Kronan stärktes rejält efter gårdagens väntade räntehöjning. Börserna faller i de asiatiska tidszonerna under morgonen. Hushållens konsumtion minskade i december trots julhandeln vilket var i linje med exempelvis HUI:s prognos.

Stockholmsbörsen backade med -0.39% för OMXS30 och -0.42% för OMXSPI. Kronan stärktes dock rejält på gårdagens räntebesked från Riksbanken, trots att höjningen med 0.50 procentenheter var väntad. Styrkan kommer nog snarare från att Riksbanken justerade sin räntebanan och att man avser höja igen i vår och sedan ligga kvar på den nivån till minst år 2026. Vilket gäller tills det inte gäller.
Iaf så belönade marknaden svenskarna med att kronan stärktes till 10:35 SEK för en USD och 11:10 SEK för en EUR. Guldpriset drogs med ner och hittas nu på 619:- SEK. I sig kan detta dämpa KPI-inflationen eftersom det vi inte importerar fortfarande prissätts internationellt, undantaget lokala tjänster som typ hårfrisören.
I USA backade också börserna och S&P-500 gick -0.88% medan Nasdaq 100 noteras ner med -0.91%.
I de asiatiska tidszonerna ser det också rött ut i skrivande stund, undantaget Nikkei 225 som gick +0.31%. I övrigt går ASX 200 -0.76%, Hang Seng -1.73%, KOSPI -0.71% och Straits Times -0.16%.
SCB rapporterar om minskad hushållskonsumtion i december trots den alltid hypade julhandeln. Konsumtionen backade med 1.8% jämfört med samma månad året innan och justerat för inflationen. Detaljhandel med brett sortiment backade med -4.7%. Siffrorna är preliminära men i linjen med HUI:s prognos för julhandeln som låg på -7% inflationsjusterat, fördelat på -3% för dagligvaror (livsmedel) och -9% för sällanköpsvaror. Den senare skulle även backa med -4% icke inflationsjusterat, medan dagligvaruhandeln väntades öka 13% i kronor räknat.
Sänkt real köpkraft för hushållen syns alltså i konsumtionen, vilket inte är så förvånande. Med KPI-inflation på runt 10% och lönehöjningar på 2% så drar förstås hushållen ner. Det kommer fortsätta så länge inte facken ser till att skapa reallöneökningar för hushållen.
95 kommentarer
“Det kommer fortsätta så länge inte facken ser till att skapa reallöneökningar för hushållen.”
Betyder det att en begränsad icke skenande löneinflation skulle vara bra för de i allmänhet belånade svenskarna, och kanske rent sv samhället i stort?
Kronan hade rasat ännu mer. De med bra jobb men höga skulder hade tjänat på det, men inflationen som medföljt hade gjort det väldigt svårt för de som redan lever ansträngt.
Floskeln “Inflationen amorterar mina skulder” baserar sig på att man har hög inflation och reallöneökningar som går till amortering.
Egentligen så krävs väl varken reallöneökning eller att den går till amortering, utan det räcker med att löneökningen följer med inflationen (vilket vi får hoppas blir faller förr eller senare).
Säg att du har lån som motsvarar 500% av din årsinkomst. Lägg till 100% inflation och 100% löneökning så har du sen lån som istället motsvarar 250% av din årsinkomst. Givet att räntan letar sig tillbaka till någorlunda låga nivåer efter en sån inflationsresa så har du halverat dina räntekostnader jämfört med inkomst.
Eftersom kapital har lägre skatt än inkomst så borde facket aktivt jobba mer mot att deras medlemmar ska få den typen av ersättningar från arbetsgivarna, typ någon form av kollektiv pensionsfond eller liknande.
Då kommer de dessutom jobba lite mer i medvind då kapitalmarknaderna går bra.
Nu blir de ju drabbade när kapitalmarknaderna går dåligt (måste ta ansvar) utan att få direkt kick-back när marknaderna går bra.
Hur ska det gå till inom ramen för nuvarande skattesystem hade du tänkt?
Hahah, trodde aldrig jag skulle få läsa om löntagarfonder här.
Vi skulle kunna kalla det för tjänstepension eller är det redan tagit?
Mig veterligen är julhandeln en återkommande företeelse varje december.
Du har så djupa och stora kunskaper, du.
Kronan stärktes väl fr a pga aviserade kommande räntehöjningar. Gårdagens höjning var redan inräknad.
