Artikeln innehåller betallänkar för Kjell & Co samt Hemsol.
Under gården den 18:e oktober fungerade timprisstyrningen i hemautomatiseringen i princip perfekt och priset på inköpt el landade på 31 öre eller 43% lägre än gårdagens medelpris. Samtidigt såldes el för i snitt 85 öre, eller 54% högre än medelprisets 55 öre. Detta uppnåddes via tidsstyrning av elbilsladdning, varmvattenberedare, värmepump och spabad, tillsammans med solkraftproduktionen så här i andra halvan av oktober.
Alla siffror avrundade till hela kronor eller ören, och all energi till hela kWh. Dock är allt uträknat på faktiska siffror om någon undrar på småfelen. Alla skärmdumpar kommer från Home Assistant.
Gårdagens energikonsumtion gick på 57 kWh varav 10 kWh var elbilsladdning mellan klockan 00 till lite efter 01. Solkraften producerade 38 kWh och vi köpte in 47 kWh el, och sålde 29 kWh, dvs förbrukade bara 8 kWh solkraft själva.
Mitt avtal säljer till timspotpris så här års och inte två tredjedelar vinterterminpris, och nettokostnaden för netto 18 kWh inköpt oräknat elnät, skatt och moms, blev -10:- SEK. Vi köpte alltså in 18 kWh, men fick ändå betalt tio kronor. Till det kommer sedan nätnytta och skattereduktionen för ytterligare 12:- SEK, men det kan vi lämna därhän då det snarare täcker upp elnätkostnaden.
Elpriset lämpade sig utmärkt för timstyrning igår.
Styrningen av varmvatten sker via en Shelly 3EM och tillkopplad trefaskontaktor. Algoritmen är att om elpriset är över 50 öre så stängs varmvattenberedaren av när priset är över medelpriset för dagen, vilket igår var 55 öre.
Även spabadet styrs likartat med en Shelly 3EM och en trefaskontaktor, men med tillägget att badet bara stängs av när det är i viloläge så man inte avbryter någon av cirkulationsprocesserna, samt att priset ska vara över 100 öre och det ska vara plusgrader utomhus, för att undvika risken att rör fryser.
Temperaturen ute läses in till Home Assistant via Netatmos värderstations utedel, som är placerad i skuggat läge på norrsidan av huset.
För att hantera att spabadets cirkulation kan vara igång läses tillståndet på detta om fyra gånger i timmen, för att avgöra om badet är redo att stängas av.
Sedan slås både varmvattenberedare och spabad på igen när priset faller under gränsen, eller i fallet badet om temperaturen går under noll.
Även uppvärmningen av maskinhall och hus styrs på priset. Maskinhallens värmepump justerar bara temperaturen mellan 12, 14 eller 16 grader beroende på priset, men i mangårdsbyggnaden stängs den av när priset går över så kallat peak, vilket är medelpriset dagtid. Igår låg detta på 85 öre i SE3. Värmen slås dock endast av ifall det är över noll grader ute, och slås på igen om temperaturen går under noll.
Samtidigt låg solkraften och matade ut på nätet enligt ovan, vilket gjorde att vi köpte in i princip ingen el alls till de dagtida priserna. Just effekten på timprisdebiteringen – som oftast är högre dagtid – är en effekt och besparing som solkraft på huset ger, men som de flesta inte räknar med. Man blir självförsörjande när elen är dyr dagtid, och köper billig el nattetid. Vill du ta in offerter på solkraft kan du vända dig till Hemsol, så ska du få fyra offerter från seriösa leverantörer av solkraft anpassade till din typ av anläggning. Men det viktiga är att man har timpris både på såld och köpt el, helst Jämtkrafts eller Södra Medlemsels Solsäker, där du under det billiga sommarhalvåret till 2/3 säljer elen till vinterterminpris.
Nettot igår blev i alla fall att vi fick betalt 10:- SEK för att köpa in 18 kWh el, samtidigt som snittelpriset var 55 öre per kWh igår och vi snarare borde betalat 20:- SEK. Utan solkraften och med snittpriset för dagen hade vi istället fått betala 38:- SEK för gårdagens el inklusive moms och besparingen blev nästan 50:- SEK eller knappt en krona per kWh förbrukad under gårdagen.
Och detta var ändå sent i oktober. Med den fullt utbyggda solkraften på sina nästan 18 kWp kommer vi nog i princip inte betala något för elen alls dagtid under sommarhalvårets sex månader, och kanske rent av gå plus varje månad under sommaren. Trots elbilsladdning. Men vi får se när vi har facit för sommaren om ett år.
