Denna artikel publiceras i samarbete med Svensk Värdeförvaring.
Börserna inleder veckan blandat i de asiatiska tidszonerna. Guldet slår nytt rekord i både SEK och USD. Storbanken Nordea, samt spetsbankerna Danske och DNB tror till skillnad mot SEB, Handelsbanken och Swedbank inte att Riksbanken sänker styrräntan på pressträffen i morgon.
Stockholmsbörsen steg under veckan som gick med +0.42% för OMXS30 och +0.36% för OMXSPI. Den svenska kronan har försvagats mot både dollarn och euron, vardera har stigit ca 1% och dollarn kostar 9:42 SEK medan euron ligger på 11:05 SEK.
Guldpriset rusar och noterar nytt rekord i både dollar och kronor. Nya rekordet i dollar är 3 700 USD per troy ounce och 1 120:- SEK per gram i kronor. Enkla siffror att komma ihåg. Guldpriset är därmed upp ganska exakt 20% i år för oss svenskar och klår därmed både svenska och amerikanska börsindex med råge. OMXS30GI, som är OMXS30 med återinvesterade utdelningar, är exempelvis upp +9.46% i år.
Kom ihåg att investeringsguld ska försvaras i bankfack.
Du kan nu testa ett bankfack hos Svensk Värdeförvaring gratis i tre månader via bloggen utan kostnad. Efter tre månader utgår betalning enligt ordinarie prislista om du inte väljer att avsluta tjänsten och en faktura kommer skickas ut 14 dagar innan testperioden är slut. Du kommer genomgå vanlig prövning enligt lagarna om penningtvätt och avtalsskrivande när du startar testabonnemanget, och även få uppleva de flerfaldiga lagren av säkerhet som gäller.
Vill du anmäla intresse för att öppna ett bankfack i Göteborg eller Stockholm kan du använda detta formulär (reklamlänk). En tidsstämpel plus dina ifyllda uppgifter kommer delas med Svensk Värdeförvaring AB och sedan raderas efter nästa kvartalsskifte. Bloggaren har själv öppnat fack hos SVF.
I USA gick börserna +1.22% för S&P-500 förra veckan och till det kommer att dollarn i skrivande stund gått +0.98% på sju dygn. Nasdaq 100 gick +2.22%. Bäst inom FANANGST var Tesla med +7.61% och sämst var Nvidia som enda negativa aktie på -0.65%.
Veckan inleds blandad i de asiatiska tidszonerna utan att kontrollera vilka börser som är öppna. ASX 200 +0.41%, Hang Seng -1.00%, KOSPI +0.60%, Nikkei 225 +1.09% och Straits Times -0.12%
Trading Economics rapporterar att konsensusprognosen är att Riksbanken inte sänker räntan i sitt beslut idag som kommuniceras i morgon och Nordea, DNB Carnegie och Danske Bank tror inte på en sänkning, medan de svenska bolånediarna Handelsbanken, Swedbank och SEB tror och hoppas på en sänkning så de kan låna ut mer pengar och tjäna mer pengar på större volymer när de får svenska folket att tävla om vem som kan betala mest för en redan byggd bostad.
Hos EFN säger DNB Carniegies chefsekonom:
“Vi har en inflation som inte är under kontroll […] Det är inte bara engångseffekter som gör att vi nu har en kärninflation runt tre procent.”
DNB tror att Riksbanken väntar med en sänkning och att det är risker i att sänka nu och konstaterar:
“Det är betydligt svårare att stänga den finanspolitiska kranen än det är att öppna den. Vi har varit där förut och vi vill inte hamna där igen.“
Tål att påminnas om att KPIF ligger på 3.2% och utanför Riksbankens toleransintervall 1 – 3%. Givet det kan inte Riksbanken sänka räntan.
I morgon har vi alltså facit. Dags för Dire Straits-citat igen:
“Two men say they’re Jesus, one of them must be wrong”
Det som är fascinerande är förstås att så högavlönade och högutbildade ekonomer som vi har att göra med här och som bankkunderna finansierar inte kan vara överens. Och samtidigt vill en del hävda att man kan styra ekonomin på en parameter KPIF och med ett styrmedel räntan. Kanske inte är så enkelt i verkligheten? Kanske påverkar inte räntan inflationen alls längre, eftersom styrräntesänkningar inte går in i ökad konsumtion utan bara in i uppblåsta priser på bostäder som redan existerar? Kanske är räntan som styrmedel en förlegad parameter från en tid när inte ekonomin bara handlade om att pressa upp bostadspriser eller spekulera på börsen?
