Alltid intressant att titta på hur bostadsmarknaden ser ut för objekt till salu i Stockholm. En sak som förbryllar mig är varför köken är så snåla i tiomiljonerkronorslägenheter, t ex genom att man bara har bänkskåp och inga överskåp och därmed slänger bort halva köksutrymmet, ett kök som till ytan kostar miljontals kronor och kunde varit hälften om man haft överskåp?
I en lägenhet, och definitivt i ett kök, vill man optimera bruket av golvyta och när en lägenhet kostar 8-10-12-15 miljoner kronor är det fascinerande att se hur man inte gjort detta. Istället saknar enormt många kök på lägenheter i Stockholm överskåp. Se exemplet ovan. Detta minskar förvaringsutrymmet och gör att fler av dessa m2 går åt än annars.
Har folk inte råd att hänga dit överskåp för de har så höga lån eller vad? När ändå köksfirman är på plats är det inte många tusenlappar för ytterligare överskåp. Fast med tio mille i lån har man väl inte råd med husgeråd och servis.
Överlag så löper man ju som gammal byggnadsingenjör uppfostrad i gamla byggnormen risk för PTSD när man sedan tittar på planlösningarna.
Det övergår mitt förstånd hur lite man ofta får in i sina påstådda 60-70-80-90-100 m2. Har man tur existerar det ett riktigt möblerbart kök, men ofta inte, vilket halverar väggutrymmet för skåp i köket och kapar möblerbara väggar i vardagsrummet med 25%. Eller så totalt blåljuger man om storleken på lägenheterna. En lägenhet på 65 m2 kan ha bättre utrymmen än en annan på 90 m2.
Jag misstänker att många bygger om sina lägenheter totalt på lite feeling och skapar dessa planlösningsmissfoster. Och att ytor felredovisas. Vi har 75.4 m2 golvyta på vår bottenvåning. Det innebär följande ytor:
| BOTTENVÅNING | 75.4 |
| Entré | 5.5 |
| Vardagsrum | 21.6 |
| Kök | 17.0 |
| Hall | 3.5 |
| Badrum | 3.9 |
| Bibliotek | 13.5 |
| Tvättstuga | 8.9 |
| Trappa | 1.4 |
Hade detta varit en lägenhet kunde man bytt ut bibliotek och tvättstuga mot två sovrum. Trappan kan bytas mot en klädkammare i en lägenhet, och vore det inte för att huset är utbyggt på 1960-talet när det drogs in vatten och el, samt 2001, så skulle hallen kunnat planerats bort, men var 1960 – 2001 tvättstuga. Hallen är för övrigt möblerad med garderob. Men istället ser man lägenheter i Stockholm på 80 m2 som saknar separat kök och bara har två sovrum plus vardagsrummet och inga försvarsingytor. Jag förstår inte hur detta går till. En trea ska kunna ha både enormt möblerbart kök, stort vardagsrum, badrum och två stora sovrum på 75 m2 lägenhetsyta. Allt annat är inkompetens och vansinne.
Ett objekt i premiumläge med utsikt över hela Stockholm har badrumsdörren mitt i köket (bara det ett enormt byggnormsfel pga hygienskäl) och sedan var det en dörr i andra änden av badrummet som enda sättet att komma till ett av sovrummen. Begärt pris: typ femton – tjugo miljoner. Kul att vara instängd i sovrummet för någon är på toaletten …
Bäst planlösningar verkar det vara på lägenheter i närförort, uppförda 1960 – 2000, men sedan ballar även de ofta ur pga att man saknar riktigt kök.
Gamla byggnormen avskaffades 1994 och man kan misstänka att det sedan dröjde några år innan kaoset slog igenom, så därför är lägenheter fram till år 2000 fortfarande väldisponerade. Och sedan började renoveringsvansinnet där man började riva eller föra upp väggar helt på feeling. Oftare så i premiumlägen, medan närförort verkar mer intakt, rimligtvis pga att man inte har lika mycket pengar att slänga på att förstöra lägenheterna utan nöjer sig med att fixa ytskikten istället för att riva och röja.
Villor brukar ha vettigare planlösningar, även om det väggfria köket är populärt även där.