Ja, det står i artikeln. “Styrkan kommer nog snarare från att Riksbanken justerade sin räntebanan och att man avser höja igen i vår och sedan ligga kvar på den nivån till minst år 2026. “
Förargligt att jag inte läste ordentligt. Får glädjas åt att jag iaf förstått rätt..
Det lär inte bli reallöneökningar när företagen varslar och produktiviten inte ökar, den offentliga sektorn behöver även den dra åt sin svångrem rejält, från 2008 har svensken i arbete haft det bra med låga räntor och skapliga höga reallöneökningar, man får ta av dessa nu, tittar man på vad det kostar att åka till Sälen eller Åre nu i sportloven så verkar det inte som det är tungt för hushållen överhuvudtaget, man kan bränna 30- 50tusen på en veckas semester men klaga över att mat börjar kosta vad den ska kosta är hykleri
Det finns stora inkomstskillnader i landet. Två löner i snittet sjuksköterska/IT-konsult ger köpkraft. Ja man har bil och kan åka till fjällen med barnen. Men det finns ensamhushåll modell pensionär som inte har råd med någonting utöver mat, kläder och hyra. Glöm utlandsresor och liknande. Underskatta inte antalet hushåll av den här typen. Många nysvenska hushåll är också av den här typen. Man lever på bidrag. Någon gång skulle bostadsbolagen redovisa hur många hyror i olika områden som betalas av det allmänna.
Ordet “nysvenska” är lite för orwellskt språkbruk för min smak. De som beskrivs med den termen är bara svenska så långt som det tjänar dem själva.
Inget nödvändigt ont med detta; jag skulle själv inte vilja bli kallad för kosovoalban om jag flyttar till Kosovo, för att bara ta ett exempel. Men om ordet svensk skall ha en faktiskt betydelse mer än bara vilka som råkar befinna sig i Sverige, så behöver vi en annan benämning än “nysvenskar” på utlänningar som mer eller mindre permanent finns inom landets gränser.
Som vanligt står Herr Goebbels och heilar framför spegeln när han tror ingen ser honom.
Som vanligt står den betalde från Sveavägen 68 och livear upprörd medborgare.
Hur många åker till Åre/Sälen på sportlov, några hundra tusen? Då är det 10 miljoner som inte gör det. Lite av survior bias, man ser inte de som inte har råd som är den stora gruppen.
Och hur många åkter till Sälen istället för till Thailand? Den resetrafiken vore intressant att se.
“Sin räntebanan” är en underskattad formulering. Man får förmoda att den är frukten av noggranna överväganden …
Jag tolkade dock att beskedet att man nu skulle börja sälja av statsobligationer i syfte att stärka kronan som den störtsta triggern till marknadsreaktionen på valutan.
Hur går det till när facken skapar reallöneökningar? Har aldrig inträffat i min livstid. Det är arbetsgivaren och de anställda som skapar förutsättningar för reallöneökningar när exempelvis produktiviteten i företaget förbättras.
Ja, de skapas iaf inte av att facken kräver 3% när inflationen är 10%.
När företaget (arbetare och ägare) har skapat utrymmet är det en maktkamp om vem som skall få överskottet. När inflationen bekämpas med negativ realränta och reallönesänkningar så är det uppenbart att facken förlorat den maktkampen.
I större ekonomier, där även stora företag är beroende av inhemsk efterfrågan, så finns det en större förståelse för problemen med reallönesänkningar. I alla fall i diskussionerna.
Kolla i ett grannland, tex Estland, där matpriserna är liknande som i Sverige men kassörskan får 7000 kr/mån. Lönerna är inte högre än vad dom anställda begär (men kan vara lägre såklart).
Kolla även in Sverige som har gått från plats nr 1 till 20 på vad gäller ekonomisk jämlikhet på 5 år:
https://www.europaportalen.se/2022/10/sverige-faller-drastiskt-i-jamlikhetsindex
I det fallet är Estland ett föredöme. Enkla jobb skall inte ha extremhöga löner.
Facken kan inte “skapa reallöneökningar för hushållen”. Det är historiskt sett bara tillväxt i ekonomin som kan göra det. Det är förvisso teoretiskt möjligt att löneökningar skulle kunna innebära en reell omfördelning från ägarna av företagen till de anställda. Men vad jag vet så har det historiskt varit svårt eller omöjligt att stoppa arbetsgivarna från att kompensera sig med prishöjningar. Vilket då förstås eldar på inflationsbrasan.
