Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börsveckan inleds negativt i Asien tillsammans med en svagare krona. I USA krymper räntegapet mellan tvååringen och tioåringen ytterligare och vi kan inom några veckor få se en reversering, vilket anses vara en positiv signal. Elpriserna är skyhöga igen när arbetsveckan inleds. I Stockholm väntas det sista bostadsbyggandet tvärnita och i större delen av Stor-Stockholm går det inte att bygga ens om marken hade varit gratis istället för en kassako för kommunerna, vilket väcker frågor om Stockholmskommunernas ekonomi byggt på att kunna blåsa nya bostadsköpare på lånade pengar?
Stockholmsbörsen rasade förra veckan och gick -2.51% för OMXS30 och -2.96% för OMXSPI. Den svenska kronan försvagades och kostar nu 11:24 EUR och 10:27 USD. Stödområdet runt 10:20 för dollarn har återigen agerat gummiband. Guldpriset hittas på 671:- SEK per gram.
Mitt bolags portfölj hos Lysa har gått -0.75% i år, men det var en omplacering till Lysas egen kapitalförsäkring så, vilket kan kapat någon dag. Vill du öppna en kapitalförsäkring hos Lysa åt ditt bolag så får du sex månaders rabatt på avgiften via denna länk (reklamlänk).
Min privata portfölj hos Lysa gick -0.01% sedan årsskiftet, dvs årets första vecka, men där har det skett insättningar sedan årsskiftet. Dock ska Lysa kompensera för insättningar i sina procentangivelser. Lysa har just nu sex månaders rabatt på avgiften om du som kund öppnar konto via denna länk (reklamlänk).
I USA gick S&P-500 -1.52% förra veckan och Nasdaq 100 -3.09%. Detta kompenseras helt eller delvis för oss svenskar av den fallande kronan och starkare dollarn. Det amerikanska räntegapet håller på att slutas för att återinverteras vilket anses vara en köpsignal och även ett tecken på slutet på recession eller lågkonjunktur. 2-åringen ligger nu på 4.01% och tioåringen på 3.88%
Bland FAANGST-aktierna var det endast Spotify som steg förra veckan och då med +.299%. Sämst gick Apple med -5.90%, följt av vatniken, antisemiten, rövhatten och aparteheidfostrade Musks Tesla på -4.42%.
I de asiatiska tidszonerna är börserna blandade under morgonen.
ASX 200 går -0.50%, Hang Seng rasar -2.19%, KOSPI -0.40%, Nikkei går +0.27% och Straits Times är oförändrad på +0.04%.
Elpriserna är återigen skyhöga, men skiljer sig mellan norr och söder. Här i syd med SE3 och SE4 ligger de onätade, omomsade och utan Tidölagets höjda energiskatt elpriserna på i snitt 116 öre, medan det i norr blir 58 öre. Dagtida snittpriser blir 129 öre i söder och 58 öre i norr. Högsta priset blir 65 öre i norr och 148 öre här i söder. Som billigast i natt hade norr 52 öre och söder 88 öre.
I en artikel hos SvD konstaterar Byggföretagen att det inte går att bygga i större delen (till ytan) av Stockholm ens om marken gavs bort gratis.
De senaste 15 – 20 åren har Stor-Stockholms kommuner försörjt sina budgetar på att dumpa fastigheter på bostadsutvecklarna, och de facto blåst nya bostadsköpare på lånade pengar för att finansiera de kommunala budgetarna. Frågan är vad som händer med kommunernas budgetar nu när det inte byggs och priserna på befintliga byggrätter faller.
Lobbyorganisationen Byggföretagens bostadspolitiske expert säger till SvD:
“På många håll går det inte att bygga på grund av de höga kostnaderna. Byggrätterna behöver till och med ha negativa priser om kalkylerna ska gå ihop. På sådana platser kan man alltså inte bygga.”
Det är väl framför allt norr och söder om tullarna detta gäller, så i de dyrare lägena verkar det fortfarande gå att bygga, men kommunerna i Norrort (heter det så?) som Täby, Norrtälje osv kommer få det svårt att finansiera sig genom att sälja fastigheter. Ca 40% av befolkningen bor nu där det inte går att bygga hyresrätter och 20% där det inte går att bygga bostadsrätter. Till ytan omfattas dock större delen av Stor-Stockholm, och det är väl lite brist på plats att bygga nytt i centralare lägen.
Det sägs redan vara svårt att hyra ut nya lägenheter, exemplifierat med 18 000:- SEK i månaden för en fyra i Jordbro. Ett namn som inte säger mig ett dugg som lantis.
Branschen vill nu förstås ha stimulanser från regeringen och att amorteringskraven ska lindras, samt förstås ha fri hyressättning i nybyggda hyreshus. Men några tydliga reformer från regeringen finns ej konstaterar man.
Exakt varför det är ett problem att det inte byggs så att kommunerna ökar sin befolkning och måste bygga ut skolor, dagis, omsorg, infrastruktur som vatten och vägar mm då kommunernas verksamhet saknar skalfördelar utan växer linjärt med befolkningen är oklart. Med de skenande kostnaderna för att bygga service och infrastruktur så blir det kanske rent av en förlustaffär att öka befolkningen när en vanlig högstadieskola blir ett miljardbygge. En del kommuner låtsas dock att det endast ska flytta in 55+ utan barn och struntar i att bygga skolor för att sedan låtsas vara förvånade när det bara flyttade in barnfamiljer.
Det finns dock ett paradigm att kommuner måste växa, annars återstår bara Harmageddon och mest överbefolkad kommun vinner. Förmodligen beror det där paradigmet på den kortsiktiga effekten av att kommunerna dumpar mark som bolånetagarna får finansiera och styret kan därmed köpa sig röster i nästa val genom att genomföra olika hobbyprojekt. Som nyinflyttad är det ditt bolån som betalar barnens skola och simhall.
Återstår således att se om kommunerna har råd med skolans kostnader när ingen köper fastigheter av kommunen längre och om kommunen i så fall alltså räknat med att kunna dumpa mark för evigt för att finansiera sig?
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
154 kommentarer
Tja, M-ordet får börja bli populärt. Tillbaka till 70-talet. Man får lära sig att skolundervisning kan ske i en Barack med en lärarinna på katedern som visar på bokstaven A med pekpinnen och barn som säger “Aaaaahhh”. Helt enkelt skala ned till det man har råd med.
M-ordet?