87 kommentarer
Är väl bra med så liten yta som möjligt för tjänstefolket, helst skulle de ha egen ingång också som förr i tidens våningar.
Men det blir ju så luftigt, modern och fräscht utan överskåp… 😉
Men inte så bra luft utan spisfläkt, som på bilden.
..ju det finns en diskret sådan under…nymodigheter månne men vanligt så här i Stockholm
Har man dessutom en riktig matsal så finns där väl vitrinskåp samt bestickchiffonje som personalen kan använda när de dukar/diskat.
Svårt få in på 75 m2 dock, men om vi pratar våningar, så har man självklart även en serveringsgång genom hela köket bakom dubbeldörrarna till salongerna, så man slipper se personalen. Bodde i en sådan våning 1986-1988. Utan personal dock.
Finns det inte ett berömt storkollektivhus i Stockholm som planerades av makarna Myrdal eller nåt och där varje lägenhet hade mathiss för man skulle inte laga mat utan beställa från köket i källaren? Och barnen lämnades in i storkollektivbarnkammaren i bottenvåningen för barnuppfostran var något alldeles för viktigt att överlåta till föräldrarna.
Ni med vänsterbakgrund känner nog till vad jag pratar om men det var så länge sedan att jag har glömt vad det hette. Men annars var lägenheternas rätt normala.
Finns en lägenhet till salu i det huset sist jag kollade.
https://www.booli.se/bostad/136185
Värdering enligt Booli 10.6 MSEK. Okänt om det ingår kök.
Det är bild på mathissen!
Hittar ingen planritning eller bilder inifrån lägenheten!
Däremot ett i mina ögon intressant dokument som beskriver 8 av lägenheterna möblerade som utställningsobjekt. Kul att se hur ekonomin var för de som bodde i dessa lägenheter.
https://historiskahem.se/wp-content/uploads/kowboy-estates/img/_F_ORG_T472_983_20230510163944.pdf
Det roliga är att förlagan för dessa hus är överklas)slägenheter i London på 20-30 talet (kika på Agatha Cristies Poirot-tv serien, eller lika underbara Jeeves and Wooster så finns det otal exempel på mathissar och liknande. Så engelsk överklass-“ungarlslägenheter (med butler såklart) blev svensk funkisstorkollektiv i socialistisk anda.
Fanns det hiss för att lämna/hämta barnen också?
Bloggaren har inte fattat att det handlar om att visa KLASS. För vanliga, föraktansvärda svennar som de flesta här på bloggen, stämmer bloggarens argument. Men när man bor i en lägenhet på Owfre Östermalm, eller vad stället nu heter, är praktiskhet bara ett sätt att avslöja sin låga klass.
De riktigt välbeställda ser nämligen ut ett utrotningshotat djur i appen, klickar, och får det skjutet, slaktat och tillrett. Sedan hemkört, helst med en svulten papperslös på elcykel så man kan visa sitt förakt rakt upp i ansiktet och samtidigt skicka en inlägg på fb eller annan sajt om hur mycket man räddar miljön.
Så ett väl planerat kök med praktiska förvaringsutrymmen blir i den här miljön bara en social belastning. Eller kanske är det bara byggherrarna som vill se vad de kommer undan men och skratta åt köparna enligt samma resonemang som ovan.
Själv lagar jag glatt mat i mitt beggade HTH-kök från 1997 som föregående ägare satte in. Och det har gott om överskåp.
Tur det, för du får väl inte in nya skåp i Aygon?
Ha! Har man så låg klass att men behöver överskåp köper man säkert på IKEA och monterar själv för att man är ju, tja, lågklassig. Och då går de platta paketen för typiska överskåp VISST in i Aygon.
Eller så har man lite högre klass och beställer från köksfirman.
Blanda skåp från HTH med IKEA? Sänker inte det värderingen på bostaden när USP:en HTH-kök inte längre gäller?
..HTH är knappast någon USP…
Förstår inte problemet. Bor man i en liten bostad som kostar 10 miljoner så äter man inga mål i bostaden. Man äter ute. Köket är för syns skull och för att kyla det vita vinet.
Men varför har man inte en vinkyl då, duh!
