Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna under morgonen och kronan stärks ytterligare efter böråterhämtningen. Konjunkturinstitutet vill i sin nya prognos se snabbare sänkningar av Riksbankens styrränta då risken för inflation anses låg, och tror på 2.25% i styrränta nästa år mot dagens 3.75%, samtidigt som regeringens ofinansierade reformutrymme är 50 miljarder kronor..
Stockholmsbörsen återhämtade sig starkt igår med +1.63% för OMXS30 och +1.98% för OMXSPI. Uppenbarligen strömmade kapital in i Sverige för kronan stärktes till 10:44 SEK för dollarn och den starkaste nivån sedan början av juli. Även euron stärktes till 11:42 SEK. Guldpriset är stabilt på 804:- SEK per gram.
I USA återkom negativiteten och S&P-500 gick -0.77% medan Nasdaq 100 gick -1.16%. Nvidia och Tesla var som sig bör sämst inom FANANGST med -5.12% respektive -4.43%. Aktierna leder också nedgångarna senaste veckan med -15.48% och 17.37%, följda av Amazon på -12.95%.
Överlag verkar det dock inte vara någon kris och panik, även om CNN:s rädsla och girighetsindex är på extrem rädsla.
Amerikanska långa räntor fortsatte att återhämta sig, och de stigande räntorna är nu tillbaka på ungefär de nivåer som gällde innan börskraschen, vilket talar för att pengar flödar in i aktiemarknaden igen och lämnar obligationer.
Borta i de asiatiska tidszonerna är det blandat under morgonen. I skrivande stund går ASX 200 -0.15% i Australien, Hang Seng +0.71% i Hong Kong, KOSPI -0.55% i Sydkorea, Nikkei 225 -0.43% i Tokyo och Straits Times +0.25% i Singapore.
Konjunkturinstitutet skakar av sig turbulensen på börsen i sin nya prognos och tycker att Riksbanken ska sänka sin styrränta snabbare än kommunicerat. Man inleder prognosen korrekt med att börsturbulensen inte påverkar konjunkturbilden:
“Konjunkturen börjar återhämta sig senare i år och arbetslösheten vänder nedåt. Konjunkturbilden påverkas inte av de senaste dagarnas turbulens på finansmarknaderna.”
Konjunkturcykeln kommer fortsätta konjunkturcykla helt enkelt, och med det så kvarstår förstås även konjunkturmodellen för aktieinvesteringar.
Prognosen är en KPIF-inflation på 1.8% både i år och nästa år och att styrräntan sänks till 3.00% i december i år, mot nuvarande 3.75%, dvs kanske tre sänkningar, och till 2.25% innan nästa sommar, samtidigt som Sverige går in i högkonjunktur med +2.2% i BNP-tillväxt 2025. Faktisk KPI-inflation väntas vara 2.7% i år och obefintliga 0.4% nästa år.
Konjunkturinstitutet vill dock se snabbare sänkningar av styrräntan:
“Enligt Konjunkturinstitutets bedömning vore det lämpligt att gå fortare fram med räntesänkningarna. Konjunkturåterhämtningen skulle då stå på fastare grund och risken för att det skulle leda till att inflationen påtagligt överstiger 2 procent nästa år är liten. Statsbudgeten för 2025 väntas innehålla ofinansierade åtgärder om 50 miljarder kronor.”
Diverse rent seekers från de svenska storbankerna vill dock att regeringen genomför större ofinansierade reformer än Konjunkturinstitutets 50 GSEK ovan. Fackförbundet LO vill rent av se 100 GSEK i reformutrymme. Artikeln kommer dock från Dagens Industri, och man kan nog anta att det är ett beställningsjobb från näringslivet som vill kunna tjäna pengar på att staten öppnar fickorna utan att höja skatten.
Åtminstone är både Svenskt Näringsliv och Facket överens om att regeringen bör satsa mer än 50 GSEK.
Finansminister Svantesson tänker dock inte uttala sig, utan säger till DI:
“Jag kommer inte att uttala mig om hur jag ser på reformutrymmet. […] Jag känner att det viktigaste är att se till att bygga Sverige både tryggare och rikare. Det är många som har långa önskelistor. Skulle jag summera alla dem så skulle jag komma upp i flera hundra miljarder.”
Oavsett så ser det ut att ligga goda tider i korten, vilket är väntat givet konjunkturcykelns obönhörliga tuggande. Börsen är inte ekonomin, Wall Street vs Main Street, som det heter på amerikanska.
28 kommentarer
God morgon!
God morgon.