Mindre. Det ord som gör alla, inklusive miljövänner, totalt skogstokiga. Precis ingen orkar höra när jag säger att Toyota Aygo plus trampcykel är framtiden och att inte alla kommer ha råd med en Tesla och få katten levererad per drönare. Mindre är vad vi kommer att ha att röra oss med när kreditexpansionen avstannar.
“Få katten levererad av drönare”.
Jag fick en bild av en Stockholmshimmel full av drönare som far fram och tillbaka med kattburar med livrädda katter som meauwar över hela stan…
Är det hit vi vill komma?
LATTEN, givetvis. Gammal man med smartphone är en icke helt kompatibel kombination. Tacka vet jag ett IBM PC full size tangentbord tillverkat av Cherry från 80-talet.
Nu skall de höja värnpliktsåldern. Ser framför mig hur vi tvingas köra CV90 men inte riktigt får till swipandet på skärmen som krävs för att fyra av kanonen.
Detta var ju en fantastiskt rolig felskrivning 😀
Däremot, skulle jag inte bli ett dugg förvånad om det flygs hundar med drönare till och från hundsalongen, massagen, rastningsservicen.
Hundindex säger att ekonomin går som tåget i svea rike…
Sent svar, men herregud vad jag garvade. Latten såklart 🙂
Jag är inte orolig för att det är pekskärmar i CV90. Du får nog ut taktila tacticool pekskärmshandskar som skyddsutrustning.
IBM’s tangentbord “Model M” finns det många som vårdar ömt. En mer än 30 år gammal stabil konstruktion gjord för att efterlikna IBM’s skrivmaskinstastaturer. Jag minns en artikel i en datortidning som skrev att de fortfarande producerades av någon men att de var hutlöst dyra. (Hittar inte den infon på nätet) Idag finns en uppsjö av tangentbord med ett lika otal varianter på knappar med försök till motsvarande klick-känsla men inga som ger samma “upplevelse”. Dagens laptoppar med obefintliga tryckdjup och total avsaknad av ergonomi…
Det närmaste man kommer idag är Unicomps Model M som är tillverkat i USA och ambitionen är att ge en så lik känsla som möjligt.
https://www.pckeyboard.com/page/product/NEW_M
@Darzyl 10:11, Sallad 10:22
125 USD plus frakt och moms är inte ens jättedyrt för ett bra tangentbord. Blir väl kanske 2000-2500 SEK när allt är betalt och levererat. För ett tangentbord som utan vidare håller i 10-15 år (och antagligen längre) med lite grundläggande underhåll och rengöring då och då så är det absolut inte extremt. Väljer man varianten med USB-anslutning så ska det nog mycket till för att man inte ska kunna använda det på en ny dator om säg 10 år.
Kollade länken. Tangentbordet väger alltså imponerande tre skålpund och åtta uns. Respekt!
Katederundervisning i enkla lokaler har lärt barn läsa och räkna utmärkt i generationer tidigare.
Jo, men det gör kohorter av konsulter överflödiga när faktainlärning och inte hur man resonerar kring hur bokstaven ser ut blir det viktiga. Johan Pehrson har en utmärkt artikel i dagens Expressen om just detta. Ny läroplan för grundskolan är på gång.
“och inte hur man resonerar kring hur bokstaven ser ut” – och med en formulering så slog du sönder modern pedagogik.
Resonemang om hur bokstäver ser ut passar eventuellt bra på “Höga Kusten Teoretiska Gymnasium” i Örnsköldsvik.
Den som hittade på det namnet kanske borde studera lite språk lite mer teoretiskt. Företrädesvis svenska språket.
Vilket ter sig lite komiskt då det är hans företrädare Majoren som lagt grunden för dagens skolkris?
Hur gjorde han det?
Så återigen så gömmer sig mannen som lyfter ministerlön för att sköta arbetsmarknadsdepartementet bakom ett skolpolitiskt inlägg. När börjar Johan Pehrson faktiskt ta tag i det han ansvarar för?
Tramporgel och vedkamin i hörnet FTW!
Problemet idag stavas vårdnadshavare..
Det är lärarens uppgift att lära ungarna att läsa/skriva/räkna. Föräldrar är fullt upptagna med att mobilknarka. Men mängdträningen måste ske i hemmen. Hur kan någon ens i sin vildaste fantasi tro att en lärare har tid att fokusera enskilt på samtliga 30 barn i ett klassrum.
I min sambos skola är det inköpsstop, varför det är brist på personal, bänkar, skrivare, projektorer, tallrikar osv. Detta i en av de mest välmående kommunala skolorna i Sverige. Allt är underfinansierat.
Marknadshyror. 🙂
Det finns massa problem med marknadshyror, ett av de större är att den gruppen som då förväntas flytta till billigare oatraktiva lägenheter inte idag är priskänslig då man ändå inte har råd och får olika former av bidrag för boendet. De som står utanför och inte kan få bidrag till boende vid låga inkomster har i stort redan marknadshyror, (om de är lägre eller högre av det faktum att de idag ofta är olagliga eller avtalsbrott är nog oklart..). Olika länder har hanterat det på olika sätt killgissar att någon form av social housing är vanligast, alltså att samhället bygger lägenheter man hyr ut med låg hyra men bara till socialt utsatta. Det skulle man iofs lätt lösa i sverige med ett rätt stort bestånd av kommunala lägenheter bara att lagstifta för att kunna sätta ett tak på inkomst för att hyra kommunalt… eller kanske mer framkomligt dela bolagen på en socialhousing del och en kommersiel del.
New York har ju sitt “Affordable public housing”.
“People with low and moderate income can rent affordable housing through the New York City Housing Authority (NYCHA).
Rent is based on your family’s income. Most buildings have electricity and gas included in the rent.”
Funkar det bra i New York?
Hur skulle det se ut i Sverige med inkomstnivåerna? I USA är ju inkomstskillnaderna väldigt stora men i Sverige?
Finns otaliga anekdoter kring hur personer med goda kontakter förskansat sig i dessa lägenheter trots rejäl inkomst/kapital. Så nä. Som vanligt fungerar inte subventioner.
Får man drista sig till att bli lite nostalgisk i avvaktan på att få höra “allt var fan inte bättre förr idiotjävel…” så producerade ändå det skolsystemet en hel del fullgott fungerande personer och i vissa fall en del briljanta personer.
Det gör förvisso även dagens skolssystem. Finns många fantastiska ungdomar som blivit fullgott fungerande personer och i vissa fall briljanta.
Skolsystemets effekt på folks utveckling är nog ibland lite överdrivet.