I övrigt är det mulet idag. Än så länge har solkraften producerat 19 kWh, vi har förbrukat 39 kWh inklusive elbilsladdning, köpt in 29 kWh och sålt 9 kWh. Netto har elkostnaden idag landat på 86 öre än så längeför förbrukade 39 kWh, men så är elen billig idag för oss med timmätning.
50 kommentarer
Bra där!
Har försökt få till denna setup med avstängning av värmepump i HA med hjälp av en shelly puck.
Får inte till det full ut, utan har nu tvingats acceptera att min förförståelse stannar vid ”manuell” avstängning i shelly appen.
Kan du hjälpa oss läsare med en mer steg för steg approach för hur du faktiskt gjort din setup?
Killgissar att shellys app inte är alltför avancerad, så jag skulle tro att du måste knyta det till ett riktigt hemautomationssystem, för att just kunna få till lite automation i dethela.
Shelly kan ju inte läsa elpriset. Går nog bara att ställa in på timer.
Kul att se din lösning !
Just kring Shellyn så skulle du kunna göra en del om du har en webservice du kan anropa ( eller tvärtom, du kan anropa shellyn), men varför när det är så mycket enklare med Home Assistant.
Nyfiken: Hur tar du in elpriset ?
Jo jag vet.
Har pillat med integrering till Nordpool, tibber etc i HomeAssistant, men det är något som fattas som gör att jag inte får till sista övergången till själva styrningen mot detta.
Beskrivningarna på Intörnetz är inte direkt intuitiva, samt framtagna för äldre versioner av HA.
Att det fungerar för bloggarn är ju kul, men hur gör han, undrar jag 🙂
Finns många sätt att göra detta beroende på vad man har för värmepump. Jag har en dum värmepump och använder en Broadlink RM4C Mini för att skicka IR signaler till värmepumpen baserat på logik uppsatt i Node Red. Logiken är i princip att dygnets timmar delas in i 5 prisnivåer och pumpen styrs +-2 grader från satt måltemp, oftast 21 grader.
Hej Lars, var ställer du in alla dessa parametrar? I elcentralen via shelly puckar, kraftmatning ut via home assistant eller på enheterna direkt?
Tack för svar!
“Även uppvärmningen av maskinhall och hus styrs på priset. Maskinhallens värmepump justerar bara temperaturen mellan 12, 14 eller 16 grader beroende på priset, men i mangårdsbyggnaden stängs den av när priset går över så kallat peak, vilket är medelpriset dagtid. Igår låg detta på 85 öre i SE3. Värmen slås dock endast av ifall det är över noll grader ute, och slås på igen om temperaturen går under noll.”
Allt körs i Home Assistant.
Om jag också får imputera så är det gissningsvis en leksaksdator, typ Hallonpaj, som styr det hela? Borde vara gott och väl kapabel, och billig.
Finns Home Assistant Yellow. Jag kör detta på en Mac Mini som jag har som server för olika grejer.
Kan någon förklara för en fåkunnig varför elbolaget betalar två tredjedels vinterpristermin under sommaren och hösten? Vad har elbolaget för intresse av att betala långt ovan marknadspris för en vara de inte kan lagra?
Skulle gissa på att ett större företag bättre kan hantera risk än en enskild privatperson, som kan vara beredd att betala extra för att få större säkerhet i prissättningen. För naturligtvis är risktagande förknippat med en premie, som fås av den som tar risken och betalas av den som minskar risken.
Elbolaget köper in terminer för att sälja elen till kunden till det priset under vintern. Eftersom kunden har timspotpris, så realiserar man terminerna när priset är fördelaktigt under vintern.
Jag var inne på det nätbolagets hemsida som du nämnde. Vad jag kan se så står det ingenting av det du skriver ovan. Det står däremot att under tex sommartid så får du en summa för den el du producerar. Den summan räknar de rimligtvis ut genom antalet kWh multiplicerat med rådande spotpris då elen produceras och sen aackumuleras den summan över några månader? Utbetalningen sker dock enbart vintertid ett antal månader. Rimligtvis blir det terminspris multiplicerat med förbrukning, och betalning dras från din samlade pott.
Kan det inte vara så enkelt att det priset de betalar är lägre än vad det sålt det till (fast pris till konsument) och den rätt lilla volym man skulle kunna köpt billigare tar man på marknadsföring? Andelen solen i leveransen ökar?
Måste erkänna att detta är överkurs för mig och ljudnivån där jag läser detta är för hög för att jag ska kunna läsa artikeln fokuserat.