I ett land med högt skattetryck och många offentliganställda som Sverige finns dessutom det problemet också: “Någon” måste betala höjningen av de offentliganställdas löner. Då merparten av skatterna tas ut på lönearbete och konsumtion i sista ledet (moms) blir det ändå vi som riskerar att ta det mesta av smällen genom höjda skatter/avgifter och/eller sänkta bidrag. Alternativt bygger staten på ett budgetunderskott. Det kan bl.a. drabba oss genom höjda räntor på statsskulden och kapitalflykt med svagare krona som följd. Vilket ökar importpriserna och gör oss fattigare i alla fall.
Dessutom kan höga löneökningar i ett dåligt konjunkturläge driva på arbetslösheten… Med ytterligare negativa effekter på offentliga budgetar och på konsumtionen. Resultat: Ytterligare fördjupad lågkonjunktur
Detta är ett väldigt svårt problem. Jag anser att de fackliga huvudorganisationerna i princip gör rätt i år, men naturligtvis kommer det inte att vara hållbart år efter år om en högre inflation biter sig fast.
… och prognoserna säger negativ tillväxt i den svenska ekonomin i år på en dryg procent. I ett sånt läge har jag svårt att se annat än att löneavtal på säg 10% bara skulle elda på inflationsbrasan och knäcka ännu fler företag. Det man kan diskutera är om det varit rimligt med en eller par procents högre bud från industrifacket.
Rätt. Jag vill att offentliganställdas löner sänks när mina övriga kostnader går upp.
Jag antar att du då inte vill ha någon kvalitet i den offentliga sektorn. Du vill ha omdömeslösa poliser, okunniga gymnasielärare osv. Vilket är resultatet om lönerna är för låga.
?
Skulle stå lite om ironi i inlägget, men det försvann.
Även offentlig sektor måste ha någon form av produktivitet, alla chefer är dödvikt, en mellanchef är bara en kostnad som inte producerar, det är ju inte så att svensken betalar för lite i skatt
Okunniga gymnasielärare har vi redan, fast väldigt överbetalda.
Lärarutbildningen i Sverige har under decennier gått ut på att skapa en särskild lärargrupp, där man bara blir legitimerad om man har tragglat sig igenom en mängd kurser förlegad pedagogik. Didaktik och ämneskunskaper är mindre viktiga än pedagogik och genuscertifiering.
I och med detta kan inte duktiga personer som exempelvis läst på ingenjörs- eller ekonomiutbildningar jobba som lärare, eftersom de saknar ett antal onödiga kurser, vars enda syfte är att minska antalet tillgängliga lärare och därmed dra upp lönerna för de klåpare och odågor som gått lärarprogram på universitetet.
Har du ens gått på gymnasiet? Verkar mest som du fått din utbildning genom LHS.
Du kan ju kolla på lärarprogrammens kurser och se vad de läser.
Men visst det, du är ju en avlönad socialdemokrat, så sanningen kanske inte är så viktig i ditt fall.
Va!?
Är lärares kunskaper och polisers omdöme proportionerligt med lönen?
Gäller det alla människor? – då kan vi göra zimbawedollar och bli oerhört kompetenta?
Det är så mycket jag inte förstår, förlåt mig. -tur stupiditet inte är brottsligt hemma.
med det värdegrundsbaserade skolsystemet är “vi” snart “körda” hemma. Ingen kommer att befolka nya solsystem för en politiserad moral / värdegrund, hur god den än är. Verkligheten tvingar sig på lika snabbt som ett kärnkraftverk stannar.
Polisen här har omdöme att prioritera själva. både ta en galen kriminell av daga, beordra munskydd och hjälpa gamla tanter över gatan – allt på samma dag.
Utanför städerna i detta land lämnar folk nycklarna i bilarna, framtidstron är stor.
Det fanns en gång ett sådant land långt norrut.
Hur dog det paradiset?
..i vårdkön kanske?
Ska LO kräva 10% i lönepåslag? Med varsel som väntar och redan hög arbetslöshet? Ökade reallöner måste matcha med ökad produktivitet
Det handlar om att facket måste kolla så dom bolag som går bra låter dom anställda får del av vinsterna. Allt går inte dåligt. Bolag som på riktigt går på knäna kan såklart inte höja lönerna.
Detta kan förstås försvåras ifall man har ett kollektivavtal som gäller brett för 1000+ företag. Självpåtaget problem i så fall.