Din position i frågan är väl känd, men låt mig då som numera bitter åldrande man och som i många år innehaft, så kallade ledande positioner i näringslivet, vilket ofta innefattat rekrytering av personal säga att enligt mitt eget högst anekdotiska perspektiv så har det blivit svårare att hitta bra kompetens från våra högre lärosäten. Dock ska jag också erkänna att de absoluta spetsarna som kommer ut i dag anser jag faktiskt hålla högre nivå än vad vi gjorde på min tid direkt från universiteten men avseende bredden har nivån sjunkit enligt mitt förmenande.
Är inte skaran från högre lärosäten betydligt större nu för tiden?
Förr i tiden var det ganska färdigspetsat från början.
Sen ska man inte bortse från hur attraktiva arbetsgivarna är. Personer som förr i tiden gärna tog “tråkiga” jobb på Volvo osv för att det inte fanns så mycket annat kanske idag istället väljer något kul som betalar nästan lika mycket.
Nå Brasklapp – i vilka företag har du jobbat och har ni undersökt möjligheten att det är NI som är problemet och inte de som söker jobb hos er? 😉
Att det är massa krafs från högre lärosäten beror ju på att även de mediorka numera ska ges högre utbildning. Inte att utbildningen blivit sämre. Förr när bara 4+-elever läste högre utbildning fick man bara 4+-elever från högre utbildning. Nu ska 2+ läsa. 4+ finns fortfarande kvar.
@Wofser, det kanske absolut ligger något i det du säger. Jag har väl haft en relativt omväxlande “karriär”. Jag började som superbegåvad (naturligtvis) managementkonsult på fina firman, efter ett antal år där så bytte jag och var i PE/VC svängen ett par år. När jag tröttnade på att lampan aldrig slocknade (ungefär samtidigt som första barnet kom) så bytte jag över till den s.k. industrin. Först det klassiska steget från konsult/PE svängen till strategi (jovars, fint ska det vara) och senare i livet har jag haft mer traditionella operativa och sälj/marknadsroller. Så lite blandat, exakt vilka företag jag varit på behåller jag i anonymitetens varma famn.
Till kärnfrågan då, är vi problemet? Ja, kanske – men alla bolag jag varit på har verkat på en global marknad och då möter man ju som bekant andra kulturer med annan inställning till arbete mm. Vi har nog gjort försök att bli så där alldeles härligt kramgoa men till syvende och sist om din motståndare (som är lika smart som du och ibland smartare, för gör dig inga illusioner! Vi är inte smartare än några andra här i Sverige) är villig och motiverad att jobba dubbelt så hårt som du är så åker du på däng, och detta gäller både i utbildning, yrkesliv, idrott och över hela skalan. Jag vågar dock påstå att jag, i vart fall initialt i yrkeslivet, arbetade på arbetsplatser som till vardags attraherar s.k. högpresterare med examen (ibland dubbla) från de s.k. elituniversiteten, har erbjudit goda kompensationspaket med snabbt stigande ersättningar, men även där har bredden blivit sämre. Tycker dock att bloggarens inlägg ovan (10:09) väl sätter fingret på i vart fall en del av problemet.
Nivån på grundskolelärare är allt mer bedrövlig, ett yrke som har proletäriserats med kassa löner, lätt att komma in o genomföra utbildningen.
@Ubbe
Genomsnittslönen för grundskolelärare är nästan 38000 kronor.
Var den högre (inflationsjusterat) förr i tiden?
Hittade denna:
https://skolvarlden.se/artiklar/lonerna-har-tappat-stort
Medellön grundskolelärare:
1985 – 16 859 kr/månad
2010 – 26 554 kr/månad
2022 – 37 700 kr/månad
Jämfört med 1985 är det väl inflationsjusterat något sämre men skatterna på den tiden var väl högre.
Jämfört med 2010 är lönerna betydligt högre.
Ja flumskolan på sjuttio och åttiotalet var nog inte så dum, med tanke på att vi har det relativt bra idag då dom som gick i den peakar i arbetslivet.
Det farliga är att de som gick i flumskolan nu blir lärare.
Apropå ekonomi så begagnar sig vårt kära alkoholmonopol av rena rama maffiametoderna https://www.svd.se/a/P41dW6/systembolaget-anklagas-hota-smabryggerier-rads-gardsforsaljning
“Systembolaget har utteyckligen, men också som förtäckta hot, sagt att man kommer att sluta med det lokala och småskaliga sortimentet om förslaget om gårdsförsäljning blir verklighet.”
Är väl bara för regeringen att sparka VD:n för bolaget.
Man får lära sig av andra och infiltrera Systembolaget, byta ut delar av ledningen och införa en skatt på viner från stora plantager eftersom dessa anses skada miljön.
Nu försöker jag få till fortsättningen här…:
Men sedan kom man på att det visst behövdes stora systembolag med alla sorters dryck för att förse befolkningen med god dryck hela tiden. Inte bara när microbryggeriet hade öppet?
En mix av små bryggerier och stora systembolag blev bäst för alla. De stora som hade störstutbud hela tiden och aldrig fick slut i sortiment, med bäst öppettider.
De små som komplement med utvalda sorter när det fanns tillgängligt.
“-Det fastslogos sålunda att basen i det svenska drickandet skulle utgöras av produkter från det statliga starkdrycksbolaget, vilket genom kontinuerlig produktion från prima potatis kunde leverera närsomhelst på året eftersom potatisen aldrig slog fel och frodigt växte i den skånska lerjorden.
Dessutom kunde det statliga bolagets enorma lagerlokaler ta upp svängningar i tillgänglighet från mer oplanerbara drycker och ha en dämpande effekt på marknaden.”
Utdrag ur dokumentären “Lågstadieekever läser högt” från 2056, utgiven av Pappersbok förlag. En klassiker i studier av det svenska undret. Hur ett folk blir läskunnigt och får stabil tillgång på basvaror.
Åk runt på större vingårdar/anläggningar i södra europa så korrelerar vad dom tycker om Systembolaget väl med hur många viner dom har på Systembolaget. Man får höra kommentarer om hur det ska smörjas för uppköparna från Systembolaget när dom dyker upp
Det ses väl som bra i kris att tillgången till bostäder hålls nere så priserna hålls uppe…
Annekdotiskt är det flera mindre kommuner runt Stockholm som stoppat bostäder från att etableras sedan 2010-talet. De har inte gått i konkurs ännu trots Robinhood-skatt och annan värdeöverföring.