Morgonpigg idag ser jag
Skriver åter ett inlägg baserat på en OMNI artikel som i sin tur ger en länk om framtiden för begagnat elbilar. (hmm hittar inte orginalartikeln, får bli bara vidarelänken)
”Vi kommer uppleva priskrig på elbilar som aldrig förr”
https://alltomelbil.se/aterforsaljarna-vi-kommer-uppleva-priskrig-pa-elbilar-som-aldrig-forr/
Svantesson kommer säkerligen att vilja lägga pengar på sänkta skatter istället för projekt som gynnar infrastruktur. Både vägar och VA problem skulle behöva hjälp från staten för att nå acceptabel nivå. Blir det någon satsning på infrastruktur, så hamnar den säkert på järnvägen istället. Där väst och ostlänken bara ska byggas, oavsett vad det kostar att genomföra och hur många gånger dyrare än planerat det blir. Biljettpriserna för eventuella resenärer kommer att bli hutlösa ifall inte staten ska sponsra tågresandet sen. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många resenärer för att få ekonomi i de här usla satsningarna på uråldrig järnvägstrafik.
Politiken är senfärdiga. De riskerar att lägga stödåtgärderna när botten redan passerats och allt byggande börjar skrika efter arbetskraft.
Infrastruktur behöver vi men den ska utnyttjas rätt i konjunkturcyklerna inte hamna så den förstärker upptrenden.
Sänkta skatter ger naturligtvis +poäng inför nästa val men profiterar alla väljare av sänkta skatter?
För det första handlar skatter mest om ekeonomisk frihet, dvs ska du eller staten bestämma om dina pengar. Det blir ju inte mer pengar bara för att staten bestämmer, bara mindre valfrihet. Sedan gynner sänkta skatter alla, vare sig du jobbar eller inte, eftersom det motiverar alla att utbilda sig, göra karriär, investera osv. De som inte direkt gynnas av sänkta skatter kan istälelt glädjas att ekonomin växer vilket gör att Sverige har råd att betala ut bidrag mm.
Ska man genomföra skattesänkningar bör de vara riktade till att ge mest till de sämst ställda. Öka grundavdraget t.ex. hellre än ännu ett Jobbskatteavdrag.
Men personligen ser jag hellre att man lägger 50 miljarder extra på att rusta upp vår infrastruktur. Vägarna är i ett bedrövligt skick, järnvägarna likaså. Inte minst Malmbanan behöver byggas ut vilket vore en direkt vinst, i princip noll återbetalningstid. Sätt 10 miljarder där per omgående.
Gärna också ännu en slant till försvaret. Samt till sjukvården.
Efter alla upphandlingar och överklaganden av dessa så får du ingen ny infrastruktur på 10+ år ändå. Lönlös satsning för att ge effekt i närtid således.
Varför ska inte alla få lika mycket skattesänkning?
Staten kanske t.o.m. bör sänka skatten mest för de som är mest produktiva?
Jag håller med. Tror högern som vanligt kommer ge pengar till rika istället för att stödja Sverige.
Suck….
Om en kommun redan förskingrat pengar som skulle gått till underhåll av VA-nät och dylikt och spenderat pengarna på badhus, idrottsarenor som står tomma 90% av tiden, och annat som inte hör till en kommuns kärnuppgifter, varför skall de då få ännu mer pengar att spendera på dylikt? Innan de lärt sig stt prioritera det som är viktigt är det fullkomligt meningslöst att tillföra mer pengar.
Vilken kommun befinner du dig i där idrottshallarna är tomma 90% av tiden?
Jag är själv aktiv i styrelsen i en mindre idrottsförening och att få tag i lokaler är i stort sett hopplöst. Varenda litet kyffe är fullt mellan 16-23. Och dagtid används de av skolor + elitverksamhet. Även fotbollsplaner är fullbokade.
Ändå skriker varenda förening efter mer tid. Man skulle lätt kunna öka på lokaltillgången med 20-25% och fylla allt direkt.
Kommunerna ( de flesta) har en befolkningstillväxt, men de flesta idrottsanläggningarna är från 60-70-talet när kommunerna var hälften så stora.
För övrigt vill jag hävda att idrottsanläggningar tillhör kärnuppgifterna. De ingår i alla delar av Vård, skola och omsorg.
Idrottsföreningarna kanske kunde köpa/bygga egna lokaler?
Ironiskt nog är det väl snarare socialisterna som i alla år haft lägre skatt på kapital än på arbete, och senast högern som höjt skatten på inkomster. Den statliga inkomstskatten ger ju knappt något eller inget tillskott till statens ekonomi, eftersom den också motiverar folk att inte ta ut högre löner. Det har gjorts flera utredningar om detta, och alla har kommit fram till ungefär samma sak. Sist har vi väl då ROT/RUT men där var ju främst tanken att minska mängden svart arbetskraft. Med höga skatter gör folk jobbet själva eller betlar någon svart. Jag tycker dock hellre man skulle sänka arbetsavgifterna generellt. Varför ska byggtjänster ha fördelar men inte serviceverkstaden för bilen ex?
När det gäller specifikt RUT så känner jag ett flertal ensamstående föräldrar med låg inkomst som nyttjar RUT för att få vardagen att gå ihop. Även min fattiga pensionerade mor nyttjar det i bland.
Nidbilden att det är bara är rika som använder sånt stämmer helt enkelt inte.