Varför inte, om jag får be? Man kanske inte känner för att sitta och öla på pizzan utan tar med hämtpizzan hem och sänker med några Arboga 7.2. Fast du har rätt, då behöver man bara bänkyta och inga överskåp. Bea på enliters och lite kryddor får plats i bänkskåpen.
Men du har nog rätt i argumentet att de som köper en sådan här bostad typiskt äter ute.
Som byggare kan jag bara hålla med. Det är för bedrövligt numera. Ett par byggen sedan reagerade jag mycket på ettor som arkitekter lyckats klämma in. Rektangulära avlånga rum med kök på ena väggen och så skulle man ha allt i rummet. Enda dörren som inte var ytterdörr var toaletten. I mina ögon var det inga ettor utan nollor. Ett kök ska ha dörr och fyra väggar. Punkt.
Kök med toalett. Inte en bostad.
Här kommer en artikel med postkolonial feministisk teori om varför köket skall vara öppet för att inte stänga in kvinnan enligt patriarkala normer och osynliggöra hennes arbete:
https://feminist.ssoa.info/wp-content/uploads/2025/08/Minghui_Xu_Special_study-Minghui-Xu-1.pdf
Ni är väl emanciperade?
Varför förutsätts det att det är kvinnan som ska jobba i köket? Ska det vara ett kvinnogöra och vara okej bara för att det inte döljs?
Män i köket? Sådant sker bara på restaurang.
Jag kan säga att jag står för 90% av matlagandet hemma i vårt kök som har rätt dålig tillgång på överskåp. (Och jag identifierar mig inte som kvinna.)
Vi kommer att fixa det inom en snar framtid, dock. Vårt kök är lite väl långsmalt men inte litet så jag tänker försöka maxa alla skåp på ena sidan, och sen placera lite halvmobila grejor som en dubbel kyl/frys och kanske nåt slags sidbord med rum för alla dessa jävla köksmaskiner man samlar på sig.
“dessa jävla köksmaskiner”. Precis!
“Kök” nuförtiden är snarare en maskinhall. Det behövs 4ggr så många eluttag.
Utnämnd kock här: Synd att man inte kan lägga in bilder, då hade ni fått se på överskåp. Vi har faktiskt överskåp ovanför överskåpen i vårt kök (som har fyra väggar och 2 dörrar). Huset är dock byggt 1878 så det finns mycket historia här.
Om takhöjden tillåter det, så föredrar jag att överskåpen går hela vägen upp till taket. Då slipper man dammfällan ovanpå. Det är så i den kommunala hyreslägenheten som jag bor i.
Det också. Så har vi det. Himla skönt slippa dammet.
Dammet ska ända ner till golvet!
Takhöjd 2.80, därav skåp på skåp 🙂
Jag är skolad i SBN 75. Använder den fortfarande som inspiration. Jag vet inte riktigt när man slängde ut den samlade erfarenheten i bygg- och arkitektbranchen, tror det var på 90-talet. Erfarenhet ansågs som något som hindrade kreativitet och personlig smak.
1994 står i artikeln.
Få är de lägenheter och hus som slår miljonprogrammets planlösningar. Det var på den tiden professionella, dvs folk med arkitektexamen, ritade hus. Sedan fanns det annat med miljonprogrammet som inte var så lyckat men planlösningarna är än idag i världsklass.
Jag håller med. Mycket väldisponerat.
Det lades ned mycket pengar och forskning på hur ett kök skulle planeras för att vara så bra som möjligt från 30-talet tom. 60-talet.
Köket var en arbetsplats för frun i huset och skulle fungera så effektivt och bra som möjligt.
Sedan blev köket mera en status- och identitetsmarkör, en social yta eller ett “säljargument” (fast just det verkar ju inte stämma).
Förr: ”Hur jobbar man här varje dag?”
Idag: ”Hur ser det ut i prospektet?”
Word! Det enda jag brukar ha att anmärka på miljon programmets planlösningar är den ofta enorma hallen och ändlöst många dörrar överallt. Det brukar gå att inreda runt detta och dörrarna brukar de flesta ställa i källarförråden. Det räcker med att gå en runda i källaren för att se detta.
Ja, jag minns de där dörrarna in till vardagsrum.