Det är väl bara tre kommuner i hela Sverige som nettobetalar till utjämningssystemet. De flesta kommuner i Stockholm får bidragen, som mestadels är statliga pengar.
Statens största utgiftsområde i budgeten för 2024:
“Allmänna bidrag till kommuner 174 miljarder”
https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/statens-budget/statens-budget-i-siffror/
Det verkar vara elva kommuner som går back på den kommunala skatteutjämningen. Nästan alla i Stockholms län.
Länken blir väldigt konstig.
Googla på Scb kommunal skatteutjämning
Min kommun har 33,83% i kommunalskatt och kanske kommer fler storstadskommuner behöva gå upp till den nivån, nu när externa kapitalflödet in från byggrätter och mark sinar…
det är ju en skillnad i kommunalskatt om man säger så lägsta ligger runt 29% och högsta är närmare 35% fem % skillnad på sin årsinkomst är ju en slant.
Enligt SCB har det röda Göteborg för 2024 32.60% i kommunalskatt.
Hör och häpna, det blåa Kungsbacka har 32.73, alltså ännu högre skatt. Men så har Kungsbacka också råd att plantera blommor i rondellerna i centrum
En krona till för att placera kommunalt Patriot luftvärn vid tågstationen kan jag acceptera.
Men det är ju ingen väsensskikd skillnad mot din kommun. Det viktigaste för mig är vad jag får för pengarna.
Hur gick det med Göteborgs försök att utropa sig som kärnvapenfri zon? Vet inte om det var det som triggade, men det blev en del liv bland en del politiker (gissa vilka partier) när Sara Skyttedal (på den tiden hon var lokalpolitiker, före senaste EU-valet) ville utropa Linköping till kärnvapenvänlig kommun.
Nu har vi ju (de flesta åtminstone) lite olika åsikt om vad vi borde få för pengarna, så allting kanske inte ska finansieras via kommunalskatten.
Kommunalskatterna skulle sannolikt kunna sänkas REJÄLT om de styrande bara gav tusan i att hitta på vansinniga och kostsamma projekt. År 2023 års värsta slöserier är utsedda: [ https://skattebetalarna.se/avs/ ]
På riksnivå finns det fler exempel: ett av de färskaste är att nu ändrar Tidölaget systemet för partibistånd och höjer anslagen till detta. Riksdagspartierna får under 2024 för nöjet att dela ut totalt 159 miljoner kronor till systerpartier och liknande i andra länder. Det förklaras inte varför skattebetalarna ska stå för notan, istället för att partierna håller egna insamlingar för detta. Men det är såklart enkelt att känna sig god när man ger bort andras pengar.
Källa på det?
Källa på vad? Partistödet?
[ https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/nu-gor-vi-demokratistodet-till-partianknutna-organisationer-mer-demokratiskt/ ]
Tidigare har SIDA mer eller mindre godtyckligt delat ut totalt 100 MSEK per. Nu ökar tidölaget det till 159 MSEK och återinför fördelning efter mandat i riksdagen.
Det är lite dyster läsning för många hushåll ökade bokostnader, ökad skatt, inflation, löner som inte hänger med.
Hoppas folk åtminstone är med i a-kassan om arbetslösheten också tar fart när de drar in på utgifterna.
Undrar hur bankerna kommer kompensera om hushållen lånar mindre, blir det mer räntemarginaler för att hålla upp vinsterna, eller går slavarna i putten då med minskat löneutrymme?
Bankerna har ju också haft sin stora tårtbit av den smarriga bolånetårtan.
Jag bor i en kommun med mycket låt kommunsalskatt men här,är det,överskott istället för underskott. De flesta tomter kommer ifrån privat mark och det är generellt svårt att hitta tomtmark. Tror inte ekonomin rasar pga för lite byggande, tvärtom blir den nog bättre. Det är nämligen en av Sveriges snabbast växande kommuner också, vilket medför stora kostnader. Ligger i Stockholmsområdet
Sverige hade förr ett stabilt och nästintill fossilfritt elnät med vettiga priser. Idag är elnätet mer instabilt, delar av den planerbara kraften har ersatts med kinaägd intermittent produktion och starkt vind- och väderberoende priser.
Det är uppenbart många som tycker att utvecklingen inte bara varit oundviklig, utan även önskvärd. Andra jämför obetänksamt dagens prisläge med 2022, trots att det var ett extremår. Det året bör endast användas i avskräckande syfte, snarare än jämförande.
Å andra sidan kan man även argumentera för att 2015 var ett extremår med priser runt 20 öre. Inte mycket bättre var det åren strax innan och efter. Blir inte särskilt många nyinvesteringar som blir lönsamma i det lägget, knappt ens att göra större reparationer på befintliga anläggningar.
Man kan nog tänka sig att det finns en och annan kraftbolagsdirektör som gladdes åt stängningen av Ringhals 1-2.
@Tigerman
Det vore inte så konstigt om någon bli glad över att en konkurrent tvingas lägga ner sin verksamhet.
Hur hög är nättavgifter och skatt på el hos våra grannar
I Norge har vi skatt på elektrisk kraft 9,51 öre/kWh vintertid, 16,44 sommar. Nätavgiften fast del beroende på effektbruk, 173nok/mån upp till 5kw och ca 20 öre i rörlig del. Lite billigare på natten.
Ja för många kommuner vore det nog bra att kanske bygga ut lite mer eftertänksamt och för att man behöver. Just att växa bör knappast vara ett mål i sig. Jag tänker att det är bättre med mer stabila tätorter, men börjar ju bli gammal och konservativ också.. Folk flyttar till något man förhoppningsvis trivs med och då kan det ju fortsätta på samma sätt. Men i en del fall får man väl ha lite förståelse att man vill möta behov från näringslivet, även om man borde kunna uppnå någon sorts jämvikt även med hur mycket mark som behövs till olika företag för att kommunen ska vara välmående i övrigt.
Apropå risktagande. En del kommuner är ju beredda att ta betydande risker:
https://www.svd.se/a/9bc8ef29-d759-31a6-a018-7d1032290782/pampvalpsleken
Har folk helt glömt bort Sverigeförhandlingen och den totala paniken i hela landet om hur vi inte har tillräckligt med bostäder typ peak 2015? Kommuner bygger för att de måste bygga enligt de avtal som finns med staten. Annars så går de miste om alla pengar de blivit lovade för delfinansieringen av utbyggnaden av kollektivtrafiken och dylikt.
