Artikeln innehåller annonslänkar för Bokus och Adlibris.
Många ukrainare ville inte tro på ett fullskaligt krig ända in i det sista och det finns därav preppingerfarenheter från den Russlands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. Bland annat tog mat, bränsle och mediciner för kroniska sjukdomar snabbt slut i städerna, och det tog veckor eller månader innan nya logistikkedjor etablerats anpassade till kriget.
Lena och jag närvarade för ca ett år sedan på ett seminarium på Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping, arrangerat tillsammans med MSB som gemensamt stöder en grupp som utbildar i stridssjukvård i Ukraina. Innehållet i seminariet var mestadels ej för allmän spridning och fotoförbud rådde, inklusive kring exakt statistik på vad för skador soldater drabbas av vid fronten.
Däremot hade de ukrainska utbildarna varit preppers innan kriget och gjort sina hushåll förberedda för krig. Det inkluderade att man hade en datja – fritidshus – någonstans mellan Zhytomyr och Kyijiv, som man kunde evakuera till, och där man hade omfattande lager för att kunna klara sig vid krigsutbrott. Det som i prepperkretsar kallas tillflyktsort eller bug-out location.
Man hade dock inte räknat med att det ryska anfallet mot Ukraina skulle ske rakt mot Kyjiv ner från Belarus, och ganska snart så föll deras datja i ryssarnas händer, då striderna nådde hela vägen fram till motorvägen mellan Zhytomyr och Kyjiv, rent av över den och även fram till själva Zhytomyr.
Även de bästa förberedelser kan övertrumfas av verkligheten. Nu hade man bakgrunder som bergsguider och med tillhörande kunskapsläge så gick det ingen nöd på dem ändå, utan man började som civila stridssjukvårdare och sedermera utbildare. Utan militär bakgrund var det det bästa man kunde göra för att aktivt stödja försvaret, och har sedan dess blivit en av de större civila utbildarna av stridssjukvårdare i Ukraina.
Men vad för större erfarenheter kring personlig hushållsberedskap och prepping inför och vid krigsutbrott hade man?
Fram till själva den fullskaliga invasionens morgon valde många ukrainare förnekelsei.Inte ens när Putin den 23:e februari sade att Ryssland nu erkände de illegala utbrytarrepublikerna Luhansk (Lugansk på ryska) och Donetsk, inklusive hela respektive ukrainska region, dvs även det som inte ockuperats sedan 2014 – 2015, så trodde alla på ett förestående anfall. Det trots invasionsmarkeringar på ryska fordon, trots flera dagars ökad beskjutning och förbekämpning mot ukrainska positioner längs stilleståndslinjen från 2015 och trots att ryska blodbanker flyttats fram till gränsen mot Ukraina, och trots uttryckliga varningar från t ex USA:s underrättelsetjänst om omedelbart förestående invasion.
Alla förberdde sig alltså inte trots att tecknen var tydliga och trots att landet varit i krig med Ryssland sedan 2014.
För det första blev det snabbt köer och hamstring av bränsle till fordon, då alla ville tanka sina bilar samtidigt. Det gör att logistikkedjorna inte hinner med, och dessutom styrdes all diesel om till militären. Det tog flera månader innan läget för fossila bränslen stabiliserades och det rådde de facto ransonering fram till åtminstone sommaren, där mackägare solidariskt begränsade hur mycket en kund fick tanka till exempelvis 20 liter bensin.
Bensinmackar fylls löpande på via tankbilar från olika bränsledepåer, där bränsle från raffinaderier mellanlagras. För svensk del sker transporterna till depåerna nästan uteslutande med kustnära små tankfartyg, inklusive till innanhamnar som Västerås eller Karlstad. Om konsumtionsmönstret hastigt ändras, likt för toalettpapper under Coronapaniken, så kommer normal logistik inte kunna hantera efterfrågan. För svensk del så innebär också ett krigsutbrott i Österjön att svenska bränsledepåer från Luleå i norr till Ystad i söder direkt hotas, och kanske inte kan fyllas på löpande.
Elbilar fungerade initialt iaf utmärkt i Ukraina, då strömmen oftast fungerade. Även under förra vinterns omfattande terrorbombning mot energiinfrastrukturen så blev inte strömavbrotten allt för långvariga. När strömmen går fungerar inte bensinpumparna heller, så brännbilar och fossilbilar är lika illa ute. Skillnaden är att elbilar inte drabbas av köproblem och brist på bensinstationerna.
För det andra tog maten snabbt slut i butikerna i städerna. Folk började hamstra mat när den fullskaliga invasionen var ett faktum och hyllorna blev snabbt tomma. Undantag var dyr lyxmat, inklusive t ex störkaviar (“rysk kaviar”), men även utländska delikatesser. Men all normal mat tog slut snabbt.
I städerna.
På landsbygden fanns det fortfarande mat. Både direkt från lokala bönder, men också i butikerna. Kanske hade folk på landet redan mycket mat hemma, men butiker på landet har också större lager relativt ordinarie kundvolymer, då de är mindre och inte har råd med leveranser dagligen. Något förenklat kan man säga att en ICA Maxi har mat för en dag, men eftersom butiken har så enorma volymer så kommer det leveranser varje dag. Det betyder att maten snabbt tar slut där om konsumtionsmönstret ändras. Detta såg vi t ex under smörbristen i Sverige 2011 där det aldrig var någon brist på smör i butikerna i byarna här ute på landet. För där kommer leveranserna en gång i veckan i bästa fall, och därmed var lagrena rätt stora sett till kundunderlaget.
Sedan odlar många ukrainare i byarna på landet sin egen mat – särskilt äldre pensionärer som delvis via självhushållning drygar ut pensionen med en uppodlad trädgård, lite höns och några köttkaniner.
Det tog för hårdast utsatta områden lång tid innan livsmedelslogistiken fungerade. Ett tag sade sjukhusen i Charkiv till Lena att det var viktigare att skicka mat än mediciner, för till Ukrainas näst största stad, som höll på att omringas av ryssarna, och där ursinniga strider pågick fram till Ukraina började med större motanfall i maj, blev det svårt att få igång matleveranserna igen. Detta trots att hundratusentals flydde från staden. Eller kanske på grund av det – när folk flyr så kommer en del logistik drabbas när personal inte dyker upp till jobbet.