47 kommentarer
Först? 😀 Får bli en extrainsättning på sparkontot 😛
Tusenlapp till Wallenberg!
Själv är bästa dräng.
Men om man kommenterar “först” i fel tråd så borde skatten gå till nån annan än egotrippen 🤬
Så jag väljer åt dig. Ge ett bidrag till power Up Ukraine och nästa gång kommer du med ett produktivt inlägg istället för “först” i ekonomitråden 😉
Klokt skrivet om räntan. Tror inte heller det finns något tydligt samband mellan ränta/inflation, och inte heller penningmängd, om det nånsin har funnits. Man skulle istället kunna investera i åtgärder som motverkar inflationen. Stabilt elnät och elproduktion för att motverka elprischocker (samt ändra elmarknaden), stabilare matproduktion och bygga upp beredskapslager som man kan plocka ur om det blir osäkert. Osv.
Hear hear!
Inbromsningseffekten av hög realränta är nog de flesta överens om.
Problemet nuförtiden är att vi är fast i negativ realränta (just nu ca -1% (2-3)) samtidigt som vi har inflation över målet. Dvs full gas vid inflation – tvärs emot skolboken. Och vi har haft konstant negativ realränta ett bra tag nu. T.om under den värsta inflationschocken (möjligen helt korrekt eftersom inflationen i stort sett var utbudsdriven).
Med 2-3% ränta så lär det inte vara räntan som håller tillbaks produktiva investeringar heller. Om inget annat så verkar det relativt enkelt för större bolag att få “money for nothing” på börsen. Om småbolagen har svårt att få sunda lån så lär det inte vara räntenivån som sätter käppar i hjulet. Samma sak för bostäder där svårigheten att sälja nybyggen snarast handlar om att köparna har slutat räkna med pyramid-vinster och jämför med hyreskostnaden istället.
“Kanske inte är så enkelt i verkligheten?”
Korrekt. Därmed naturligtvis inte sagt att jag sitter inne med något slags facit på vad som ytterst styr vad. Kausalitet är knepigt har jag mödosamt upptäckt …
Är din upptäckt kausal?
Ja.
🙂 🙂
Vad är orsaken till att 10åriga räntan drog iväg så i slutet på förra veckan? De med andra tidsspann drog inte iväg, iaf inte lika mycket.
Måste säga att jag är fascinerad över medborgarnas intresse för styrräntan.
Sitter man med så stora skulder eller förmögenheter att det spelar någon större roll om den förändras 0,25 procentenheter upp eller ner?
Själv saknar jag riksradion med sina dagliga rapporter om kursutvecklingen på Stockholmsbörsen. Det varvtider det.
Ja, verkligt informativt med både TV:s och radions “…Volvo upp en 50-öring, SKF ned 10 öre….”
(viss ironi)
Japp. Det var den informationen som låg till grund för att man vaskade av i badbaljan tog på sig kostymen och tog postbussen till storstaden med bankboken i innerfickan för att investera.
Good times när man var tvungen att gå till banken för att lägga sin köp- eller säljorder på aktier i kassan, efter att ha studerat de senaste kurserna på text-TV.
Du hann före…
Hade inte text-TV på min teve, så jag fick läsa tidningen och sedan titta på kurserna på text-TV på banken.
Och på den tiden var inte Nisses Inkasso Och Bilverkstad börsnoterade, utan de som fanns på börsen var någorlunda vettiga bolag.
Ja, på den tiden visste man ju faktiskt vad man investerade i.
Man läste sina årsredovisningar på papper, kurser på radio, tidningen eller text-tv.
Nuförtiden är kunskapen om börsen lika grund som vattengraven på 3000 meter hinder.
Alla borde läsa redovisningsnoterna…
Ja, 0,25 procentenheter kan avgöra vem som utses till vinnare respektive förlorare när man tävlar med vänner, grannar, och kollegor i den prestigefyllda tävlingen* om vem som kan ta störst lån.
*) Jag tror i alla fall att det är en tävling, för alla verkar så sjukt glada när de lyckats krama ur banken några hundra tusen extra i lån.
“Yes, jag fick låna ännu mer!”
Snart i en dokusåpa i SVT – bolåneracet – ett tiotal avdankade B-kändisar med noll koll på ekonomi tävlar om vem som kan skuldsätta sig mest. Varje vecka åker den som lånat minst ut.
(Kanske man ska registrera programidéen någonstans, innan något skrupelfritt bolag snor den. Å andra sidan vete f-n om jag vill kunna tjäna royalty på den…)
Go with the flow Pentii – pengar luktar inte…
https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-sa-mar-de-chockskadade-svenska-hushallen/
Tror faktiskt att Carl-Johan är inne på nått.