Så fort byggbolagen inser att köpare bara bryr sig om läget och fina ytskikt i bostaden så kommer man att köra vidare på tomträtt istället för friköpt mark. Göm tomträttsavgälden i kalkylen genom att byggbolaget subventionerar detta i några år så är grisen sminkad och klar. Vad kan gå fel? Låt oss kalla detta subprim.. ehm.. vi får arbeta på namnet..
Men helt klart är att det är värt det! Självklart kommer bostaden vara värd mer när subventionen upphör. Och absolut kommer ägaren att tjäna mer vid den tidpunkten!
Prima läge!
Tomteprim?
Suprim!
Ser många missar eller inte vet att vi får stora nyheter från Boverket. Det kommer definitivt att bli billigare att bygga, mera byggfusk . Kreativa lösningar efterfrågas.
Vi får se, jag är något pessimistisk. Det finns potential att göra saker sämre .
Intressant.
Håller med LW om att det knappast borde vara ett självändamål för kommuner att växa.
Men ändå intressant varför det är så fruktansvärt dyrt att bygga i Sverige. Se på dessa nybyggen som poppat upp senaste åren. Man har optimerat ytorna så mycket det bara går. Höghus på 6-10 våningar som står tätt-tätt, med direkt insyn till grannens vardagsrum. Inga p-platser, köket i vardagsrummet och avsaknad av hall. Vem 17 vill bo så? Ändå saluförs dessa lägenheter som lyx och prissätts därefter.
Har själv jobbat lite i angränsande sektor och sett att det jagas kostnader med blåslampa. Ex luftvärmelösningar introduceras med argumentet att det är billigare att värma via ventilationssystemet, som ändå byggs, än att installera ett vattenburet värmesystem med radiatorer mm. Detta är bara ett exempel. Plötsligt har vi alltså inte råd med tekniska lösningar som funnits i 100 år, trots ständig BNP-utveckling.
Nej, något är djupt ruttet inom byggbranschen. Jag vet inte vad och jag tror inte det finns några enkla svar. Men det hade varit intressant med någon som wallraffade lite inom denna bransch.
Byggbranschen är fascinerande då alla inblandade hävdar att de inte tjänar pengar.
Byggnadsarbetarna kanske tjänar bra?
Byggbranschen bygger väl på att man har underentreprenörer ad infinitum? Så skyhöga priser, däremot alla kostnader går till ägarna av bolagen?
Intäkter, inte kostnader
Många har fel bild av våra byggarbetsplatser. Vad kostar? Först och främst marken och bygglov ( allt däremellan). Arbetskostnad är inte den största delen dock olika typer av standard , slarvigt kallas för BBR regler.
Det går inte att bygga hur du vill utan allt måste anpassas och allt som inte följer standard är avvikelse. Avvikelser accepteras inte utan dessa ska åtgärdas.
Nu till utredningen och förändringen av BBR är att man efterlyser kreativa lösningar och rätt att avvika från BBR när det går att motivera. Vilket leder oss till tolkningsfråga om något är godkänt eller inte. Det som funkar i Malmö kommer inte att funka i Stockholm. Med andra ord avskaffar man (risk) byggnämnden och upprättar en massa nya byggnämnden.
Det som ligger på bordet är också borttagning av kravet att bygga 2,40 m i takhöjd. En bra standard där man lätt kunde köpa möbler som passar i alla bostäder. I framtiden kanske kan vi bygga med takhöjd på 1,75 och anpassa för alla dvärgar.
Viktigaste är att hitta motiveringen varför man gör det, olika konsulter ska va bra på att hitta ursäkter, resten sopar vi under mattan.
Men billigt kommer det att bli, jag klagar inte.
Dagens se skriver nu att SR säger att Energimarknadsinspektionen anser att om inte svenskarna sparar på elen kommer nätavgiften öka med 20%.
Vidare sägs att nätavgiften kommer “ostruktureras”, dvs tidstaxa kommer införas.
Jag antar att förutom att kostnaden för förbrukningen slår mellan minuspris och 8 kr kommer snart nätavgiften att göra detsamma för maximal utsugning.
Enda sättet att ha el i framtiden kanske blir via solceller. Fast då kommer väl ett nytt inmalningstvång för att maximera skatteintäkterna.
Det staten förlorar på gungorna tjänar dom in på karusellerna.
Snart kanske det blir ekonomi i att köra dieselverk, mullrar ju så härligt.
Nätavgiften är reglerad, men EI gör ett dåligt jobb och ser till att elnätsbolagen har vinstmarginaler på 30-50%.
I grunden är det ett politiskt problem.
Om nätavgifterna blir effektberoende får det en liknande effekt som timpriser, dvs platta till kurvan. Men det finns ett tak för hur stora de kan bli.
20% högre är ingenting för övrigt, nätavgifterna har ökat med 50% senaste åren för de stora nätbolagen.
“… EI gör ett dåligt jobb …”
Som vanligt, alltså. Tillsynsmyndigheterna sköter sig inte. De enda som man brukar höra något om är väl Riksrevisionen, men problemet där är att regeringen kan strunta i vad de säger. Vi behöver en författningsdomstol, sådant som de har i riktiga demokratiska länder.
I en del regioner i världen har man infört inkomstskatt för de förtjänster som solcellsägare får när de levererar ut el på nätet.
Om utvecklingen mot en ökande andel elfordon fortsätter skulle det dels innebära en ökad belastning på elnätet såväl som en minskad konsumtion av bensin/diesel. Detta minskande behov medför att statens skatteinkomster minskar vilket man måste kompensera för.
Här spelar naturligtvis Lafferkurvan en stor roll. Det gäller att maximera det möjliga uttaget av skatter och avgifter utan att folks ekonomi urholkas för mycket. En metod är att styra över uttaget från skatter till avgifter. De syns inte lika mycket i den offentliga debatten men är minst lika “effektiva”. Staten måste koka grodan långsamt…
Nu förutsätter du att det offentligas uppgift är att få in så mycket skatt som möjligt. Men du kanske var ironiskt utan att jag begriper det 🙂
Ja? Var skulle annars det offentligas uppgift vara?
I Kalifornien införde de ett tak på $100 i månaden som du får tjäna på solceller resten går till elbolagen. Dödade väldigt effektivt alla privathushålls investeringar i solceller.
Just Kalifornien är ett intressant exempel på hur det kan gå med en hög andel sol och vår – ehh.., jag menar sol och vind – i elmixen.