För det tredje tog mediciner för kroniska sjukdomar snabbt slut. Det inkluderar diabetes med insulin, psykofarmakologiska preparat för de som har behov av dem, hjärtmediciner mm. Alla hade uppenbarligen inte tillräckligt mycket hemma för att klara sig, eller för att klara sig så länge som de trodde de behövde.
I Sverige så är ofta läkare ovilliga att skriva ut så man kan ha ett lager hemma, så frågan är om det kan bli någon uttagsanstormning på recepten här?
Dock gick krisen i form av en fullskalig invasion över till vardag och inom veckor eller i sämsta fall månader som för Charkiv började logistikkedjorna fungera.
Samtidigt var dramatiken betydligt lägre i t ex Lviv i västraste Ukraina, även om en snabbt stigande befolkning på grund av internflyktingar innebar utmaningar.
Slutligen har Ukraina upprättat trygghetspunkter för civilbefolkningen, dit man kan söka sig för Maslows behovstrappa vid bombningar. Alltså finns laddning, wifi, värme och möjligheten att koka sig vatten. Information är nyckeln till trygghet och kännedom om läget, och därför är faktiskt laddning av mobiltelefonen och tillgång till Internet bland det viktigaste och det folk vill ha först. Helt utan ironi.
Tillägg, betalningsmedel: Cyberattacker dagarna innan invasionen sänkte ukrainska bankomater, men inte kortbetalningar. Generellt har det gått utmärkt att betala med kort i Ukraina under hela kriget och behovet av kontanter har inte förändrats mot normal. Lena säger att hon “i stort sett aldrig” behövt betala med kontanter under hennes 15+ resor till landet sedan den fullskaliga invasionens start. Själv betalade jag inte med kontanter en enda gång när jag var på väg till eller i Kyjiv, inte ens på tåget därifrån. Som gick enligt tidtabellen hela vägen. Transaktioner sparas ofta om man är offline och Ukrainas motsvarighet till Swish fungerar annars när inte kortterminalerna fungerar, eller direktöverföringar via Internetbanker. Det är i Ukraina främst taxi och småkiosker som kräver kontanter och vissa hotell, som då säger till innan även om man får kvitto. Digitala betalningar har generellt inte varit ett problem trots fullskaligt invasionskrig. Dock har Sverige och delvis Norden ett eget och ålderdomligt banksystem, som med dygn för transaktioner mellan banker och ålderdomligheter som bank- och postgiro på många vis ligger decennier efter många andra europeiska länder, inklusive antagligen Ukraina, där banköverföringar sker direkt för vi lever 2023 och inte 1969 med manuell clearing av allt i bästa fall en gång per dygn.
Vad kan man dra för slutsatser för svensk del?
Vid ett anfall mot Sverige – med terrorbombning, räder mot fastlandet eller strategiskt överfall mot platser som Gotland – så kan man räkna med att oförberedda kommer hamstra och att logistikkedjorna kommer störas. Problemen som uppstår beror på hastigt ändrade konsumtionsmönster när alla ska köpa samma sak samtidigt och är självskapade. Desinformation och ryktesspridning, inklusive faktiska fientliga påverkansoperationer från angriparen kan därmed förvärra situationen.
Utfallet blir inte lika i hela landet, och de stora inskeppningslederna och logistikhubbarna som Malmö , Helsingborg och Göteborg bör klara sig bättre. Däremot kan det bli långvariga störningar längs den svenska ostkusten, särskilt vad gäller bränsletillgången för brännbilarna när kustnära tankfartyg inte längre kan röra sig fritt till bränsledepåerna.
Men krisen kommer bli vardag och allt kommer stabilisera sig. Det räcker att man klarar några veckor, så har det antagligen stabiliserats givet att alla sköter sina jobb.
Om ingen drabbas av panik, man håller ner ryktesspridning och folk fortsätter handla som vanligt blir problemen reativt små vid krigsutbrott. Det var t ex aldrig egentligen brist på toalettpapper vid Coronapaniken – det var brist på toalettpapper i konsumentförpackningar, när många gick hem från jobbet. Det fanns gott om storbalar för företag kvar och gick man till företagsbutiker eller Granngården fanns det storpack med 200 toalettpappersrullar i mängder. Det tog sedan lite tid för industrin att sluta paketera toapapper i företagsförpackningar, och öka förpackningen i de mindre konsumentförpackningarna istället. Detta är ett typexempel på hur logistikkedjorna behöver anpassas till krisen och en förändrad vardag.
Gällande personlig hushållsberedskap eller så kallad prepping så har Lenas och min bok Är du förberedd (89:- SEK hos Adlibris (annonslänk) eller 79:- SEK hos Bokus (annonslänk) ) några år på nacken men är fortfarande relevant och kan fungera som en bra gåva till den som är rädd och istället behöver bli förberedd.
Vilket år som helst kommer vi uppdatera boken med erfarenheter från pandemin och även från kriget i Ukraina. Boken står sig dock generellt och fokuserar i mycket på kunskapsbiten. Det spelar ingen roll om du har preppat en massa prylar och mat om du inte vet hur du ska använda dem eller inte kan tillaga maten.
Du är inte rädd för det du känner till. Möjligen har du respekt, likt för det farligaste vi gör dagligen, dvs vistas i trafiken. Men där känner vi till riskerna och farorna så rädslan uteblir.
98 kommentarer
Det går att tömma de underjordiska tankarna med fordonsbränsle och många tankar för lastbilsdepåer är ovan jord.
Det gäller bara att göra det på rätt sätt med E85 och 95 oktanig bensin så man inte spränger sig i luften.
Det går dessutom utmärkt att lagra ett par dunkar HVO100 om man har en dieselbil.
Att påstå att elbilen är lika bra ur preppingsynpunkt är bara snuttefilt.
Det kan tom vara så att man får förbjuda elbilsladdning, i synnerhet på stora laddstationer för att inte överbelasta ett illa åtgånget elnät i ett skymningsläge.
Kan bli så illa att alla villaägare beordras byta sina säkringar till 10-16A max i mätartavlan. Och rullande avbrott.
Vissa mackar som ligger nära hamnar och jordbruksbygder kan erbjuda diesel utan RME, sk. blankdiesel. Den är suverän för att den går att lagra länge. HVO100 kanske är liknande.