Själva har vi tagit bort fyra dörrar i 1835-delen av huset, så hall-kök-vardagsrum saknar dörrar utan bara har dörröppningar. Ibland tar dörrar onödig plats. Det är vägg man vill ha.
Jag klättrar sällan på väggarna, håller mig på mattan.
Så jag tycker bättre om golv. 😉
Håller med om att det ganska ofta är mycket dörrar som nästan alltid är öppna som då tar upp väggyta i onödan. Jag gissar att det beror på att man bor för litet.
Tvärt om. Varför ska man någonsin stänga om något annat än badrum och sovrum. Måste man stänga om sig bor man för litet.
Eller så har man barn eller barnbarn som man inte vill ska vara med på videokonferensen. Man måste bo väldigt stort om barnen inte ska hinna fram innan mötet är slut.
“Det är vägg man vill ha”.
Ja, det gör ont när man inte får plats med en bokhylla till.
Det har ingen betydelse hur ett kök ser ut eftersom den som flyttar in river ut det och bygger nytt ändå.
Geni.
SBN 80 som kom efter energikrisen var inte bra när det gäller fönster och isolering. Många hus såg ut att ha skottgluggar och sedan ofta fuktskador p g a hur isolering i väggar och tak föreskrevs.
Jag diskuterar planlösningar här.
Bodde i en trea byggd 1966. Arbetskök med matplats, två rejäla sovrum, ett vardagsrum med matplats, balkong och ordentligt badrum samt gästtoalett. Minimal hall. Skafferi och städskåp i köket och bra med arbetsytor. Mycket välplanerad!
Blev galen på detta när vi sålde vår välplanerade och funktionella (trots rätt nybyggd) men relativt lilla lägenhet och köpte hus. Mäklarna (och marknaden antar jag) vägrar förstå att en kvadrat i ett boende inte är en kvadrat i ett annat boende. Alla är nämligen fullkomligt insnöade på kronor per kvadratmeter! Har grannkvarteret sålt för X antal kr/kvm så ska man minsann ha det också, oavsett hur funktionerna och planeringen ser ut. Kan vara det sämsta jämförpriset som finns.
Borde finnas en kvot meter vägg per m2 golvyta.
Killgissar att de vill ge illusionen av en mer rymlig lägenhet än verkligheten, det är lätt föreställa sig hur klaustrofobiskt det skulle blivit med överskåp i första bilden men frågan kvarstår såklart var den boende ska göra av köksredskap, porslin mm…
Precis men man kunde möjligtvis ha 30 cm djupa överskåp på vänsterväggen. Skulle oavsett bli galen i det köket.
Avsaknaden av överskåp på bilden är nog för att inte göra köket ännu mer klastrofobiskt. Det köket går inte att jobba två i.
Sen förstår jag inte idén med öppna planlösningar som hyllar tanken att man skall kunna laga mat och prata med sina gäster samtidigt. Antligen bjuder man in gästerna att vara med och laga maten (och då behövs ett stort kök) eller så fixar man det mesta av matlagningen innan. Seriös matlagning kräver koncentration!
Förutom avsaknaden av överskåp som mest verkar vara en modegrej (och en möjlighet för byggaren att spara in på) är diskbänken inte längre något i rostfritt stål, utan en stor skiva belagd med någon sorts material som inte tål mindre varsam hantering. Diskhon är limmad med silicone nedsänkt i laminatskivan. Hörnena nere i botten är precist så kantiga att de aldrig går att få helt rena. Spisen består av en stor glasskiva som även den fixerats med silicone vilket gör reparationer omöjliga utan kvivslagsmål för att skära bort siliconet.
Sedan ett antal år är det även “inne” att ha köksöar i större öppna ytor. Detta för att det matos som sprids inte skall samlas upp i köksfläkten utan även spridas runt i bostaden.
Funktionalitet har ersatts med visuellt intryck. På den tiden det begav sig visste man att funktion är design i sig men sådant säljer tydligen inte idag.
Nej så sätter man varken häll eller diskho med silikon. Sågar man hål i en skiva så skyddar man snittet, inte ytan, med exempelvis silikon. Hällar kommer med clips och diskho med en gummilist för montage.
Vår diskbänk är 70 år gammal.