De som använde RUT flitigast är folk över 65. Så det är idag ett sätt att mildra effekten av neddragen äldrevård.
Andelen som använder RUT ökar med inkomst. Men i absoluta tal är det naturligtvis medelinkomsttagare som använder det mest (eftersom de är fler).
Visst nyttjar även mindre bemedlade RUT. Men ingen kan komma och säga att det är en viktig reform för den befolkningsgruppen. Har man rätt till hemtjänst så får man dessutom städat den vägen.
Enda samhällsnyttiga fördelen jag kan se med RUT är att det finns en och annan städfirma som får jobb som annars inte hade existerat. Men frågan är om det är särskilt många. Gnaellspiken har en poäng i att det är en subvention som är rätt konstig.
Bara en sån sak som i den bransch jag jobbar i: När du beställer en bredbandsanslutning så får du RUT-avdrag för installationen av boxen inne i huset. Men inte för den del som är utanför väggen. Och inte heller om din leverantör är en kommunal förvaltning (vanligt i mindre kommuner där det privata inte har lust att bygga).
Och för övrigt noterar jag att vissa bolag (nämner inga namn men det finns ett som är ökänt i branschen) räknar synnerligen frikostigt på installationskostnaden inomhus, den faktiska kostnaden är nog snarare <50% av den redovisade. Men de har väl oturligt nog höga timpriser på just den personalkategorin…
Hemtjänst är tämligen stelbent. Med RUT kan man anpassa den hjälp man får till sitt eget behov.
Min amatör-gissning om läget (främst i USA men det kommer givetvis påverka hela världen).
Vi kommer få se en liknade kris som den 2008 och den skulle redan ha kommit om inte Corona kommit 2020.
2004 sänktes räntan i USA till den lägsta på många många år. Tror den var runt 1,5%. Detta inträffade efter en lång rad sänkningar. Det vara dock inte så länge utan räntehöjningarna började redan under 2004 och fortsatte till 2007.
2008 kom smällen och räntan sänktes kraftigt till nya lägstanivåer och räntan fortsatte vara låg fram till 2016 då den började höjas kraftigt igen. Vi borde sett en rejäl inbromsning runt 2020-2022 men då Corona kom 2020 så valde riksbanker och regeringar diverse stimulanser och räntesänkningar så det blev bara en liten pytte-recession innan stimulanserna istället skapade en enorm uppgång.
2022 började FED höja räntan och nu är den högre än den var innan 2008-krashen.
https://content.api.news/v3/images/bin/73cf614815041e0d53cced7a4254b2cb
Jag tror det kommer en ny krasch liknade den 2008 och de som tror att räntan inte kommer ligga runt 0 % igen (med bolån runt 1,3-1,7%) någon gång mer – “det är annorlunda nu!! ™” – kommer få fel.
“Men inflationen då? Riksbanken kan ju inte sänka räntan om inflationen fortsatt är hög?”
När riksbanken började sänka räntan 2008 så var KPI inflationen fortfarande på väg UPP.
2006 och 2007 låg under inflationen under 2% men 2008 när sänkningarna började så låg KPI-inflationen på 4,4%.
Politikens stödåtgärder sätter på konstgjord väg ekonomiska “lagar” ur spel. Ge subventioner som något några år senare ger en psiksnärt tillbaks som panikartat ger upphov till nya subventioner.
Se elbilproblematiken som har sitt ursprung i miljöbehovet.
Tyvärr måste nog företag utan ekonomiska förutsättningar tillåtas gå i konkurs. Om vi absolut måste ge subventioner måste subventionerna ha tydliga regler årtionden framåt. Inte ens MOMSsättningen är tydlig utan står hela tiden till diskussion.
Nästa veckas inflationssiffror blir avgörande.
Det blir svårt för Riksbanken att motivera en onödigt hög ränta om inflationen fortsätter att kollapsa.
Undrar hur tillåtande Thedeén är mot att låta KPIF avvika för mycket från målet? Blir det åka av med ytterligare sänkningar om KPIF varaktigt ligger långt under 2%?
Hade jag inte lyssnat på alla kriskraxare under mina yngre år så hade jag inte varit en ynklig miljonär idag.
Se där
Min bil är över 30 år gammal (0 kr i vägskatt) kostar under 800 kr per helår i försäkring.
https://carup.se/nya-chocksiffror-sverige-toms-pa-nya-fina-bilar/
Hur tänker politikerna här?
Laddhybrid som idag kostar 360 kr i vägskatt förväntas betala 5389 kr om året from 27/28
(Observera att siffrorna är preliminära och ännu inte beslutade av EU.)
https://www.vibilagare.se/nyheter/tuffare-utslappsregler-kan-bli-drapslag-laddhybrider
Gamla bilar äldre än 30 år kommer bli värdefulla.
Vad är det Svenskt Näringsliv och Facket vill att staten ska betala mer än 50 miljarder SEK för?
Finansministerns uttalande är bra, förutom att hon “känner” istället för tycker.