Handhjärta, Rikki. Jag får ut 50 mil elbil via generatorn om jag lagrar 50 liter bensin.
Det kan också bli så att alla privatpersoner förbjuds tanka bensin och diesel, vilket är det enklaste sättet att vid krig prioritera bränsle dit det behövs, dvs enbart till myndigheter och företag. Kvar blir elbilarna, som fortfarande kan laddas.
Om man ska fantisera fritt som du gör.
Ukraina förbjöd dieselförsäljning till privatpersoner, så hade du dieselbil blev fick du lifta med elbilarna. Det var i verkligheten alltså, inte i Rikkis hjärna.
Bäst ur preppingperspektiv är sannolikt två bilar: en bensin och en elbil. Dieseln är för viktigt för privatbruk då i princip all logistik, allt blåljus och allt militärt kör diesel.
Man kanske också kan nämna att privatpersoner inte kan skapa diesel eller bensin men det går bra med solceller samt husbatteri att skapa energi till elbilar.
Kanske lite långsammare men bättre än inget.
Den som bor på landet skulle också kunna bygga ett elverk drivet med gengas. Ingen enkel investering men vore ballt att ha vid en större störning. Kombinera med solceller o batterier. Klart mer intressant än att gengasmodda en bil är min personliga tanke.
Kan man då dessutom nyttja överskottsvärmen från gengasverket så blir det riktigt bra.
@Daper
För att “skapa energi” till elbilar med egna solceller samt husbatteri krävs att man har en växelriktare som fungerar med batteri och att man har byggt sitt system för ödrift. Eget jordtag behövs.
Något att tänka på för den som planerar att köpa solpaneler.
Fast hur många elbilare har egen elproduktion ens via ett dieseldrivet elverk? Inte många procent är min killgissning, då det kan vara svårt att klämma in i det begränsade garderobsutrymmet i sin 2 rok på femte våningen.
Nä, där kommer garanterat att vara lika långa köer till laddstationerna som till mackarna. Sen att det är bättre för just bloggaren med elbil, det köper jag rakt av.
Det var mest att Rikki målade fan på väggen. Verkligheten är att all privatbilism kommer få problem, och dessa problem kommer variera efter omständigheterna. Och verkligheten är att elbilar inte haft värre problem än andra i krigets Ukraina.
Senast det begav sig fick vi en kort ransonering, och gången före det var det gengas. Skulle det rent praktiskt gå att utforma ett ransoneringssystem för elbilsladdning? Skulle gengasen kunna få en renässans?
Eftersom du kan ladda din elbil i ett vägguttag blir det nog omöjligt att ransonera.
Det skulle väl i så fall vara att man bara tillåter en viss elförbrukning per månad eller något i den stilen, men skiter i vad du använder elen till just för att det inte går att kontrollera på samma sätt.
Har ingen elbil men väl elverk.
Känsligt topic, livsstilssökare har svårt för detta.
Självklart får alla privatbilister problem, elbilar är inget undantag vilket bloggaren ville ha det till. Glida lite ovanpå alla andra alltså. Men jag kan lagra 100 liter reservdiesel om jag vill och man kan se till att alltid hålla elbilen inkopplad fram till att robotarna slår ut elnätet.
Det påminner lite om vindkraftsnötterna som menar att vindkraftsparker är redundanta men glömmer att det finns ett elnät och ställverk i bakgrunden och i verkligheten är det kärnkraftverken som är oskadda i UA.
Möjligen om man gör en snårskog av stora vindkraftverk som spärrballonger utanför våra baser som tvingar robotarna att stiga för att gå över och därmed exponera sig?
Det beror helt på hur viktigt det är att man har en bil för att sköta sitt krigsviktiga arbete, annars får staten ombesörja transport och övernattning såklart.
Jag har svårt att se att man tillåter snabbladdning däremot om elnätet är påfrestat.
Solceller ger inget om inte nätet är online. Är nätet online kan man ladda från nätet.
Det finns väldigt få eldrivna arbetsfordon av väldigt uppenbara skäl.
Elbil är alltså inte mer prepp än något annat fordon.
Livsstilssökare, du menar dieselbilister?
Varför drar du in arbetsfordon. Just arbetsfordon gör att dieseln antalgigen är det första som dras in för privatpersoner.
Och du halmgubbar dig. Jag har inte sagt att elbilar är prepping, jag har sagt att de fungerar utmärkt i Ukraina, trots fullt krig. Att ditt elbilshat är så stort att du vägrar ta till dig det och försöker hitta argument mot istället för att gå vidare med ditt liv säger mest om dig.
Jag vill minnas att under vk2 förbjöd man all privat bilkörning och militären kom och hämtade däcken. Cykel var tillåtet men däck var ransonerade.
Så ni står stills allihop. Endast den som bor nära buss eller tåg, eller inom cykelavstånd, klarar sig. Man kan även gå eller rida.
Ifall ni undrar har vi fem cyklar i familjen som alla kan använda (grabben är rätt lång för sin ålder) och lite reservdäck samt punkalagning och pumpar. Saknas bara en kärra.
Och jag har ett rejält förråd med grova skor och byxor, detta var också ransonerat under vk2.
Är ni förberedda?
Cyklar samt kärra till cykeln är guld. Även i krig antar jag.
Sen en dieselbil som står i underjordiskt garage med diesel i tanken för att köra 1300km. Men vad spelar det för roll när vägarna kommer vara avspärrade eller igenkorkade.
Men jag kan gå till jobbet.
Jag köpte en dyr cykel från Skeppshult, men tyckte inte om den pga det höga insteget. En low-step cykel hade varit bättre. En benförlängnings-operation är alternativet. Så cykeln har stått oanvänd i decennier inomhus och tagit upp värdefullt utrymme. Ett dåligt köp för mig.
@Marjatta Ludvig 11:24
En bra cykel i bra skick är lättsåld, i synnerhet om du befinner dig i närheten av någon av våra universitets- eller högskolestäder. Ut med den på någon lämplig sälj-sajt på nätet eller en annons i lokaltidningen, och köp istället en som passar dig. Brukar inte vara några som helst problem i alla fall hos cykelhandlare att få prova att cykla några varv på parkeringen eller något i den stilen, då känner man väldigt fort om den fungerar bra.