Hur mycket du än skyddar en diskbänksskiva av trämaterial med infälld ho kommer den inte att hålla mer än max 25 år om skivan är i massivt trä och kanten skyddas, vilket jag som fd. byggprojektledare vet att bara de bästa hantverkarna gör.
En spånskiva med infälld ho kan vara slut efter 5 – 7 år och håller kanske 7 – 10 år om arbetet är väl utfört.
Att stål håller längre än massivt trä eller komposit är det nog ingen som påstår här.
Det värsta med komposit skulle jag säga är att får du en repa eller jack så får du leva med det tills du byter skivan.
Det är inte annorlunda än att ”mikrocement” är populärt till allehanda grejer nu eller att marmorskiva var väldigt populärt en period. Båda materialen är rent skräp ur kökssynpunkt.
Spån generellt är ju skit i allehanda möbler. Trä kan man restaurera med lite handpåläggning.
Vi som har kvar vårt 50-talskök med gasspis uppskattar att diskbänken tål att användas och att både diskbänken och spisen klarar av att man spiller ut någon liter vatten utan att det rinner ner på golvet.
Skarpa hörnor i diskhoar är ju jättebra och något annat som är jättebra är att överfyllnadsskydden i hoarna ofta inte sväljer den mängd vatten som diskbänksblandaren ger. Det är mot regelverket, men har blivit accepterat tom. av rörbesiktningsmän för att “nu är det ju så det är”.
Precis renoverat köket och satte givetvis in en gigantisk traditionell diskbänk med rejäla hoar.
När det kommer till öppna kök med köksöar (där väggar för skåp saknas) så består köksön oftast av lådor.
Sen undrar jag om inte moderna köksskåp där man drar ut hela lådan istället för att öppna en dörr gör att skåpen blir mer effektiva.
Den typen av skåp som man öppnar och sedan ställer allt på våningar så ville man ju aldrig ha flera lager med prylar för det var ett jävla helvete att behöva lassa ut och in skåpet varje gång man skulle åt något. Men lådor där man drar ut hela lådan så kan dessa packas närmst en “bag of holding”.
Nu förstår inte jag: flera lager av prylar? I väggskåpen staplar man väl samma, inte olika, saker? Det vill säga glas av samma sort på ett ställe, tallrikar på ett, skålar/djupa tallrikar på ett annat.
Håller inte med bloggaren i sin kritik av hans ritningar från skolan. Att ta bort korridoren ger mer yta till sovrum. Men har man småbarn så älskar de lägenheter där de finns möjligheter till rundgång mellan rummen. Och då gärna med fler en en möjlig rundgång. Det finns det ofta i 70-tals hus och även i bloggarens ritningar. Mycket bra säger jag.
Fast nästan inga föräldrar gillar att barnen kan springa runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, runt, så den möjligheten blockeras ofta.
I vårt boende kan man springa runt och jag håller med om att det är roligt för barn och barnbarn och i vårt fall är det ingen meningslös korridoryta som möjliggör rundspringninig.
Jag skulle nog föredra större rum och mindre korridor yta (om vi nu haft korridor), men det är ju bara för att jag inte har råd att köp en tillräckligt stor våning.
Du har rätt med rundgången. Bostäder utan återvändgränd är bra. Ursprungsritningen har dessutom två, så barnne kan springa runt i tre olika cirklar. Kul!
En bra grej med krav på tillgänglighet i nybyggnation är att man slipper de värsta klaustrfobhålen , altså förutom om man använder rullstol.
Har inte orkat läsa in mig på om det fortfarande är ett krav enligt de sista nya
Jag vet inte om det alltid var bättre förr. Min första lägenhet var en miljonprograms-etta med kokvrå på 45 m2. Där hade man lyckats slösa ca 25% av ytan på hallen, en enda lång korridor med dörrar av olika slag.
Nästa lägenhet, en tvåa på drygt 60 m2 och något yngre men fortfarande 70-tal hade genomgångs-vardagsrum och dito kök samt förråd. Många dörrar blev det. Hade varken barn eller husdjur då men de hade nog haft kul med att springa runt i åttor genom alla rum.
Nästa lgh var överlag bättre planerat, 50-talshus. Dock utan vettig köksfläkt eller helskåpsfrys. Och ingen garderob.
