett nio år gammalt tragiskt fall för att få lite rubriker
Käre bloggare, man måste ha klick. Jag har lagt märke till att blodförgiftning är det nya att skriva om. Och så har man döpt om det till sepsis för att få intresse.
Somliga kallar till och med kräfta för cancer.
Vi måste ändå åka dit, med batterier, vätskor, metall av icke-förpackningstyp, wellpapp när man beställt nåt som kommer i drösar av kartong, elektronik, blöjor när det blivit fullt. Med mera.
Att vi bor på landet gör det absolut inte bättre, höstvindar betyder åkrar fulla av sopor, och sopfolket lämnar gärna både glaskross på vägen när de spiller såväl som tunnorna på vägen mer än på sidan av vägen. De vill inte heller uppfylla kommunens egna regelverk vad gäller lutning, längd och underlag av dragvägen vilket torde varit med som underlag I den upphandling det nya, privata, bolaget vann.
Summa, rätt dåligt överlag. Men snart får just Uppsala annat att klaga på när spårvägen kanske blir godkänd av miljö domstolen och det de redan gjort inte måste återställas… 😉
Låter riktigt lyxigt med några extratillsatser för batterier och sånt bös. Sån lyx har inte akademistaden Uppsala lyckats med. Däremot har även vi i princip tomma glasfack, tomma tidningsfack men överfyllda fack för plast och rest. Räcker med en enda blöjbärare…
Pratade med en granne som jobbat inom avfallshantering som sa att nästan ingen plast återvinns i slutändan. Det mesta skickade dem till Baltikum om jag minns rätt, där det brändes. Detta kan ju ha ändrats.
Jag sorterar plast ändå, men vet någon hur det ligger till?
Återvinns det mesta eller?
Googles AI:
I Sverige materialåtervinns knappt 13 % av den plast som sätts på marknaden, eller cirka 8 % av det totala plastavfallet. Resterande plast går till största del till energiåtervinning och eldas upp i fjärrvärmeverk.
När det specifikt kommer till plastförpackningar är återvinningsgraden högre. Enligt Naturvårdsverket materialåtervanns upp till 39 % av plastförpackningarna (inklusive PET-flaskor) under 2023. Av de rena plastförpackningar som faktiskt samlas in och når sorteringsanläggningar lyckas man numera återvinna en majoritet, men problemet är att många förpackningar fortfarande slängs i de vanliga hushållssoporna.
Bloggaren har undanbett sig AI-genererade kommentarer. Se https://cornucopia.se/2024/10/ny-kommentarsregel-ai-kommentarer-leder-till-avstangning/
Vill folk veta vad ChatGPT/Gemini/Copilot etc pusslar ihop som kan vara ganska rätt eller helt fel så kan de själva göra den sökningen.
I det här fallet har Gemini förmodligen sammanfattat https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/plast/om-plast/plastfloden-i-sverige/
Det bör noteras att Naturvårdsverket själva skriver att det i många fall saknas data så man har försökt göra rimliga uppskattningar.
En intressant punkt är det samarbete som Svensk Plaståtervinning lanserade 2022 där de avsåg att skicka icke-materialåtervinningsbar plast till Norge för an användning i deras cementugnar: https://www.di.se/hallbart-naringsliv/svensk-plast-ska-kapa-utslappen-hos-norsk-cementjatte/
Det finns en poäng med det eftersom cementindustrin behöver högvärdigt bränsle och då kan fjärrvärmeverken elda lågvärdigt blandat avfall inkl. sånt som annars hamnat på deponi i de delar av Europa som inte är lika bra på att sortera och saknar utbyggda fjärrvärmenät.
Men generellt sett är materialåtervinning av pladt outvecklat och det är svårt med blandade flöden och där t.ex. förpackningar består av olika sorters plast. Tillverkningsavfall eller stora homogena flöden som t.ex. sträckfilm och plast från ensilagebalar är lättare. Det kan i alla fall bli nya soppåsar.
Har samma typ av kärl och är helnöjd. Kärl 1 matavfall o restavfall töms var 14 dag, kärl 2 papp och plast en gång i månaden. Matavfall i dubbla papperspåsar, inga bekymmer med maggots (spolar ur kärlen då och då). Riktigt skönt att slippa flänga till återvinningsstationen i tid och otid. Kan hålla med om att vissa av de små insatskärlen är överdimensionerade (för oss) men vet att en del grannar som har ”pappersnyheter” fyller papperskärlet. Mörkt glas fyller vi ibland när vi haft gäster (ölflaskor). För övrigt går väl insatskärlen att vända så texten är läsbar från handtagssidan
Förstår i och för sig att fsmiljer med blöjbarn kan ha det svårare
Hade glömt en påse med restavfall just när sopbilen kom. Sprang ut med påsen för att bli av med den.