Min närmaste granne hade förut en stor diesel-tank på sin tomt, antagligen till grävmaskinen. Minst en till på mitt område hade en sådan på sin tomt, bl a till bilen.
De tömde tanken tidvis med plasthinkar och hällde innehållet i något annat stort kärl, för att få ut vattnet som bildades inuti tanken med tiden, så det skvalpade en hel del och spillde över kanten i hinken och rann ut. De var på ett par kubik diesel var. Vi har privata brunnar på varje tomt för dricks- och hushållsvatten, så jag var orolig för kontaminering av jorden och därigenom brunnsvattnet. Nu har vi kommunalt VA.
Om vi tänker beredskap med stor nationell budget borde varje mack få finansiering av en extra dieseltank och ett elverk på 300kVa för att driva två snabbladdare och själva macken.
Boken är beställd och blir en födelsedagspresent i år till den i släkten som är intresserad.
@LW
“I Sverige så är ofta läkare ovilliga att skriva ut så man kan ha ett lager hemma”
Jag tror faktiskt att reglerna säger att de bara får skriva ut 3 månader i taget. Eller om man bar får hämta ut för 3 månader i taget?
Ja, det finns en köp- / subventionsgräns:
https://www.kronansapotek.se/om-recept/kopgrans/
Men jag har ett svagt minne av att läkarna har en gräns också.
Skit i samma. Det är i alla fall inte något man kan tjata sig förbi (om man vill ha hjälp med notan av skattebetalarna).
Ja, mediciner är inte lätt att bunkra. Även kroniker kan maximalt bunkra en månadsförbrukning varje kvartal (Efter två månader får man hämta ut nästa tremånaderspaket). Så det tar ett år att bygga upp ett fyramånaders lager.
https://www.socialstyrelsen.se/medicin-for-en-manad/fragor-och-svar/
“
Vad händer om det blir kris eller krig och jag bara har dospåsar för en kortare tid?
Att ha medicin för en månad hemma är en rekommendation som vi vet att många, men inte alla, har möjlighet att följa. Vid kris eller krig kommer samhällets resurser att fokuseras på de som inte kan skapa beredskapen själva.”
Eventuellt att man kan pröjsa ur egen ficka om läkaren skrivit ut lite mer.
Subventionerad medicin gick åtminstone i ett fall att hämta ut mer än förväntad förbrukning, men då fick man betala fullpris. Givetvis så länge receptet är giltigt för flera uttag.
Kanske beror på vilken medicin det gäller dock.
Stora begränsningen är väl recepten, men en del medicin för kroniker är ju dessutom svindyr.
Som Forxiga för diabetiker, 400 kr per månad.
Standard är att man får recept för 1 års konsumtion. En tablett dagligen så får man 4st 100 pack förskrivet. Skall man få det inom förmånen så är dock begräsningen att man bara får ut 90 dagar per uthämtning. Det är inget förskrivande läkare kan påverka utan den diskussionen får man ta med apotekspersonalen.
Jag har aldrig sagt nej om en patient vill ha ett extra uttag på sina livsviktiga mediciner för att ha ett lager hemma. Givetvis förutsatt att det inte är narkotika…
Beror helt på vad läkaren har givet för direktiv till apoteken
Nja. Apoteken får bara lämna ut för 3 månader i taget, annars blir det ingen subvention från staten. Naturligtvis med rimlighetsbedömning. Om det bara finns burkar med 100 tabletter och man skall ta en om dagen så är det ok trots att det är upp till 10 tabletter för många.
För stabila, kroniska sjukdomar så kan läkaren skriva ut för ett år, men med upprepade uttag.
Jag vet inte varför reglerna infördes. Troligtvis för att det kom en massa nya svindyra mediciner och man fick kasta bort en massa mediciner för att någon fick biverkningar (t.ex vissa reumatikermediciner som kostade 10 000/månad när de var nya). Eller också var det någon bunkrings-skandal som fick det att rinna över.
Begränsningen kom inte den i samband med pandemin för att det inte skulle bli bunkring?
Jag sänder ändå en tacksamhetens tanke till Vattenfall.
Efter att vi skaffat vår närbelägna BOL (som min man fortfarande tror är vårt ‘fritidshus’) har nätägaren Vattenfall lärt mig nästan allt jag behöver veta om prepping.
Varje gång det snöar, blåser, eller regnar ordentligt får jag tillfälle att hålla kunskaperna aktuella och utvärdera vad som funkar och inte funkar.
Jag får fortlöpande utvärdera min utrustning (från powerstation till kemtoa, från sovsäckar till värmeljus, från vedklyvare till vattendunkar), mina förråd, och min planering.
Det har lärt mig oändligt mycket om vikten av grannsamverkan, och om kommunikation och organisation inom samfälligheten.
Det har gjort mig mer resurseffektiv (varje trädgren ingen annan ska ha till något är ved, varenda regndroppe är vattenförråd, snö är ovärderligt).
Deras kundtjänst har även lärt mig en hel del om anger management.
Jag är helt enkelt lite bättre förberedd.
Tack! <3 <3 <3
(Ovanstående *kan* innehålla spår av ironi.)
Felelvio, Eoff och Vattenfel?
De tre största nätstörningarna i Sverige …
Vi har ingen grannsamverkan på mitt bostadsområde, det är mer en grannmotverkan här. Man stör inte sina grannar om man inte absolut måste och då är det bättre att inleda ett samtal när man ser dem jobba ute i trädgården. Man pratar inte med folk i onödan, utan man måste ha en viktig anledning till det.
Ibland går det fel, men jag vill ändå tacksamt påpeka att senaste gången jag felanmälde till Eon att ett stort träd hängde över ledningen till vårt hus och att det såg ut att rasera ledningen när som helst, så skickades ärendet vidare till Vattenfall som tydligen är en samarbetspartner här i regionen som var på plats efter 20 minuter (!).
Så funkade det hos oss också ända till man behagade gräva ned ledningarna. Nu är det enstaka planerade avbrott som sällan varar mer än en timme. Tidigare fick vi ångest så fort vi såg väderrapporten….