Därefter villa, 80-tal, 112 m2. Helt OK men altandörren var på motsatt kortsida från köket så skulle man ha grillkväll blev det en massa spring genom hela huset inklusive vardagsrummet. Stor tvättstuga dock, det uppskattades, ett eftersatt utrymme i många hus idag.
Nu bor vi i ett egenritat lösvirkesbygge. Med öppen planlösning mellan kök och v-rum givetvis. Blev helt OK och just öppenheten trivs vi med! Överskåp finns givetvis, trots att trenden vid byggtiden var öppna dammsamlande hyllor. Men tvättstugan kunde fått vara större…
F.d köksarkitekt med 40 års erfarenhet och inga missnöjda kunder. Att slopa överskåp där det är möjligt är helt ok. Dagens underskåp har kraftiga lådkonstruktioner, är djupare, har fullutdrag, och lastar rejäla mängder porslin, skafferivaror m.m, de ersätter effektivt de klassiska förvaringarna: varför lyfta tungt porslin, specerier upp i överskåp? Grundläggande är dock förutsättningarna för det enskilda köer. Däremot håller jag med dig att det finns få nybyggen där kökets planlösningar är bra, en del rent av usla.
Detta. Stora, fina utdragslådor från en modern köksö är överlägset mer ergonomiskt att jobba med än att stå på en pall och lyfta ner grejer från överhyllor. Speciellt om man är kort. Allt syns direkt och man kan lyfta saker rakt upp utan att slå i hyllan ovanför.
Sen kan man absolut bygga överskåp ändå för att maxa förvaringen, det är en avvägning vad som passar köket. Tar man köket på första bilden så ser t.ex. bänken till vänster väldigt smal ut. Överskåp ska vara grundare än bänken för att man ska kunna jobba vid den, så det blir lövtunna skåp om man ska fylla den väggen.
Nej. Vänta tills du blir lite äldre så ska du se hur oergonomiskt det är att böja sig ner hela tiden. Man vill stå rakt och ställa in i skåp. Diskmaskinen bör likt på fotot från lägenheten ovan monteras förhöjd så man slipper böja sig ner för att hantera den.
Apropå diskmaskin, ismaskin etc. Enligt en försäkringsgubbe/skadereglerar jag träffade på i något sammanhang så har köken gått om badrummen när det gäller vattenskador. Så egentligen borde vi sura gubbar utöka kravet på köksvägg med krav på golvbrunn och tätskikt ett par centimeter upp på väggen.
Nej, märkligt argument…vad föreslår du skall förvaras i underskåpen för att slippa böja sig hela tiden!?… Oavsett ålder så uppskattas dagens smarta underskåpslösningar för tyngre förvaringar i underskåpen, tveklöst, i varje fall i Stockholm…;-)
Enig med ditt resonemang, men bildens vidvinkel ljuger. Bänken till vänster är ordinarie djup på 60 cm ( dm och diskbänk-skåp under). Däremot som du är inne på, det finns grundare överskåp, för typ glas, koppar, annat småporslin, väljer man dessutom lägre överskåp som placeras högre upp för att skapa höjd vid diskbänken, man är ibland rätt “yvig” vid diskbänken, så slipper man att stora kastruller och plåtar slår i de annars vanliga djupa överskåpen. Det enda som saknas är ljushyllor med eluttag för den bänken, men kommer sannolikt till vartefter. Sett till det lilla utrymmet köket ligger i, sett till de funktioner som jag kan utläsa, så tycker jag att deras lösning faktiskt är vettig mindre klaustrofobisk och belamrad, bra med rejäla höga överskåp, 2 x karusellskåp, och bra med utdragsfunktioner. Köket funkar.
Överskåp hela vägen upp till taket är en no-brainer. Gillar dessutom en riktig köksö med plats för fyra att äta på, då kan man skippa köksbordet och får en perfekt serveringsplats när man har gäster hemma.
Sedan (när rant mode ändå är on) så har de flesta lägenheter/hus bedrövliga lösningar för avhängning i entrén. Överlag känns det som att man har lagt hjärnan i viloläge när det gäller förvaring. Jag gillar rejäla inbyggda garderobslösningar, och om det är möjligt en walk-in nära sovrummet (då kan man få ha sitt eget klädkaos ifred).