Jag tolkar dock det som att solkraft är en bra och billig, vilket påminner mig om en artikel jag läste tidigare idag när jag kunde fokusera mer.
https://news.exeter.ac.uk/faculty-of-environment-science-and-economy/world-may-have-crossed-solar-power-tipping-point/
Det verkar som att solkraft kan ha blivit såpass billigt att det bara är en tidsfråga innan den blir dominant.
Problem existerar naturligtvis t.ex. behövs mer investeringar i logistik för att få solkraft att bli dominerande förr snarare än senare.
Kolla in https://svensksolenergi.se/statistik/solkraft/
Elproduktion från solenergi följer Moores lag och fördubblas därmed ca var 24:e månad. Förra året var produktionen från sol ca 2 TWh i Sverige. Därmed kommer den vara ca 16 TWh redan om fem år och då utgöra storleksordning 10% av elproduktionen i Sverige. Det är mind blowing hur exponentiell tillväxt fungerar.
Som jag skrev igår är allt mer av solkraftkostnaden installationskostnaden. Panelerna är inte längre största delen av priset.
Herre gud, solkraft kan inte bli dominerande då den är väderberoende. För övrigt går det inte ihop i en kalkyl med lån som finansiering. Det är bidragen som skapar lönsamheten, precis som med vindkraft.
I länder där solinstrålningen är låg en signifikant del av året är solpaneler på tak inte speciellt lyckat. De gör att storskalig planerbar elproduktion behöver få betalt för sin investering under den halva (ungefär) av året då solpanelsägarna behöver köpa el. Storskalig elproduktion blir alltså mindre lönsam sett över hela året.
Privatekonomiskt är dock solpaneler på villatak en rätt bra idé. Min installation driftsattes i början av oktober och vi har varit mellan 1/3 och 1/4 självförsörjande på el fram tills nu, samt sålt rätt mycket också.
Jag har inte räknat ut genomsnittet för självförsörjningen utan bara konstaterat att siffrorna per dag har sett ut som ovan.
För områden längre söderut än Sverige kan förstås småskalig solel vara mer samhällsekonomiskt gynnsamt.
Jo men det kommer ju marknaden i teorin att kompensera genom högre priser när det är mörkt och vindstilla…inte som vi är vana att se på el men…pumpkraftverk kanske kan bli lönsamma nu?
Ja, det är precis det som är problemet. Om vi alltid använde den planerbara produktionen skulle elpriset vara stabilare.
Solkraft är toppen. Vi fick igång vår anläggning sommaren 2022, installerade drygt 25 kW, och om man räknar med elstödet så har vi betalat 0 kronor för el sedan dess.
Vad kostade installationen?
230’ ex moms (lantbruk)
Har du räknat på återbetalningstiden?
Ja, naturligtvis. Allt annat vore ju… väldigt knepigt. Ca 7 års återbetalningstid sade kalkylen, beräknat på snittpris 67 öre/kWh. Vi betade av en hel bulk av det under förra året, ffa slutet av sommaren -22 med helt galna elpriser var gynnsam. I år ligger priserna mycket lägre, men eftersom marknaden för timspotpriser verkar ganska obalanserad så tänker jag att det kommer komma fler gynnsamma år framöver.
Det gör en viss skillnad från att som mest ha 18′ i elräkning på en månad (december 2021) till att inte ha haft någon löpande kostnad alls på snart 1,5 år.
Vår anläggning har kört i cirka tre veckor nu, så det är lite för tidigt att göra prognoser. 25 % självförsörjning har vi haft. Av egen elproduktion har vi använt 37 % och matat in 63 % till elnätet. Vad det blir i pengar vet jag inte förrän elräkningen för oktober kommer i slutet av november.
Vi har månadsmedelpris, “rörligt pris”. Med timpris har man förstås bättre koll på läget dag för dag, men jag har roligare saker att göra än att hålla koll på timpriset för att diska, tvätta och duscha under elprisoptimala tider.
Någon kalkyl på återbetalningstid har jag alltså inte försökt mig på att göra än. Jag behöver mer kostnads- och produktionsdata för att kunna göra en gissning på hur ekonomin kommer att se ut för den här anläggningen framöver, men oktober ser tentativt bättre ut än jag hade förväntat mig.
För mig var anledningarna flera att skaffa solpaneler.
1. Lägre elräkningar framöver.
2. Mindre sårbarhet för elavbrott (men det krävs ett batteri för det).
3. Roligt med ny teknik.
Så småningom kommer högst troligen anläggningen att ha betalt sig, men när det blir återstår att se.