Man kan ladda en elbil med låg effekt hemma typ 2-3 kW. Man får väl bara ha en vanlig 10L reservdunk hemma för försäkringsbolagen. Solceller och batteri kommer mer. Propellerverken kommer väl att va en lätt måltavla för mopeder och drönare, så egen produktion kommer att vara guld värd. Första post här förresten, men läst bloggen länge
Tror man får ha 50 – 100 liter om man har villa, men i själva bostaden är det nog högst 10 liter. Man får ha 100 liter om utomhus (inklusive balkong vid lägenhet) eller i garage, typ.
Vi som har gård får ha mer, men över en viss volym behövs miljötillstånd och säkringar mot läckage som baljor för förvaringen.
Både gasol, etanol till spritkök, lampolja mm räknas till dessa liter som jag minns det, men jag orkar inte kolla upp exakt mängd just nu.
El får man dock ladda hur mycket man vill.
Bensin 10 liter, diesel 100 liter och gasol 60 liter (ca 30 kg = 40 liter bensin/diesel) för husbehov.
STörre mängder får alltså förvaras , över 1000liter eller 250 liter diesel i vattenskyddsområde kräver tillstånd från kommunen.
Inga solcellsanläggningar idag i princip är förberedda för ödrift, och få har tekniska möjligheter.
Det kostar ca 25000 extra att ha den beredskapen med solceller i form av teknisk utrustning om den är ansluten till elnätet och då räknas inte batteriet med i kostnaden. ¨
Ett reservkraftsaggregat är mycket säkrare och fungerar alla tider på dygnet och året.
Finns det inte bränsle att få tag på efter ett tag kommer vi ändå svälta.
Ska du koppla in reservkraft till huset måste du ha en omkopplare monterad och förstås ett trefas aggregat. Det kostar lite mer men är helt klart värt det då eget vatten går på 380 i allmänhet. Men då får man ju vatten ur kranen vilket man kanske inte tänker på att det inte funkar om du bara kör 220.
Gamla pumpar går på trefas. Vi bytte till enfas för 10+ år sedan, och den kan vi köra på stickpropp.
På Youtube finns många videos med elaggregat, med 1-fas eller 3-fas, placerade utomhus i ett trädgårds-skjul av plast intill husväggen (som skydd mot regn).
@Expat
Nog går det väl bra att att ha ett större bränslelager än så hemma om man förvarar det utomhus?
Jag har tre förråd för toapapper, vilket väcker en hel del munterhet hos gäster. I badrumskåpet finns 6 rullar, på en hylla i hallen 16 och i en plastbalja i uterummet ytterligare 30. Varför? De har inget bäst-före-datum och de behövs i det vardagliga livet och tidningspapper och reklamblad är en dålig ersättning.
Toalettpapper är bra att ha ett hyfsat stort lager av hemma med tanke på hysterin under pestens tid.
Två påsar med 24 rullar var står ständigt i förrådet. Hur många som finns i respektive badrum varierar förstås med förbrukningen, men så fort det tar slut i ett badrum fyller vi på i förrådet.
Den strategin är måhända lite mesig för en seriös prepper, men vi får väl skärpa oss om det hetter till.
intressant. Man ska inte måla fan på väggen men lite insikt och förståelse för att otrevliga saker kan ske måste man ha. Att tänka “usch det är så hemskt så det vill jag inte ens tänka på och än mindre förbereda mig” är dumt. Lite måste man ha tanken “jag har det bra nu, sen kanske det blir sämre i framtiden, men det tar jag då”. Man måste lära sig att gilla läget och inte bli apatisk även om det är lite väl motigt.
Allt man gör för att förbereda sig är bra, ju mer desto bättre men även små saker räknas. Viktigast är att tänka tanken och förlika sig med den, “ja det kan bli krig och riktigt jävligt men jag/vi kommer klara oss, om vi bara håller oss lugna och inte tappar hoppet”. Lite mer mental robusthet helt enkelt.
Har man sen preppat lite käk med mera så man vet att man klarar sig i X dagar så kommer ett lugn infinna sig. Man klarar sig, belastar inte samhället och kan därmed hjälpa andra vilket gör att samhället belastas ännu mindre och därmed har man stärkt hela samhällets förmåga att stå emot. Och då kommer våra stridskrafter kunna göra ett ännu bättre jobb. Alla kan bidra med något.
Att säga “då drar vi till Spanien och väntar ut det hela” är mest patetiskt tycker jag. Till sist får man minnas vad Kung William III påstås ha sagt; ” I will never see my country in ruin, I will die in the last ditch.”
När det var köprusch på toapapper i början av pandemin så tog även all pasta slut på min lokala ICA Supermarket. Det enda som fanns kvar i hyllorna var lasagne plattor. Det var nog inget problem för ICAs centrallager, men den lokala butiken hann inte med att fylla på i butiken.
Bullens pilsnerkorv tog slut rätt fort. När det gäller grönsakssoppa på konservburk fanns bara Viktväktarnas kvar när jag besökte det lokala ICA Maxi. Väl hemma förstod jag varför.
Jag är tyvärr ingen prepper men ser mig som halvt förberedd. Så om jag här berättar kan någon säga om det är så man ska tänka.
Ris 4st 2kg +1st2kg i skafferi som roteras vill säga slut i skafferi byt i lådan köper ny och lägger i.
Samma med pasta. Sedan 3 kg mjöl som roteras.3kg socker roteras.1st kacao roteras . Roteras menas 1 i låda 1öppnad i skafferi. Likaså är med salt ,peppar,grillkrydda och buljong 2 sorter. Sedan har jag i konserv väg ca 50 st lite blandat som roteras lite eftersom. Finns även pulvermos nyponsoppa,blåbärs soppa. Potatis har vi oftast ca 10-20 kg hemma.I garage finns dunkar rena och gasolkök ,spritkök. Ligger på ett lager ammo till jakt gevär samt en god fiskeutrustning. Mat olja har vi oftast ca2liter hemma plus två fulla frysar vilka kanske klarar sig 1-2 veckor om beroende årstid och ström läge.
Mycket av det torra tänker jag att man kan ha vad man i hushållet förbrukar under säg ett halvår eller några månader och därav kan naturligt rotera. Medan kanske pulvermoset som jag ej är fantast av slängs efter en tid eller ges bort. Har nog missat lite men i grova drag. Första hjälpen och sånt har ej tagits med men finns.