Hiva in den sa tömmaren då. Jag frågade hur det det då går med sorteringen.
Svaret var att det det spelar ingen roll. Allt hamnar ändå i samma binge på slutstationen. Alltså bränns.
Så överraskande. Inte.
Nu vet jag ju inte hur det fungerar just där du bor snedseglaren, men generellt i Sverige är det inte så. Precis som med så mycket annat i Sverige så har vi en sortering och återvinning i världsklass. Men som med allt annat är det inte 100%, såklart.
Så snacket om att “allt bränns bara ändå” är inget annat än rent skitsnack… förutom då kanske precis där du bor? Sen är det ju välkänt att f.f.a. plast är notoriskt svårt att återvinna (eftersom tillverkarna tillåts använda billig engångsplast) och bara bråkdelar av totalen återvinns där i nuläget, men det jobbas på nya bättre lösningar där också. Det ser ljus ut helt enkelt, oavsett vad kränkta sura vita medelålders gubbar gubb-tycker om saken.
“Jag skiter i att det inte är sant. Det är för djävligt ändå.”…
Har haft två fyrfackskärl nu i ca 12 år, tycker det är otroligt smidigt och fungerar jättebra. Hög gubbvarning på det här inlägget… 🙂
Jag är ju en gubbe, så jag har inga problem med gubbvarning.
Fun fact: De som hojtar allra mest om “gubbar” i olika tillmälen är i stort sett alltid ålderskrisande 40+ gubbar själva 🙂
Själv är jag 60+, men jag tycker inte jag är “gubbe” ännu. Är inte det när man börjar gå stappligt, glömmer vad man heter, eller skriker på molnen om allt som är fel? (Jag skriker inte på molnen om riktigt allt ännu…) Så “ålderskrisande 40+ gubbar” känns lite… Som något en femtonåring skulle säga.
God Morgon! Kamrat Wilderäng är alltså inte nöjd med Kommissarie Miljöministerns beslut. Jag kan förstå. Själv har jag ännu inte drabbats utan har kvar mina två 130 liters sopkärl, ett grönt och ett brunt. Vardera brukar ha två, max tre påsar i sig tack vare familjens nihilistiska konsumtionskultur, dvs vi slänger inte så mycket. Ibland 5 st påsar för matavfall beroende på hur mycket vi lagar.
Eller jo, det gör vi i viss mån, men mest förpackningar. Jag har en liten flyttlåda i köket för papper och en annan för plast/metall/glas. Sedan till helgen lastar jag flyttlådorna i Aygon och passeras återvinningsstationen på väg att handla mat och tömmer då. Fungerar utmärkt.
Så jag håller tummarna för att Kungsbacka skall ta siesta med de här nya kärlen.
Var också så jädra frustrerad över att lapparna satt på fel sida, eller varför inte en lapp i vardera riktning? Nåväl, en enkel lösning jag anammade var att pilla bort varje lapp och sätta den på motsatta sidan.
Vilken spännvidd det är på problemen här. Jag har 100m egen grusväg upp till mina tunnor vid tomtgräns.
Jag har kommit överens med sopgubbarna att om de inte ser mina tunnor ska de strunta i att åka in och tömma dem.
Resultatet är att jag nu betalar för 2+4v-tömning, medan verklig tömning blir 2ggr/år.
Varför?
Har ingen vändplats, så sopbilarna måste backa, och alla förare var inte duktiga på det. Så det hände att de backade utanför vägen och förstörde kanterna. I extremfallet fick de ringa bärgare, då marken var för vattenmättad.
Så jag kom överens med dem att de bara backar in om de ser mina tunnor.
Så nu har jag tömning varje halvår, när tunnorna blivit fulla.
Hur kan det bli så sällan för oss?
1. Jag komprimerar både plast och papper.
2. Vi konsumerar sannolikt mindre än de flesta av er som skrivit i denna tråd.
3. Vi har en kompost för matavfall.
4. Blöjbarn finns endast som enstaka barnbarn.
Jag ber om ursäkt för provokationen ovan.