Det skulle, med prioritering av skattepengar (dvs. inte lägga det på kommunpoet i Tranemo, cirkuskonsulent vid Region Stockholm och sjuttioelvatusen andra svart hål), mycket väl gå att öka lönerna i svensk vård.
Problemet är INTE för lite skatteintäkter, problemet är att politikerna lägger pengar på fel saker.
ÅTERIGEN: finns det myndigheter såsom Nämnden för hemslöjdsfrågor eller (min “favorit”) Myndigheten för stöd till trossamfund – ja, då sker det en uppenbar felprioritering.
“Problemet är INTE för lite skatteintäkter, problemet är att politikerna lägger pengar på fel saker.”
Helt riktigt, vi har fastnat i en politisk känslomässig fälla.
“Idag står vind- och solkraft för 3% av världens energiproduktion. Den gröna omställningen har alltså knappt påbörjats.
Vind- och solkraft kräver flera hundra procent mer metaller per watt i energikapacitet än konventionella energislag. Detsamma gäller elfordon. Utan metaller ingen övergång till grön energi.
Till 2040 behöver gruvbrytningen av litium öka med drygt 4 100%, grafit med 2 400%, kobolt med 2 000% och nickel med 1 800% för att ekvationen ska gå ihop, enligt Mills.
Koppar är en särskilt viktig mineral i sammanhanget. Det skulle i närtid behövas 100 nya stora koppargruvor men den normala takten på global basis är att det bara öppnas några enstaka nya gruvor per år. Och det tar i snitt 16 år att öppna en ny gruva från att en sådan satsning påbörjas.
https://www.affarsvarlden.se/kronika/den-grona-omstallningen-maste-byta-spar
Det bästa är att för all denna gruvnäring krävs massiva investeringar i oljeutvinning för att klara gruvdriften som behövs för den gröna omställningen.
Att staten stöder lite traditionell hemslöjd är ett icke-problem. Ingenting alls blir löst av att man stänger dessa myndigheter. I nuläget är det bara missriktad energi. Fokusera på dom stora budgetposterna istället.
Eller så får man utveckla exportindustrin och exploatera naturtillgångar. Är ett land rikt så löser sig de flesta problem enkelt.
Sämsta dagen igår på väldigt länge för pensionsspararna som har exponering mot S&P500.
Ner 3.4% i SEK.
De gnäller inte lika mycket i media.
Men bland mina vänner med höga lån är det kaoz. Laserturknivå på kaozet.
Jag har länge jobbat med sk ekonomisk prepping. Man betalar räkningarna så fort de kommer in. Man gör en budget en gång per år och sätter av en peng till utgiftskontot löpande.
När man föreslår sånna saker för den nya övre medelklassen av IT proletärer dyker nått kränkt upp i minen. “MEN VI HADE JU LÄRT OSS ATT VI HADE DET SÅ BRA ATT VI INTE KOLLADE PÅ PRISET NÄR VI KÖPTE SAKER!!!!!”
Ännu värre när en hel del jobb kommer kunna ersättas av AI inom 10 år… Speciellt inom utveckling.
När man kommer med förslag på verktyg att hantera ekonomin är man en idiot.
Det folk vill ha är ränte eller skattesänkningar. Eller mera bidrag.
Just nu tycker jag synd om låginkomsttagarna som drabbas hårt. Men bolånetorskarna med lön över medel vette fan om de förtjänar så mycket sympati. Man har pratat länge om att man ska ha råd med 6-7% ränta.
Det som drabbar dessa bolånetorskar är ju i högsta grad självförvållat, så håller med om att det är svårt att hysa sympati för dem. När det i slutändan ändå för många av dessa “enbart” innebär att de inte kan leva lika vidlyftigt som innan, med resor hit och dit osv. Kanske dra ner på detdär svindyra gymkortet som inte används? Spotify, netflix, disney+…….. Många bäckar små.
Lite raljant, och finns såklart fall där det inte är så. Men människan har ju länge visat att det inte är några som helst problem att anpassa sig till högre inkomster, genom att dra på sig högre utgifter. Det är det omvända som blir problematiskt.
Ja, de ansåg sig som smartare än övriga som satsade stengårt i budgivningen.
Går fort att göra förstnämnda men sistnämnda tar lång tid. Har varit knepigt att utgå ifrån att RB har noll koll, men nu vet vi ju bättre.