Du är nog bättre förberedd än 90 – 95% av svenska hushåll.
Vilket är rätt skrämmande om man ser till insatsen som är vidtagen.
Har du vatten i dunkarna också? Man bör nog inte räkna med förvarning nog att hinna fylla på. Det sägs att vatten i dunk ska hålla sig i 6 månader. Så jag roterar runt jul och midsommar.
Har faktiskt haft vattenavbrott ett flertal tillfällen på sistone. Då är det gött att plocka upp sin dunk från källaren med tappkran.
Har du någon plan för att hantera toalettbehov om avloppet stoppar igen?
Har funderat på en sån här: https://generalprepper.se/hygien-forsta-hjalpen/hygien/kroppsvard/separett-rescue-camping
Ramlösas vatten är väl 200 år gammalt?
Det är inte ytvatten…
Vattentäkterna är inte ytvatten heller, då hade det inte gått att dricka. T ex tar Stockholm Vatten sitt vatten på åtta meters djup.
Toa ser jag ej så problematiskt att anlägga fält toa eller hink modell i garage hygien blir sjövatten . Tvål och liknande artiklar har vi oftast för några månader hemma och i kris är man kanske nöjd att vara halv lökig dvs tvagning och upp fräschning ej var dag. Köper bal idag med toa papper. Som jag skrev jag är ingen prepper utan ser mer att jag har ett extra logistik center mellan ICA och andvändandet. Så skulle jag lägga ner så skulle det mesta vara slut inom ett år. Det är några få produkter jag nog ej skulle ha om det ej skulle vara för just att vara förberedd som pulver mos och nyponsoppa. Och frystorkat kaffe.
Är det inte tjäle så behöver du bara en spade för att fixa en toalett. Har du eget avlopp går det ju utmärkt att spola med en hink sjövatten, medan stadsavloppen är beroende av konstant genomströmning och pumpstationer för att fungera. En del egna avlopp har också pumpar och där blir det dålig stämning vid längre strömavbrott. Men ett rent privat graviationsavlopp kommer fungera med hinkvatten.
Som en kompis till mig brukade säga: “den dagen man slutar torka sig i ars*et ligger man rätt risigt till”.
För nr 1 finns en ståpotta “Pipinett”, man går ut och häller innehållet i syrenhäcken mellan växterna, så att man inte bränner sönder rötterna. Annars brukar man spä ut vätskan med vatten först, men då behövs ett större kärl. Ett bra alternativ är en stor plastflaska från flytande tvättmedel eller sköljmedel, som man klipper upp med ett större hål upptill, som passar ens egen “anatomi”. Ett bra handtag finns redan i flaskan, om man väljer rätt modell i affären.
För nr 2 finns ett stort antal rullar med rymliga hundbajs-påsar (från RUSTA), som man trär över en plast-blomkruka eller en liten hink och tömma sedan ut i våra stora, välisolerade “Biokub” latrinkomposter med lakvatten-balja på tomten (tillstånd finns från kommunen). Annars knyter man igen påsarna och sparar i en hink till ett senare tillfälle, de tar väldigt liten plats.
Men de här metoderna kräver lite akrobatik, tajming och disciplin, för man behöver en bra balans och man kan inte göra båda sakerna samtidigt.
Porta-Pottin till båten kan man normalt tömma ut i rensbrunnar till kommunalt VA hos oss, men är det stopp i avloppsröret, så går det givetvis inte.
Vi hade tidigare en 3 kubiks septitank, men nivåmätaren till den var inte helt pålitlig och slamsugar-bilen hade en “leveranstid” på tre veckor och då var det kris. Chauffören blev nämligen sur, om han fick en del av innehållet över sig när han öppnade locket till tömningsröret.
Därför blev det nödvändigt att hitta på alternativ, när nivåmätaren till tanken visade rött och det blev förbud att använda toan. Eller om spolsystemet i toan rann och tanken blev full på rekordtid med vatten.
Bästa är nog att boka in tömning mer ofta. Även om burken inte är full varje tillfälle så har du ju lite reservutrymme till förfogande….
Vi har kommunalt VA sedan 10 år tillbaka. Men innan dess fick vi beställa tömning á 1.000 kr/styck.
@Mustang Sally 16:06
Jag håller med. Har själv eget VA och tömning 2 ggr/år även om det nog skulle gå bra med en gång om året också. Kostar ungefär en tusenlapp per gång. En del av driftkostnaderna för bostaden helt enkelt och går via månadsvisa fonderingen för återkommande utgifter så det enda som händer den månad då fakturan faktiskt kommer är att den betalas…
Vill man bara beställa tömning vid behov så får man ju se till att ha koll på när man behöver beställa tömning i så fall.
Den där pallen under toaletten ser ganska ranglig ut. Om en tung person med dålig balans sätter sig på den…finns det någon viktgräns angiven för produkten?
Jag skulle offra en vanlig, gammal pinnstol och såga ut ett hål i mitten med en sticksåg. Sedan skulle jag grundolja och måla sågkanten, så att den blir lätt att hålla ren. I mitten under stolen skulle jag placera en stor plasthink och en Dass-Isak urinseparerande insats innanför framkanten. Överst en vanligt toasits med lock. Tjocka släkten kan sitta stadigt och säkert på en sådan konstruktion i badrummet.
En säck vanligt, billig planteringsjord funkar bra att “torva” med efter nr 2 och lite spolvatten till insatsen framtill för nr 1 med en skopa från en vattenhink. En tom plastdunk under stolen för att samla upp urinen genom slangen.
Vi hade en Dass-Isak i det gamla utedasset, så de grejerna finns sparade. Vi ledde då urinen ut till en isolerad kompost, som var halvfull med billig planteringsjord. Vi har två sådana kompostringar (Hot Bot i två halvor), så det var helt luktfritt att tömma ut den näringsberikade jorden och strö ut i någon av häckarna på tomten efter ett par månaders avklingning.
En Torrdass Dass-Isak-insats för urinseparation kostar runt 900 kr. Till resten tager man vad man haver.
Separationen gör att det luktar mycket mindre och vattenspolningen och torvningen minska också luktproblemet. De urinseparerande delarna brukar tyvärr sätta igen med tiden, men de duger för tillfällig användning. Vi har flera stora Biokub-varmkomposter för nr 2 och köksavfall på tomten.