Du ska få se vad bra det är, kul! Om de bara kunde få till att kunna utveckla tekniken för att lagra energin på ett vettigt och ekonomiskt sett mellan årstiderna – då skulle vi hoppa på direkt. Vi producerar en del mer el på årsbasis än vi förbrukar (tanken var lika mycket, men sen har vi energieffektiviserat lite andra saker så vi hamnade på ett hyfsat överskott).
Tänk att kunna klippa kabeln och ändå leva nästan “som vanligt”. Det vore drömmen. Men batterier kan inte detta, och lönar sig egentligen inte ännu.
Prognosen från leverantören för vår anläggning är att den ska producera 75 % av vår årsförbrukning. Jag tror att det nog kan vara lite optimistiskt, men kommer vi ens i närheten vore det toppen.
I pengar blir det förstås inte lika mycket.
När jag började fundera på solpaneler trodde jag att man skulle kunna bli osårbar mot elavbrott under de tider på dygnet solpanelerna genererade ström, men tji fick jag. Av någon anledning måste man ha ett batteri för att kunna köra ö-drift.
Eftersom återbetalningstiden för batterier, med dagens priser, räknas i decennier så klurar jag på att köpa ett batteri för att hyra ut det till en aggregator som säljer nätstabiliseringstjänster. Om de kalkyler jag har sett som säger att ett batteri i så fall betalar sig på ett par år så är batteriet snart tillgängligt för ö-drift, samt för egenanvändning då solen inte skiner förstås.
Långtidslagring av el som fungerar så bra att man kan “klippa kabeln” ligger nog tyvärr ganska långt i framtiden.
Men batterier är inte svindyra, speciellt med bidragen man fortfarande kan få, så man kan nog bokföra det på nöjeskontot istället för att sura över för lång återbetalningstid. Det är väl bra att ha en hobby? 🙂
Utöver batterier behöver man någon slags omkopplare så man stänger bort sig från vanliga elnätet om man ska köra ö-drift, såvitt jag förstår. Vi klurade på det för ett par år sedan, och då var beskedet att tekniken inte var helt färdigutvecklad och att nätägarna inte var så förtjusta i upplägget (vet ej sanningshalten i detta då vi släppte det spåret då). Funderar på batterier som hobby, men det är mycket som ska satsas på i beredskapsväg i dessa tider… Har ökat beredskapen “som hobby” för en ansenlig mängd av mitt guld i år, och lite vill man ju ha som buffert också. Kanske ett projekt för nästa år.
Avundas( missunnar inte) din anläggning Lars!
Själv har jag gjort det enkelt för mig med att ha 25 kW solceller men bara 15 kW på växelriktarna. Då får vi bredd när ljuset inte är så starkt. Kan alltså som mest sälja 15 kW. Gratis el, mars till nov, förutom då nätavgifterna som kanske utslaget blir 1000:- per månad.
På detta drivs ett 5 mannahushåll, två elbilar ca 4500 mil tillsammans per år. värmepumpar, ac och varmvattenberedare. De mörka halva nov till halva februari spetsas med ved som värmer hus o vvb. Modern lättskött, lättstöttas effektiv vedpanna. Vem sa att elen i Sverige inte räcker till att driva elbilarna? 🙂
Vad används de 10 kW som blir över när växelriktarna har fått sitt till?
VäxelriktarNA, förresten? Varför har du fler än en?
Lättstartad vedpanna skulle det vara
En OT fråga till bloggaren. Jag lyssnar just nu på en spännande ljudbok och började fundera på hur man som författare skriver en bok med flera parallella sidospår där man följer olika personer. Skriver man kapitel för kapitel, eller skriver man en persons handling åt gången, och kapitelindelningen sker långt senare med klipp och klistra? Hade varit kul att få svar på 🙂
Det varierar per författare. Jag skriver (förenklat) en åt gången.
Hemautomationsträsket Home Assistant (som undertecknad klev ned i efter inspiration från bloggaren) är sannerligen djupt.
Mycket intressant att höra om din styrning av spabadet! Dygns-körningen av de stora pumparna kan vi schemalägga till nattetid, men det vore mycket önskvärt att kunna förregla värmaren under pristopparna. Lite tveksam till att våga ha en kontaktor som klipper hela matningen dock (och dessutom bra att tänka på att inte helt stänga av all cirkulation när det är minusgrader). Så jag funderar på att pilla in nåt Shelly-relä på bara själva värmaren istället så att det åtminstone fortsätter cirkulera vatten i rören med den lilla cirkulationspumpen.