Det är grupptryck och FOMO som styr Sverige.
I princip all svensk media har vi läst att rörligt elpris samt rörlig ränta är bäst.
Vi har även läst att börsen och fastigheter alltid går upp på sikt.
Klart som fan att gemene man och kvinna köper det konceptet då det enligt media är en expert som yttrar sig.
Ja det där med rörlig ränta är väldigt skumt. Krävs inte mycket kognition för att begripa att om räntan är 1% eller så finns det inte mycket att vinna på ännu lägre räntor och obegränsat mycket att förlora på högre räntor. Ändå band inte folk därnere. Kanske en brist i mänskliga hjärnor att förstå asymmetri?
Jag tror som sagt det är grupptryck och FOMO både vad gäller räntor och el.
Så sent som 2020 var årsmedelvärdet SE3 35 öre. Ändå valde de flesta att fortsätta köra rörligt.
Självförvållat är ganska lite enkelt tänkt. Köparna kan bara förhålla sig till den marknad som finns, barn blir vuxna och ska lämna boet, skaffa familj osv. Att då vänta på en lågkonjunktur för att göra den perfekta affären med kontanta medel gör väl att de i värsta fall skulle bott hemma tills de är 50 år.
Jag håller med. Och det kan på dödsbädden visa sig att dom som var “smarta” och aldrig gifte sig, aldrig skaffade barn osv är dom största förlorarna, om än inte ekonomiskt.
Sen finns det förstås dom som verkligen lyckas navigera perfekt, med stora välmående familjer och stadda i kassan. Dom ska vi naturligtvis gratulera.
Vad anses vara “höga lån” för medelinkomsttagare? Hur vanligt är det?
Jag skulle nog säga att det i Storstadslänen inte är ovanligt att man sitter på 3 miljoner eller mer i lån per vuxen i hushållet.
Per vuxen? 6 miljoner totalt alltså, vilket ger 7 miljoner i pris med 15% kontantinsats.
Detta kan dock inte vara normen för landet i stort, känns som gräddhyllorna runt Sthlm.
Här har du lite siffror från 2021 och bakåt:
https://fi.se/contentassets/3b77b17e98524f1f9e026a7ceb4423c7/den-svenska-bolanemarknaden-2022.pdf
6 miljoner är bolånetaket för de flesta i Sverige så mycket större lån än så är nog undantag.
Vi har ca 3,8 i lån, ca 85k i bruttoinkomst.
Vi har 75k i brutto och 1,8 i lån. Bor i bostadsrätt i gbg, tycker att jag är högbelånad redan där. Men det var inte riktig aktuellt att bo på så mycket mindre än 55 kvm nu när man ändå närmar sig 35…
Jag diskuterade lön kontra inflation med facket igår. De har heeeelt köpt svenskt näringslivs version. Vi kan inte kräva löneökningar på mer än 3-4 procent, får då ökar inflationen! (“riksbanken sitter med fingret på reporäntan”). Jag försökte invända med att vi tappar 5 procent köpkraft även om vi får 4 procent löneökningar. Vi skulle behöva inflationen + höjningar därutöver för att ens prata om lönedriven inflation.
De förstod absolut ingenting. Pratade om inflationen på 70-talet, varvsnedläggning, nedlagt TK-industri, osv. Och målade upp en katastrofal bild.
Sedan invände de att vi minsann fått typ x procent höjningar på fem år “stora löneökningar tack vare oss”. Jag invände då att för 5 år sedan räckte min lön till betydligt fler kg potatis, paket Bregott, liter bensin, m.m. Dvs. sådant man faktiskt omsätter sin lön i. Vilket, menar jag, är det viktiga. Antalet kronor i sig säger ingenting, vad man får för kronorna är vad som betyder något. Åter igen total oförståelse.
Samtidigt skrattar näringslivet hela vägen tillbanken.
Frågan är vad statistiken säger om vinsterna. Inflationen är väl driven av extrema kostnadsökningar på el och bränsle, inte pga. företagen täljer guld med kniv..?
Om vinstmarginalerna ligger ungefär som tidigare, så finns det sannolikt begränsat utrymme att i ett slag öka lönerna med 10 procent.
Din lön beror i slutändan på vilket värde du tillför arbetsgivaren, inte vad smöret kostar i affären.
Min poäng är att det finns relativt många faktorer att ta hänsyn till.