Imponerande 150 kg viktgräns för Separetten, ser jag.
Med barn i hushållet så är hinkar i garaget eller latringropar utomhus inte ett bra alternativ. Kräver en hel del vana och övning. Förhoppningsvis är separetten tillräckligt lik det vanliga för att funka, dessutom kan den användas inomhus på toan.
Eventuellt kanske den även kan användas vid camping i skogen, att skita i skogen är inte oproblematiskt och barn tenderar att hålla sig hellre än att gå på nåt äckligt vilket kan leda till förstoppning. Det är onödigt i en krissituation.
Det är för mycket kolhydrater och för lite fibrer för mig. Lax i frysen och fiskkonserver, Kalamata-oliver, finska surskorpor “Finn crisp”, Bregott och färdigskivad Gouda-ost är mina favoriter.
Och ett par dadlar till kaffet varje dag (jag äter inget kaffebröd). Dadlar är hållbara och bra mot förstoppning, med en milt laxerande effekt. Nikotinsyran i dadlarna ökar tillväxten av de nyttiga bakterierna som behövs för en välfungerande tarm. Det är dock viktigt att inte äta för mycket fibrer, eftersom det kan orsaka eller förvärra förstoppning. Byter man kost som t ex prepp-mat så riskerar man förstoppning.
Mycket bra upplägg! men behöver du verkligen rotera socker? Har en känsla av att det håller väldigt länge
Väldigt bra artikel Lars. Tack!
Hoppas att ni får möjlighet att uppdatera boken lite snabbare än “vilket år som helst” med färsk kunskap från Ukraina, pandemin mm. Jag har såklart läst den gamla, men då jag bor i lägenhet kan jag väl inte påstå att jag är så förberedd på ett längre strömavbrott. Lite buffert och vattendunkar finns, men värmen är ett problem tex. Borde väl köpa en fotogen eller gasolvärmare. Lite meckigt med gasoltuber bara tycker jag. Ska man följa regelverket får man ju inte lagra hur mycket “brännbara vätskor” som helst i en lägenhet heller. Men jag räknar med att grannarna inte slarvar med värmeljusen 😉
Man får ha på balkongen dock. Inte hur mycket som helst, men mer.
Problemet med “vilket år som helst” är att vi nu redan arbetar 250% så det är svårt att få tid till det. Sedan finns det juridiska aspekter med avtal etc – man kan rent teoretiskt inte omarbeta en bok till nyutgåva om det bryter mot avtal med förlaget.
Känns inte som myndigheterna kollar så noga vad man har för bränsle i garaget eller i hemmet. Är det någon på bloggen som råkat ut för detta?
Det är rätt trist att inte få ut något på försäkringen när ditt hus brinner ner om försäkringsbolaget upptäcker att du hade för mycket bränsle hemma.
+1 LW.
Sannolikheten att man som privatperson åker på en “förebyggande” kontroll är nog nära noll.
Däremot om något händer och det framkommer i samband med utredning av vad som hände att man haft väsentligt mycket mer bränsle än tillåtet, så blir det inte en rolig diskussion med försäkringsbolaget.
Så länge du använder plastdunkar och inte lagrar enorma mängder blir det nog svårt att bevisa hur mycket det var. Står sedan bilen i garaget med full tank lär det bli ännu svårare.
Hur bedömer man om det var 20 eller 40 liter i dunkar av plast när allt är nedbrunnet? Att lagar inne i huset eller lgh verkar dock rätt korkat håller jag med om.
Vi lagrar brännbara vätskor i plastflaskor i en gammal bikupa i trädgården. De har hittills fått vara i fred.
Boken är väldigt bra. Många bra tips. Inte bara mat och bränsle, utan mjuka frågor också.
Måste allt vara binärt, svart eller vitt?
Ja elbil är bra, men vår elbil var inte bra nu när vi hade -32 och den inte ville ladda.
Diesel kan väl också vara bra, allt beror väl på. Vi har en egen dieseltank med några kubik så det kan man köra på rätt länge ärligt talat.
Många saker har fördelar och nackdelar.
Om det blir kris eller krig hjälps vi åt, OK?
Trevlig helg!
Får bli pluginhybrid då..
Bästa av två världar!
Det bästa och det sämsta, men än så länge duger vår.
Blåser ryssen elnätet när det är -32 C kommer vi inte ha matbrist i Sverige kan jag lova.
Jag tänker mest på sabotagegrupper med ryska specialtrupper över den finsk-ryska gränsen. Nu läcker gränsen tredjelands flyktingar, så man skulle kunna prångla in sabotörer för att slå ut den finska elförsörjningen, som en payback för Nato-anslutningen och att det inte längre kommer rysk el över gränsen till Finland pga kriget.
Då jag ej snöat in på hardcore prepping utan mer utökat förråd. Men skrivs det något om typ bra frukt träd ex äpplet Ingrid Marie höst frukt som kan vinter förvaras till typ nu och lite till. Svartvinbärs saft god även varm . Inläggnings metoder. Torka kött , bär frukt,svamp. Tror även ägg går att lägga typ i gelatin i Höganäs krus eller glasburkar. Men sådant går nog annars att hitta om på bibblan är ju gamla kunskaper som tappats då det mesta växer på Coop och Ica idag.
Har precis köpt boken till min exfru som nästan fick panik när hon såg ÖB på burken. Vår normalt oroliga dotter (som bor hos mamma) var mycket coolare och tyckte det skulle bli spännande att lära sig något nytt. Där jag befinner mig just nu är det mycket inlagda och syrade grönsaker som gäller – där har vi ett rejält lager, liksom med vatten. Måste dock stocka upp proteinerna lite grann, även om vi har gott om både pasta och ris. BOL 50 km västerut – där är vi självgående i månader vid behov (tillsammans med svärföräldrar dock)
Den mentala delen är som påpekats i boken minst lika viktig som den rent praktiska. Vi bor på landet och har så vi klarar oss i veckor om så skulle vara med grävd brunn och flera elverk mm. Vad som börjar oroa mig är hur får jag reda på vad som _verkligen_ händer? På tyvärr goda grunder litar jag inte helt på att SVT håller kursen i ett krisläge så jag behöver andra sätt att få information. Om internet fungerar så löser det nog sig bättre men annars? Har goda möjligheter att ta in kortvåg (och alla frekvenser f.ö.) så det blir kanske att notera lämpliga kanaler redan nu på papper. Allbandsmottagare är ganska billiga och vill man göra det datoranpassat finns det SDR-mottagare, ganska kul grejer faktiskt. För det är ju som man fick lära sig i lumpen: Utan Spaning Ingen Aning.