Intressant att förbrukningen på något sätt ska spridas ut inom kollektivet inom ett område. Per definition så finns det alltid en maximal förbrukning hur man en gör, laddar alla elbilen på natten så blir det områdets högsta förbrukning de timmarna och därmed högsta pris.. En slags motpol till det rörliga timpriset helt enkelt.
Det blir nog ett vindkraftverk på tomten för att komplettera solpanelerna. Själv är bäste dräng.
Fast nätavgiften kommer nog att debiteras även den som är självförsörjande på elektricitet.
Jordbro logger i Haninge kommun, kranskommun till Stockholm, och det tar 30 min att resa in till Stockholm city med pendeltåget.
*ligger
Och är en förort med dåligt rykte.
Allmännyttan har många lägenheter i Jordbro. Har själv bott där en kort tid en gång i forntiden. Det var jag och grannen som hade svenska namn i trappuppgången på 7 våningar. Svårt segregerat, med många socioekonomiskt svaga. +60% röstar rött eller illrött.
Apropå höga elpriser. I Finland var elpriset upp och nosade på 22 kr/kWh i helgen. Man skyllde på kylan. Eller är det kärnkraftselen som är så pass dyr? Kan vi vänta oss samma sak här om vi bygger mer kärnkraft. Kärnkraft är dyrt?
Konstaterades det inte här på bloggen att finsk kärnkraft och vattenkraft levererade enligt plan, men att sol- och vindkraft inte kunde täcka upp upp till behovet?
Om “kärnkraft är dyrt” var skälet till de priserna så borde i vilket fall som helst Frankrike ha den storleksordningen på elpriser hela tiden, vilket de såvitt jag vet inte har.
I Frankrike subventioneras de höga elpriserna med subventioner till hushållen av Macron regeringen om jag förstått det hela rätt.
Nej. Däremot om du installerar mer vindkraft kommer vi se allt större pristoppar ju större andel oplanerbar elproduktion vi har. Till dess att taket om 50kr/kWh nås och elnätet bryter samman.
Det taket är nog bara ett tak tills det inte är det längre?
Är kärnkraft planerbar produktion? Hur kommer det då sig att reaktorerna då nödstoppas för “brådskande underhåll” när elen behövs som mest. Kan inte stoppen planeras in på sommaren?
Det är i allra högst grad planerbar och med välkända elnätsstabiliserande egenskaper. Efter att sex av tolv reaktorer stängts ned är vi nere på så få reaktorer att både planerade och oplanerade stopp märks.
Men, som nämns ovan, är det frånvaron av vind som driver upp priserna.
För att ta exemplet Sverige så blir det förstås ett större avbräck i elförsörjningen om en av tolv kärnreaktorer behöver stoppas oplanerat än om en av sex behöver oplanerat underhåll.
Du trollar väl? Så där dumt kan man inte resonera på allvar.
Ska vara svar till Observanten.
Den redundans för underhåll och andra avbrott man planerade för när man byggde vårt elnät på 70-talet har monterats ner. Det fanns nämligen, hur konstigt det än låter, en tanke bakom var kärnkraftverken låg ihop med vattenkraften och stamnätet. På den tiden utformades tekniken av ingenjörer och inte politiker som inte kan något i ämnet.
Vad elen kostar att producera har inget med elpriset att göra. Vindkraftskramarna hävdar ju att deras el bara kostar 5-10-20 öre, men ändå betalar vi 150 öre för elen just nu.
Håller medom att det kortsiktigt är så. Långsiktigt däremot så kommer prisnivån anpassas efter vad produktionskostnaden. Om all nybyggd kraftproduktion (kärnkraft, havsbaserad vindkraft osv) har en produktionskostnad på t ex 1:-/kWh så kommer utpriset långsiktigt i medel ligga över det. Om inte så kommer nyinvestering avta och kraftproduktion läggas ned tills priset anpassar sig.
Ja, det brukar på ett utländskt språk kallas för “commoditization”. Jag vet inte vad det kallas för på svenska. Det handlar om att en vara (eller en tjänst) inte går att särskilja speciellt mycket från konkurrerande varor, så det finns inget bättre än priset för köparen använda som urvalsmetod.
Jamen, Lars, det förstår du väl att det är inblandningen av kärnkraft som driver upp priset? Om vi bara hade vindkraft skulle priset hålla sig behagligt lågt.😵💫
(Ovanstående är förmodligen en bra modell av ett resonemang hos en vindkraftskramare).
Första veckan i januari i Finland var den kallaste på ett årtusende (avses 2000-talet?) . Samtidigt avspeglades det kalla vädret i den högsta veckoförbrukningen av el någonsin. Reservkraftverk användes vid produktionen av el så effektivt som möjligt. El överfördes från Sverige, Norge och Estland med maximal kapacitet.
Situationen började bli riktigt svår i fredags, då eventuella nya fel i produktionen eller importen kunde ha orsakat en effektbrist-situation, där man kunde ha varit tvungna att koppla bort industri-laster och införa i extrema fall roterande strömavbrott.
Källa: Iltalehti.fi (“Kvällsbladet”) med lite hjälp av Google Translate.
Nej, vindkraftverken drabbades av nedisning.
https://second-opinion.se/stort-bortfall-av-vindkraft-pa-grund-av-is/
@Observanten,
(. Ja, självklart är det så att med ett ökat utbud av en vara eller en tjänst så kommer priserna att gå upp. .)
… Och i anledning av visst och somt härovan väcks minnet av den i mitt tycke helt enastående filmsviten om Barnen från från Jordbro. 7 filmer inspelade med början för 50 år sedan och fram till idag som visar hur det samhälle växte fram om vilket många idag, och inte minst i detta kommentarsfält, har diverse åsikter.
Såg faktiskt hela sviten nu innan jul. Riktigt intressant och stundtals gripande att se. Ett fantastiskt tidsdokument som fler borde se. Även om inte allt var sämre förr så var det inte alltid bättre heller.
EN VANLIG MAN: Min egen åsikt att denna filmsvit om något förtjänar att ingå i en Kulturkanon om någon sådan mot förmodan skulle instiftas!
Jag röstar för att Strindberg INTE ska ingå! Den gubbstrutten är klart övervärderad.
PENTIIVARG: Jag har inga problem antaga att där finns de med annan åsikt i den saken!
“Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen”.
Det är väl inte så illa som inledning?