Passager/korridorer är i normalfallet en klar fail i en liten lgh; helt bortkastat uttymme.
Köksöar är enligt min mening ett av de mest idiotiska påfunden. De är kökets motsvarighet till en menlös burgare från en drive in.
Jag vill inte sitta uppflugen på en obehväm barpall utan ryggstöd vid en låst plats, det är som att stå vid diskbänken och äta snabbmakaroner med ketchup direkt ur kastrullen. Jag vill sitta ned på en riktig, stabil stol, vid ett matbord vars storlek, form och placering är självvald. Traditionalist, javisst.
Handlar inte fenomenet om hur lägenheterna prissätts, dvs att det främst beräknas på antal sovrum och deras storlek, därefter vardagsrum och sen arbetsrum, kök, förråd mm. Jag har sett ganska många märkliga försök att göra om förråd och garderober till sovrum, kapa ner köken o.s.v.
Ett kök i mitten av lägenheten, med väggar åt varje håll för att skydda mot ryska drönare?
Ett kök i mitten av lägenheten, med väggar åt varje håll för att skydda mot ryska drönare?
Den gigantiska espressomaskinen som är det sjävklara hjärtat i varje innanför-tullarna-kök får inte plats under överskåp?
Det är allt en jävla tur att min fru och jag har så enkla vanor att vi fortfarande kokar vårt kaffe på samma sätt som min farmor och farfar gjorde, d.v.s. kokar upp vatten i en gryta på spisen (ja, jag vet, inte ens vattenkokare) som vi häller över bönorna i tratt med melittafilter och direkt ner i termos.
Espresso, cappucino o.s.v. är inte tillräckligt gott (själv föredrar jag ändå vårt kokkaffe) för att rättfärdiga den närmast industriella rengöringsprocess som ett sånt där rymdskepp tarvar efter varje användningstillfälle. Men det är klart, vi har inte tjänstefolk heller. Då skulle vi bli en visa på bygden för våra enkla kaffekokningsvanor (för det vet man ju hur det sladdras dem emellan).
Nej, ni kokar inte kaffe, ni handbrygger det på traditionellt vis (Melittametoden). För kokkaffe är en Don Pedro det som gäller.
Tips: kolla upp Aeropress. Använder den, en Don Pedro, handbryggning eller ibland espresso beroende på tillfälle och ändamål. Något som inte finns i mitt kök är en vanlig kaffebryggare. De är inte tillräckligt bra.
När vi letade lägenheter i Göteborg var vi minst sagt chockade över planlösningen i majoriteten av lägenheterna. Köket var nästan alltid i samma rum som vardagsrummet. För oss var det en så kallad “deal breaker”. Flera lägenheter hade ett rum, vilket då var det tredje rummet, som man bara kunde komma till om man gick igenom det stora sovrummet. Säg att jag har en kompis över och vi ska sitta och göra musik. För att han ska komma hem sen, då måste vi gå igenom sovrummet där min fru sover. Det är ju vansinnigt.
Väldigt glad att vi till slut hittade en funkis i en välordnad förening. Separat kök. Rum med dörrar. Till och med en extra toalett. Det ni
Föredrar ett stort halvöppet kök med stort köksbord och plats för 10 personer. Ett kök är en naturlig samlingsplats.
Har bara haft ett litet pyttekök när jag bodde i andra hand på Mariatorget i min ungdom. Men den lägenheten var från en annan tid.
Lite tjockare väggar så det finns plats för skjutdörr är nåt jag/vi haft i två av lägenheterna. Enligt mig en utmärkt lösning.
Sushipinnarna och vinöppnaren kan lika väl förvaras i nedre skåpen.
De va ett jävla gnäll. förstår principen att överskåp är praktiskt och i en mindre lägenhet i Sthlm innerstad svårt att motivera dess bortprioritering. men vi bor i 200kv villa och måste säga att jag INTE saknar överskåp. luftig och ljust i köket. älskar att stå och laga mat och inte känna jävla skåpen framför pannan.
nu har vi som sagt massa plats för allt rat ändå….