Det är de som stod för stora ökningen av lånen “för att vi ska ha råd att som Von Anderssons att kunna åka på tre utlandsresor per år så att barnen inte blir mobbade av Af Svensschonsch” som nu istället sparar istället för att konsumera.
Min upplevelse är att de som fick låna max förr numer är de som har grav ekonomisk baksmälla.
Det är bara att anekdotiskt se sig själv i spegeln. När pesten kom blev det raskt slut på resandet och man började lägga ännu mer på hög (har länge haft som regel att avsätta ett tionde till sparande). Inflationen gjorde inte direkt att lusten ökade och slentrianmässigt kommer jag nog fortsätta vara en relativt dålig konsument. Har man väl skaffat sig andra vanor fortsätter de av slentrian, goda såväl som dåliga – men huruvida sparande är en god eller dålig vana har eventuellt jag och finansminstern olika åsikter om.
Har man 3 miljoner i bolån så är ju 0,25% lägre ränta 625 kr mindre i räntekostnader per månad.
Det krigas och skryts om inkomstskattesänkningar på betydligt lägre summor än så.
625 kr. Ja, före ränteavdrag.
Det är få som har bolån på 3 miljoner SEK (median 1.3 mkr).
Om huruvida räntan är viktig eller ej som styrmedel är det nog som med så mycket annat att göra, att folk har lärt sig att spela systemet. Alltså att man förstår systemet så att man kan förutsäga hur andra ska agera och på det sättet utföra handlingar som ger oväntade effekter på den ursprungliga handlingen och därmed gör systemet om inte ostyrbart så i alla fall åtskilliga svårare att förutse vad en handling får för effekt.
Och just när alla tror de kan reglerna så ändras de…
Arbritage kan inte existera över tiden. Förmodligen kan effekterna av räntan också förändrats över tiden när alla aktörer anpassat sig till centralbankernas räntelek.
Ekonomin handlar väl generellt om att gissa vad andra tror att de vet och om de verkligen agerar som jag gissat att de tror, baserat på vad jag vet att jag tror.
I Norge sänkte de räntan två gånger i år när föregående månader bägge hade 3.1% KPIF. Många säger att de gjorde det för att hjälpa socialdemokraterna (AP) här, och hjälper ju inte när AP har tillknytningar till norska riksbanken och haft som valbudskap att “nu ska räntan ner!”
“Många säger”…
Utifrån sett är det inte konstigt med en norsk styrränta på 4% när KPIF är 3.1%.
Svea rikes 2% styrränta vid 3% inflation är betydligt skummare. Många (ok, typ ingen) säger att det är för att Erik Thedéen spelar paddel med Åkesson.
Men visst är det lite märkligt att Norge inte känner sig tvingade att skugga ECB på samma sätt som Sverige? Och att Sverige och Norge ligger så lika i inflation trots att vi har -1% i realränta och Norge +1%.
När en stor del av folket påverkas av räntan så kommer politiker vilja vara med att påverka denna. Räntan har ju så stor påverkan på folks privatekonomi att mycket annat av det politikerna kan göra blir försumbart i jämförelse. Vi har nyligen hört hur en populistiskt lagd ledare har försökt påverka sitt lands centralbank till att lyda honom.
Om då styrräntan dessutom som parameter i ekonomin har en allt mindre effekt på inflationen så tror jag att den blir mer ett av politikernas redskap.
Räntan påverkar, det är bara att sätta den till 100% och se vad som händer. Däremot tror jag det här duttandet har liten påverkan annat än som kommunikation. Att räntan påverkat tillgångspriser är känt, men snarare än att pengarna försvinner så omfördelas dom bara. Ett problem skulle dock kunna vara att borgenärer inte konsumerar i lika stor utsträckning som gäldenär, och att pengarna bara läggs på hög.
En 0,25 hit eller dit gör nog ingen som helst skillnad och om utfallet påverkas kan det lika gärna vara slumpen (dvs brist på information).
“…att borgenärer inte konsumerar i lika stor utsträckning som gäldenär, och att pengarna bara läggs på hög.”
Det är väl i stort sett det som är de facto-definitionen av de bägge begreppen? “Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.” Jesus kunde sin räntepolitik kan man krasst konstatera.
Har för mig att jag läst av Krugman för 20+ år sedan att kanalen som sänkta räntor ger högre konsumtion är via uppblåsta fastighetsvärden. Kallade det nog för “dirty little secret” att detta är där gummit möter vägbanan om man styr med räntan enbart.