Elpriserna sjunker nog något i veckan med mildare väder och högre vindelsproduktion. Denna ökar en faktor 5-10 från i helgen.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/information-fran-driften/
När det byggdes nya bostadsrätter i Stockholms innerstad i slutet av 90-talet så var markkostnaden ca. 6000 kr/kvm lägenhetsyta. När de byggde i Norra Djurgårdsstaden för några år sedan så var markkostnaden ca. 40000 kr/kvm lägenhetsyta och då byggde man högre hus i Norra Djurgårdsstaden.
Det blir spännande hur kommunerna ska klara sig utan markintäkter samtidigt som deras kostnader ökar med inflationen medans deras intäkter från skatterna knappast ökar med inflationen.
Är ju intressant att se vad det kostar att bygga när man tar med allt som faktiskt kostar i att uppföra en Villa.
Med gratis tomt skulle ett Älvsbyhus kosta ungefär 3,5 miljoner att bygga i stockholmsregionen.
Tomter inom pendlingsavstånd men på landsbygden kostar 1 miljon. Minst
Då har du en gräsmatta, hus och uppfart.
Ingen altan. Inget garage.
I Roslagen utanför tätort får du en trädgårdstomt, dubbelgarage, altan med mera för 4.5 miljoner idag om säljaren måste sälja….
Tror inte folk fattar hur mycket det skenat att bygga en villa.
Även om Sthlm är dyrt är det inte extremt mycket billigare i resten av landet
Låneekonomi har sina nackdelar.
För övrigt angående växande kommuner
Österåker visar världsklass i svinighet. Deras prio är att ha låg kommunalskatt. Så de mobbar ut alla familjer som har nån form av behov utöver standard.
De är fräcka nog att säga att de kan ordna bostad i andra kringliggande kommuner.
Svinpälsmoderatism i sitt esse.
Och kommuninnevånarna verkar gilla det så de är medskyldiga svinpälsar.
Det där är ett bekymmer och det är inte enbart Österåker som ägnar sig åt sådant där. Ingen kommun vill stå med Svarte Petter, men de som står med armarna öppna för mottagare av försörjningsstöd (det som förr hette socialbidrag) kommer snart ha väldigt många sådana i förhållande till övriga befolkningen. Jag vet ärligt talat inte om det här är ett lösligt problem i dagens Sverige, när kommuner ska konkurrera med varandra.
De flesta vill bo i ett ordnat samhällen, men man får nog erkänna att det på gruppnivå finns en koppling mellan förmåga att försörja sig och förmåga till skötsamhet.
Man ska även komma ihåg att det är kommunerna som betala försörjningsstöd, men staten bestämmer stödets storlek.
Enligt reportage på SvT för en tid sedan så river vissa kommuner bostäder för att slippa ta emot personer som bara kostar. Tror exemplet var Filipstad.
Med tanke på bostadsbristen så är det sjukt. Borde vara förbjudet för kommuner att försöka skicka problemindivider till andra kommuner.
Enligt reportage på SvT för en tid sedan så river vissa kommuner bostäder för att slippa ta emot personer som bara kostar. Tror exemplet var Filipstad.
Med tanke på bostadsbristen så är det sjukt. Borde vara förbj_det för kommuner att försöka skicka problemindivider till andra kommuner.
Uppdrag granskning undersökte just Filipstad som visar på hur svårlösligt problemet är.
[ https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/desperata-laget-i-filipstad-efter-flyktingkrisen-inrikesfodda-lamnar-kommunen ]
” ‘I Filipstad bor cirka 750 vuxna individer med ursprung i Syrien, Somalia, Eritrea, Afghanistan och Irak. […] I denna grupp är arbetslösheten och bidragsberoendet mycket högt, samtidigt som utbildningsnivåerna är mycket låga. Denna grupp riskerar att hamna i ett evigt utanförskap som redan nu belastar den kommunala ekonomin tungt.’
– Många av de här personerna har inte förutsättningar egentligen för att komma ut på arbetsmarknaden, säger Claes Hultgren.
[…]
Statistiken visar också att inrikesfödda personer i arbetsför ålder (20-64 år) väljer att flytta – det vill säga de som drar in de största skatteintäkterna till kommunen.”
År 2011 var tongångarna mer positiva i Filipstad
[ https://sverigesradio.se/artikel/4549262 ]
“Filipstads kommun hyr ut de 51 lägenheterna i Lesjöfors till Migrationsverket för drygt två miljoner kronor om året. Asylsökande flyktingar bor i de fallfärdiga lägenheter som svenskar inte längre får bo i.
[…]
Det är ju jättebra för kommunen, och för Lesjöfors. Det är bra för ICA i Lesjöfors och för Konsum i Lesjöfors. Det är bra för alla. “
Jag vill minnas att Expressen gjorde en reportageserie för några år sedan om problemen med social dumpning och att just flera kommuner i storstockholmsområdet skickade folk till flera småorter i Bergslagen.
Det gjorde man redan för 20+ år sedan. Det är inget nytt att kommuner med många lägenheter som står tomma river dyra , äldre hus.
Hmmmm, intressanta svar. Behov utöver det vanliga tolkar jag som någon form av handikapp, men svaren antyder ju snarast att det rör sig om extremt okvalificerad arbetskraft som kommer att bli en evig försörjningsbörda.
Får man fråga om vilket det är? Jag tippar att kommunen inte bara kan neka att erbjuda anpassad skola eller rullstol till de som behöver det? Finns det inga lagkrav? Gäller det däremot folk som inte arbetar bara för att de är okvalificerade så förstår jag kommunens beteende. De kan alltid arbeta med något, om inte annat röja sly och ogräs i rabatter.
Det du säger om Österåker stämmer inte. Jag kan säga så mycket att jag har direkt insyn i dessa frågor och kan garantera att lagen följs. Det bodde öven en hel del flyktingar i kommunen när det kom många. Jag är inte medveten k, ångra fall dör man tvingat bort individer till andra kommuner, men däremot väljer många flyktingar att flytta till ställen där landsmän bor osv. Att Österåker har lägsta skatten beror mycket på att de precis ligger på gränsen för att betala till utjämningssystemet. Jämför med Täby som tidigare hade lägst skatt, men som nu har högre pga kommunbidragen.
Malmö håvar in särklassigt mest på den kommunala skatt utnämningen. Drygt 6 miljarder. Drygt dubbelt så mycket som tvåan Göteborg. Dessa två följs av, inte helt överraskande, Eskilstuna och Södertälje.
Räknat per innevånare ligger dock ingen av ovan nämnda högst. Det gör ett antal glesbygdskommuner, Åsele, Dorotea, Pajala, Sorsele, Bjurholm för att nämna några. Bjurholm i topp. Alla dessa får drygt 33 kkr per skaft.