Återvinningsstationssystemet(d v s inte centralerna som är bemannade) var ett ständigt problem och de var inte särskilt effektiva.I de flesta kommuner i Sverige var stationerna den värsta källan till nedskräpning i kommunen. Idiotens moder är ständigt gravid tyvärr, när soporna tidigare dumpades av dessa i skogen flyttades samma beteende till stationerna när de infördes, och det upphörde aldrig. En egen tunna sköts bättre och samlar mer. Ge kommunerna lite tid för implementering så kommer det att bli bättre, håll ut helt enkelt.
Jag kan anekdotiskt lägga till att detta innebar att vi var tvungna på vår i princip nybyggda radhuslänga (2021) att anlägga nya kärlskydd. Kostnad: 12000 kr per radhus. Då bor vi femtio meter från en återvinningscentral.
Sådär kul var det.
Men endå, mycket snyft om blöjbarn och deras familjer här. Tänk på oss som gillar att dricka alkohol då? I värsta värmen går det lätt åt en låda Ayinger (tysk lager) i veckan. De säljs endast i 50cl glasflaskor, som sig bör. Lägg till att det vid varje tillfälle grillen tänds, säg iaf 2ggr/vecka, så behövs ett rött vin. Personligen har jag, med ålderns rätt, slutat köpa lådvin, ifall det inte är 6 eller 12 flaskor i lådan. Men vissa varma dagar dricks det även vitt vin, samt när det grillas fisk såklart, även de säljs såklart i färgade flaskor. Så det facket är oftast proppfullt och jag får åka till återvinningen endå. Men vitt glas? Ja det blir väl en burk pesto, oliver och några tonic flaskor såklart, men det räcker gott med att det facket töms 1 gång i månaden. Plast, om jag sorterar väl, blir det så stora mängder av (några jordsäckar och plastkrukor, samt alla jävla förpackningar) det att 2v intervall vore lagom. Men jag har lärt mig att packa i plastpåsar och verkligen pressa ut luften, då räcker det skapligt.
För att slippa lukt och maggots och annat otrevligt så används dubbla kompostpåsar, är det skaldjur, minst 4 påsar för att undvika lukt i värmen. Eller lägg skalen i frysen (ev efter att ha kokat buljong/soppa) och bär ut det dagen innan hämtning.
Jaja, många ord blev det, men delar bloggarens uppfattning om att bra är det fan inte!
Till en början hade vi 4v-tömning för plast, kartong, färgat glas och metall. För restavfall, matavfall, ofärgat glas och papper var det 2v-tömning. På grund av att plast och kartong hela tiden blev proppfullt så togs insatsen för färgat glas och metall ur, har sedan läst i tidningen att det får man inte göra, men jag har ju å andra sidan inte frågat.. Sedan början av året kan vi ändra tömningsintervallen för respektive tunna. Då vi komposterar själva och inte har så mycket restavfall har vi nu skiftat tömningsintevallen (4+2 till 2+4) och fick samtidigt en något billigare taxa, oklart varför. Dock retar jag mig precis som bloggaren på att locket öppnas åt fel håll i förhållande till hjulen, så varje gång tunnan tömts får man börja med att ställa den åt öppningsbart håll igen.
Jag har lyckats få maggots i restavfallet trots att jag kastar alla matavfallsrester i matavfallspåsar. Kanske de har dragits till de tomma köttförpackningarna i plast för kyckling och köttfärs jag sköljt och kastat i restavfall. Även tömda sådana förpackningar känner jag viss tvekan till att kasta i plaståtervinning på grund av stanken.
Maggots verkar kunna leva av väldigt lite…
Jag är positiv till att meningsfull återvinning finns, men det måste ha funnits bättre metoder att uppnå detta.
Se till att nuvarande plaståtervinning fungerar bättre? Det verkar som att plasten är überskräpet som måste bekämpas med alla medel.
En minskning av plast som förpackningsmaterial är ett steg. Ett annat är att undvika blandmaterial i förpackningar. Jag personligen föredrar en Bregott-bytta helt gjord i plast än att den är gjord av blandmaterial som konsumenten förväntas slita isär vid återvinning.
Sophanteringen i Sverige har kommit långt. Ett exempel där man inte kommit fullt så långt:
https://cyprus-mail.com/2026/07/19/buried-decisions-continue-to-haunt-cyprus-landfill-crisis