Fördelningspolitiken i denna av socialdemokraterna föredragna modell kan man ju också reflektera över. Man borde i alla fall inte bli överraskad över att det ger att de med tillgångar får det bättre när det är de sätt man försöker öka konsumtionen på.
Krugman är en mupp. Man blir automatiskt diskvalificerad från en diskussion om man hänvisar till honom.
Dessutom förändras världen. Det som gällde en gång gäller inte för alltid inom vare sig politik eller ekonomi. Världen idag är annorlunda än för 20+ år sedan.
Plus att det de senaste 15 åren bevisats att sänkta räntor bara lett till en likviditetsfälla där börs och bostad rusat, men pengarna inte nått ekonomin. Mycket har fått mer, klyftor har ökat, men de breda massorna har inte tagit del av räntesänkningarna utan bara av generell tillväxt.
Förr var det extremt om ett IT-bolag köptes upp för en miljard. Nu är standard 20-30 miljarder (dollar) för bolag som inte ens har några produkter. Det är dit likviditeten tagit vägen, Vallgatan, inte Storgatan.
Vad gäller Krugman kan du nog välja vilken ekonom som helst. Att det är fastigheter som är vägen lägre räntor ger konsumtion, via lägre kostnader för låntagare respektive genom arbete med att göra mer byggen är knappast kontroversiellt. Att effekten kan avta om man likt Kina använt detta om och om igen är inte heller något så nytt.
Men jag håller i stort med om vad du skriver. Det är vad jag menar med att man inte ska vara överraskad om man stimulerar ekonomin genom att blåsa upp tillgångar att de som har tillgångar blir rikare. Allt för att slippa spendera pengar mer direkt.
Man ville väl inte spendera mer direkt för att man var rädd att det skulle leda till svårigheter när man sen skulle backa ur det. Men nu kan man inte höja räntan utan att stora grupper får gå från hus och hem.
Jag har i hela mitt vuxna liv önskat att det fanns ett parti som tog städerskan eller undersköterskor framför finansfolket, men kommer nog inte hända. Socialdemokraterna gjorde det möjligen någon gång innan min födelse, men övriga har aldrig varit ens nära. Enstaka ledamöter som Nalin Pekul och Ann-Sofie Hermansson har funnits.
Initialt kommer inte pengarna nå ekonomin men vid längre period av bättre konjunktur. Just nu sparas det i stugorna. De breda massorna har väl det bättre än någonsin trots att de rika blivit rikare. Man kan inte jobba låglöne och hyra sin bostad och förvänta sig få ta del av stimulanser. Bidrag? Kraftigt jobbskatteavdrag för låginkomsttagare?
Motorn i ekonomin är medelklassen som handlar, åker på semester, köper sommarstuga, renoverar, köper ny bil osv. Dock så är 0.25 inget att tala om, de flesta har inga hysteriska lån oavsett. Medianbolånet i Sverige är 1.3milj. 14% har bolån över 2 mille.
Arbetslösheten är ett större problem . Arbetslösa är sämst på att handla och fler måste in i jobb.
Räntan har nog en påverkan annat än att bostadspriser blåses upp. Om min lägenhet ökar i värde gör det inte att jag får mer pengar i plånboken, däremot sänks min räntekostnad och det ger ju klirr i kassan genom minskad kostnad. Sedan kanske jag lockas att köpa/leasa en bil då de blir billigare. Jag kanske tar ett extra lån på lägenheten för att renovera den då lånet kostar mindre. Köpa nya vitvaror, gå på restaurang.
Så man kan nog inte helt ignorera att räntan har en betydelse för hur hushållen konsumerar.
Räntan påverkar ordentligt för par med två barn som nyligen köpt hus. Däremot så lär den inte påverka särskilt mycket för den som ägt sitt boende i över 10 år och köpte när det var betydligt billigare.
Man har lite grann låst in sig som det är nu. Tvingas räntan gå upp till 5-6% så kommer makten diskutera stödåtgärder till hushållen.
Man skulle ALDRIG låtit styrräntan ligga på minus samtidigt som han hade bibehållet ränteavdrag. Ren idioti. Nu har man skapat sig en denna situation.
Ränteavdraget skulle justerats ned när räntan sjönk förra gången, nu har de ju bommat detta ännu en gång.
“Man” kan inte styra ekonomin på en parameter. “Man” kan inte styra ekonomin så värst bra överhuvudtaget. Politiker (till vilka jag räknar Riksbanksstyrelser; de är penningpolitiker) kan bara styra till det sämre, mer eller mindre.
Ju mindre politiker blandar sig i ekonomin desto bättre går den.