Fick googla på Bjurholm. Inte så väldigt avsides. Typ fem mil från Umeå. Att de har simhall framgår av kommunens första sida.
https://www.bjurholm.se/
Skatteutjämningen förstås.
Det bedrövliga är att Malmös politiker helt saknar både skam och insikt om att deras pengar kommer från andra kommuner. Det ena vansinnesprojektet efter det andra. Ni minns väl den rosa enhörningen för knapp en miljon kronor, och då är det ändå en spottstyver i sammanhanget.
Men det värmer väl i hjärtat i sätta sprätt på den skatt som sjuksystrar, lärare, arbetare m.fl. betalat in.
Malmö är väl också en av de kommuner som har flest anställda kommunikatörer?
Tror jag läste någonstans att Malmö hade 350 kommunikatörer anställda. Inte helt säker på siffran, men det var definitivt ett hiskeligt antal.
Inte bara kostar det hiskeliga pengar. Syftet är att begränsa politikernas kontakt med medborgarna. Fjärma dem från medborgarna. Och i de fall det uppstår saker i verksamheten som är svåra att kommunicera så skall man ha professionella personer till att försvåra insynen.
Nåja, blev tydligen för många, men ändå. Här är lista:
Göteborgs stad 253
Stockholms stad* 200
Malmö stad 170
https://timbro.se/smedjan/sa-manga-ar-de-kommunala-kommunikatorerna/
Herr Jan, dessa små kommuner är väldigt stora till yta och befolkningen är jätte liten. Tror att Bjurholm är Sveriges minsta kommun ( mindre än 3k invånare).
Det är klart att de behöver hjälp men det är väldigt lite pengar. Typ 2 tjänster i påhittade myndigheter här i Stockholm.
Malmö och Göteborg är på ett helt annan nivå.
Ja, man måste ändå göra skillnad på storstäder och nån pittoresk kommun på landsbygden.
Dåligt dragna kommungränser. Låt t ex Vellinge och Lomma ingå i ett Stormalmö.
Eller så skattar man i den kommun man arbetar, inte där man bor.
Jag gissar att man i större utsträckning nyttjar välfärden där man bor, snarare än där man arbetar..?
Återigen. Dra då om kommungränserna så att man sover i samma kommun som man jobbar. Villaförorterna borde inte kunna surfa på närliggande arbetsmarknad och kommuner med mycket arbetsplatser borde inte slippna undan att tillgodose bostäder.
@Heasm66:
I vilken kommun ska då de som inte jobbar sova? Får man bo kvar eller ska man flytta till limbo om man blir uppsagd?
De kommer, precis som nu, vara en Svarte Petter som kommuner försöker inom regelverket dumpa på andra kommuner. För väl lösas som nu med ett skatteutjämningssystem.
Den där arbetsmarknaden som villafolket surfar på är i allmänhet beroende av att villafolket arbetar där för att det skall gå runt.
Lomma är visserligen en av de få nettobetalarna utanför Stockholms län, men med 24 000 själar som netto betalar 281 kr per innevånare mot Malmös 356 000 som tar emot närmare 18 000 kr per innevånare så skulle det nog bara hjälpa Malmö marginellt.
Vet inte riktigt hur stort problem det är men svenskar och danskar som bor i Sverige men arbetar i Danmark betalar samtliga sin skatt i Danmark.
Givetvis gäller det omvänd om du bor i Danmark och jobbar i Sverige (nordiskt skatteavtal). Jag gissar dock att just i Öresundsregionen är det fördelaktigast att bo i Sverige och jobba i Danmark.
HEASM66: Uppskattningsvis 15.000 eller till och med något fler boende på svensk sida, både svenska och danska medborgare, som pendlar till arbete på dansk sida och därmed också skattar i Danmark.
Eftersom inkomstskatteuttaget i Danmark i flertalet inkomstlägen är lika eller marginellt något högre än i Sverige så står fördelen att förklara i valutakurserna.
Ta bort kommuner och regioners beskattningsrätt och inför en enhetlig statlig skatt så “kostar” det lika mycket bo på överallt skattemässigt. Regionerna kan avskaffas de också, Sverige är inte större än en världsstad och behöver inte en uppsjö med lokaltrafikbolag, journalsystem och byråkrater.
Spelar ingen roll för ingen kommun vill ha de okvalificerade som inte kommer i arbete, de medför bara sociala problem och mer problem att hålla bra takt i skolan.
Kommunerna kan vi också ta bort så blir vi av med 250 kommunfullmäktige*antal ledamöter, tjänstemännen kan verkställa det staten bestämmer för hela Sverige. Utjämningsbidraget finns ju för att det inte i teorin spela någon roll var man bor och få samma service för pengarna. Då blir det hål i huvudet om kommuner kan ta helt galna beslut som ett badhus för en miljard eller sälja sina fastigheter till ett privat bolag, inkompetens kostar alla skattebetalare
Fingrar att kommunerna kommer skötas bättre om du tar bort alla incitament att sköta ekonomin och fatta besluten nära väljarna? Då skulle kommunerna vara beroende av staten för att sköta sin kommunala service, och det skulle vara svårt att utveckla servicen. Jag ser bara fördelar med kommunalt självbestämmande, men däremot borde nog vårde förstatligas. Kollektivtrafiken gör sig nog bäst på regionen dock.
Det kommunala självbestämmandet är en chimär.
Regeringsformen [K1]1 §, 2 st.
“Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse”.
Regeringsformen [K8] handlar om föreskrifter som meddelas genom lag.
2 §: “3. grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden”
Riksdagen kan alltså med en enkel lag bestämma vad kommunerna måste göra och hur de får beskatta sin befolkning.
Kommunalt självbestämmande? Nä, inte i verkligheten.
Landstingen (“regionerna”) kan med fördel avskaffas, men det finns nog en risk att motsvarande statliga organisationer skapas för att ersätta dem. Var ska annars alla kommunikatörer ta vägen?
Jag tror inte antagandet stämmer på alla kommuner. Den kranskommun jag bor i har inte mycket kommunal mark, utan det mesta är privatägt. Det har byggts massor, men tillväxten kostar som du säger mycket för kommunen så ekonomin kan nog förbättras av att byggandet saktar ned.
Kommuner som dumpar mark tar väl för lite betalt? Gör kommuner verkligen så?
Cornu, har du något inlägg om varför Lysa är så bra? Försökte söka men då du nämner Lysa i alla inlägg blir det svårt att hitta.