Det går att pilla med så oändligt många saker i sitt hem 😀.
Och det är lätt att fastna i träsket…
Visade sig när jag installerade att jag har cirkulationen på en fas och värmen på en annan fas. Badet är ju anpassat för amerikanska marknaden som inte har trefas. Så jag hade kunnat bara installera enfas Shelly 1EM eller vad den nu heter och styrt cirkulation och värme individuellt.
Även varmvattenberedaren visade sig bara använda två av tre faser.
Ja det är samma här, bara två faser som ens har säkringar iskruvade i elcentralen. Ser det också på fasströmmarna från SolarEdge “smartmätare” (som sitter på inkommande kabel till huset) att värmaren är enfasig. I övrigt finns en liten cirkulationspump, ozonator samt två större jetpumpar (som jag tror sitter på var sin fas).
Är främst inte så sugen på att bryta strömmen till styrelektroniken i onödan, efter att styrkortet redan gått sönder två gånger (första gången pga blixten, andra gången vid ett planerat strömavbrott när nätägaren bröt strömmen till hela området…precis vid produktionsmax för min och grannarnas solel, eventuellt relaterat till nån transient pga det). Men då kanske första steget är att se ifall värmaren sitter på samma fas som styrningen eller inte, gör den inte det så borde en enfasig kontaktor på värmarens fas duga gott. (Särskilt om den lilla cirkulationspumpen och ozonatorn skulle vara på den andra fasen).
Jag rekommenderar att lägga till NodeRED till Home Assistant. Med NR kan man enklare bygga automationer än i HA. Det finns tex en tibberkomponent till NR som hämtar dygnspriset och där man själv kan sätta så att man får aktivitet bara på de billigaste timmarna av ett dygn.
Just nu låter jag min bergvärme gå på de 4 billigaste timmarna, resten av tiden är den blockad.
När det blir kallare så låter jag den gå fler timmar per dygn.
Av och på på värmepumpen kan man göra med en tex en shelly.
Jag har själv en Thermia-pump med en moj från ThermIQ som gör att jag dessutom kan styra på värmepumpen på inne temperatur. Sparade mycket under förra hösten och vintern på att aldrig köra på dyr- tid.
Här finns en bild på hur man kan bygga en tibber automation i NodeRED:
https://www.thermiq.net/en/hw-2/node-red-examples/
Här finns en bild på hur man kan bygga en tibber automation i NodeRED:
https://www.thermiq.net/en/hw-2/node-red-examples/
Tack för tipset! Behövs någon API-nyckel för att få hem elpriser från Tibber eller är det öppet för alla?
Min gamle far har en Thermia värmepump, och jag har aktiverat en ”smart” styrning i deras firmware https://www.thermia.se/varmepumpar/timprisstyrning/smart-price/ men det går inte att utvärdera hur styrningen fungerar. Nåt du har erfarenhet av? Vill inte mixtra för mycket med gubbens grejor så lutar åt att det är good enough..
Ja man behöver vara tibberkund för att använda den plug-inen. Tror det finns andra som går mot elbörsens/öppen data.
Den thermia jag har saknar inbyggd funktion i pumpen därav thermiq-mojen som använder nått thermia kallar för EVU.
Jag är nybliven solcellsägare så jag har inte läst på om allt ännu, men har lyckats läsa mig till på flera ställen att ekonomin i solel får man i följande ordning:
1. Förbruka elen direkt
3. Sälj elen direkt
(tar inte hänsyn till att el går att “flytta” till bättre tidpunkt med batterilagring)
Men jag ser att du laddar din elbil på natten men har överskott på dagen. Skulle det inte vara bra att flytta laddningen av bilen så det sker med överskottsel?
Nä. Får mer betalt för såld el plus skatteavdraget än köpt el nattetid kostar inklusive allt. Om det är dyrt nattetid laddar jag inte.
Kan säkert finnas tillfällen när det vore bättre prismässigt att ladda dagtid.
Svaret på den sista frågan beror på vad elen kostar nattetid och hur mycket man får betalt för överskottselen dagtid.
Äsch då. Missade att bloggaren redan svarat.
På JAS39 kommentar om batterier så kan man konstatera att återbetalningstiden för ett batteri blir väldigt lång med dagens batteripriser, men om man hyr ut sitt batteri till en aggregator för nättjänster kan det bli lönsamt på mycket kort sikt (om inte villkoren ändras pga politik eller annat).
Byt JAS39 -> Dessy. (Jag ser tydligen snett idag).