SVT håller kursen.
De få-fega kanske flyr, men majoriteten på SVT är helt trogna Sverige och vårt styresätt. Finns många där som redan riskerat livet för vår demokrati.
Då är jag mer orolig för polisen där det finns en hel del SDare och andra demokratiförnekare som vill ha en stark man som ledare (läs Putin).
Glöm inte att många kortvågs rundradiostationer har olika sändningsfrekvenser beroende på veckodag, tid på dygnet, ibland årstid, osv. Olika frekvensband har olika utbredningsegenskaper vid olika tider på dygnet; ofta är t.ex. (kortvågs)frekvenser över sisådär 20 MHz helt värdelösa efter solnedgång på jonosfärshöjd, medan under kanske 4 MHz är motsvarande värdelösa dagtid. Ofta finns sändningsschema publicerat men man får leta lite efter det. De ändras också från tid till annan så man får se till att hålla sig uppdaterad.
Sen ska så klart all information i en skymningsläges-/krigssituation betraktas med skepsis.
Vad gäller Internet så finns ju numera satellittjänster. Starlink är väl den som är mest välkänd och som går att få här och nu, men Eutelsat OneWeb och Amazon Kuiper ser också intressanta ut i sammanhanget framöver.
Ta reda på frekvenserna för de radiosändare som liger inom rimligt avstånd och skriv upp dem på en lapp.
Själv har jag skrivit ut frekvenserna på dymoetiketter som jag har klistrat fast på en FM-radio.
Jag är säkert lite fördomsfull, men det här med att vara oförberedd i en kris tror jag är i huvudsak ett tätorts- och stadsproblem. Bitvis har det att göra med att lägenheter idag byggs utan vettiga förrådsutrymmen. På landet har man plats med fler saker och sparar ofta flera generationer av hushållsutrustning.
Jag flyttade från skånska landsbygden till Mellansverige för 40 år sedan. Det blev en kall vinter med mycket snö och blåst i Skåne. Med tanke på blåsten i Skåne krävs det inte mycket snö för att det skall bli stopp. En gång på 80-talet blev hela Österlen isolerat och det var första gången jag hörde att man fraktade ut toapapper med helikopter. Jag tyckte att det var löjligt då, och tycker det fortfarande. I-landsproblem. Jag ringde hem till min pappa, som bodde mitt ute på landsbygden och frågade hur det gick för honom. Jaa, svarade han. I morse låg det en driva vid infarten halvvägs upp på telefonstolpen. Så vände vinden, och två timmar senare var den borta. Jag frågade honom om han behövde något. Nej, svarade han, frysen är full. Jag klarar mig i en månad.
Vad är hönan och vad är ägget?
Nära till butiken som “alltid” har “allt” i lager, då kanske man inte efterfrågar förvaringsutrymmen i bostaden. I värsta fall går man till kvartersbutiken och betalar någon tia extra för det där paketet Bregott.
Långt till enda butiken i området och det händer då och då att något faktiskt är slut, då kanske möjligheten att ha ett hemmaförråd blir mer intressant.
Jag konstaterar att ryssarna bombar större städer, och västkusten ligger längst från Ryssland. Mitt tips är att en villa i en mindre stad på böstkusten är säkert nog och räcker inte det kan man bo i ett mindre samhälle. Vi kan kalla detta BOL-S för småstad. Vill man ha mer frihet kan man införskaffa en BOL-M (Mobil), även känt som husvagn så kan man göra Nyamko sällskap i Norge.
Bra att det pratas mer om prepping nu. Vill lägga till linser och bönor. Särskilt röda linser och mungbönor. De kokar snabbt.Mkt protein, fibrer vitaminer.
Matvete – också alternativ t ris. Det finns även bra pasta på linsmjöl-16%protein i det.
Mungbönor och hela linser kan dessutom groddas, med ytterst lite vatten. Brukar ha med det på vandringar, då finns alltid färska grönsaker.
Här på västkusten lägger vi till alger, torkat eller färskt.
Koll på vanligaste nyttiga vilda bladen- brännässla, kirskål, löktrav. Går att torka, för stuvningar, på pizza, mm. Enkelt sätt för att ha magen i ordning, om salladsleveranser ej är prio.
När jag har tid kokar jag upp en 15 portioner ris, kryddar, torkar sen i ugn. Behöver bara kika upp. bra mkt billigare än färdigrätter på utflykt. Komplettera m korv/ torkat kött. Olja, vinäger och ättika alltid hemma. Bra till mycket.
Och träna på att göra upp eld! Inte minst i lite ruggigt väder.
NPK-gödsel, glöm inte att du kan behöva preppa gödsel till produktionen av värpfoder till dina hönor, så du inte drabbas av samma öde som Ryssen, Inga ägg på frukostbordet. Tur att vi har Ukraina på vår sida som är en stor exportörer av gödselämnen. Tänkte inte på de’, sa Putte.
/Pen
Låt oss inte glömma våra fyrbenta vänner.
Särskilt torrfoder har bra hållbarhet, ofta över ett år i oöppnad påse, och är lätt att lagra bara man har musfritt. Visst kostar det en slant att köpa på sig ett lager men du har väl ändå inte tänkt göra dig av med Misse eller Fido det närmaste året? 🙂
Inte just för prepping men ni som har en inglasad altan vid ex sommar hus. Gör ett hål in ifrån den till huset montera en termostat styrd pax fläkt ställ på typ 15 grader. En inglasad altan på våren och solen ligger på kommer typ vid 6-10 grader upp i den tempen så blåser du in värmen tills det går under vad du ställt termostaten på. Har sett man gör en låda med kanal plast och monterat dit fläkt på samma sätt. Kan ge värme med tur från mitten mars till början oktober.
Bensin och diesel kan man, till skillnad från elektricitet, hamstra. Det gäller dock att man är lite förberedd för det.
Införskaffa solcell batterier är väl form av hamstring.