Jag kan absolut köpa att man enstaka år får reallönesänkningar. Det som stör mig är avsaknaden av förståelse för mekanismerna bakom kostnadsökningen i samhället.
Jag tycker inte det är fel med återhållsamma lönekrav under 2023 med tanke på att så stor del av lönerna ska betalas av det offentliga. Inom både basindustrin och dagligvaruhandeln (åtminstone de stora med många anställda typ ICA Maxi) är det sällan personalkostnaden som dominerar så de påverkas inte särskilt mycket även vid löneökningar på 10%, däremot gör ju saker som polis, skola, vård och omsorg det ganska rejält. Hög löneökning leder då till antingen högre skatt eller sämre kvalitet och det sistnämnda tror jag inte vi vill ha, den är nog dålig som det är. Och börjar industrin kräva 10%-iga löneökningar måste kommun & landsting hänga med.
Det är däremot inte hållbart över en längre tid om inte inflationen snabbt går ner till rimliga nivåer, så jag räknar med att årets avtal bara blir ettårigt.
Absolut. Enstaka år med reallönesänkningar kan jag, och säkert de flesta, köpa. Det som stör mig är när det saknas förståelse för bakomliggande orsaker. KI.s samt riksbankens prognoser är 8-9 procent även i år, och troligtvis höga procentsatser även kommande år. De drivs inte av lönebildningen. Det är inte rimligt att år efter år acceptera reala lönesänkningar på 5-10 procent.
Att kräva lönehöjning med den svenska höga arbetslösheten borde vara omöjligt
Nu är det ju inte löneverket som sätter procentsatsen för alla arbetande svenskar utan det finns variationer mellan individier och företag…
Antar att fackrepresentaten i styrelsen håller tillbaka företagens prisökningar för att inte driva inflationen…
Historien avskräcker. I princip hela perioden från 1976-1994 var ju förlorade år ur reallönesynpunkt:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-och-inflation/
Det är SAF/Svenskt Näringsliv som driver sidan, så det är möjligt att de cherrypickat data för att få tiden efter sossarnas maktförlust att att se extra illa ut :-). När Bildt åkte ut och Nivea tog över verkar ju reallöneökningarna ha återkommit.
Allvarligt talat: Frågan är om glansåren efter 1994 förklaras mest av den lössläppta kronan eller Industriavtalet 1995?
Vi får tugga i oss hög ränta ett tag efter att Ingves under ett antal år stöttat Sossarnas valrörelser med artificiellt låg ränta och därmed följande försvagning av kronan.
De bolånetorskar som finns i min omgivning har knappast röstat på sossarna….
När är man bolånetorsk? Hur många procent av bostadsköparna löser köpet helt utan lån?
Tröttsam definition som andas klassförakt. Antingen från den självupplevda arbetarklassen som sitter i en glassig hyresrätt, eller den kapitalstarka överklassen.
I Sverige är det väldigt svårt att bli bolånetorsk, eftersom låntagare hela tiden gynnas på icke låntagares bekostnad.
Om ett stort antal inte har råd att betala sina bostadslån, så går pappa staten in med stöd till bankerna. Sedan så får bolånetagarna fina ränteavdrag, som någon annan finansierar.
Nej det skrev jag inte heller 🙂
För övrigt visar OS pamparna sin rätta sida genom att kritisera Ukraina:
”Ert brev till andra nationella olympiska kommittéer, internationella idrottsförbund, IOK-medlemmar och till framtida olympiska värdar, där ni pressar dem i ett försök att offentligt påverka deras beslutsfattande, har av den stora majoriteten av dem uppfattats som, minst sagt, extremt beklagligt”
Det är alltså ok om du är diktator eller har oljepengar att påverka folk. Men om du är ett folk utsatt för krig, massvåldtäkter och mord. Då ska du hålla käft.
Sportsvärlden har en stor tvätt att göra. Visst det är folks “löner”. Men det är blodspengar.
I Sverige tar man gärna in tveksamma spelbolag som sponsorer. I andra länder är det oljepengar från diktaturer. Vad är skillnaden. När ska sportsvärlden sluta med whitewashing och att leva på andras olycka?
Ingen hemlighet att det är omfattande korruption inom sportvärlden.
Även musikscenen har sina lakejer:
https://pitchfork.com/news/pink-floyds-roger-waters-addresses-un-security-council-about-russian-invasion-of-ukraine/
*host* Depardieu *host*
Folk behöver lära sig att artister och konstnärer generellt är “bra” på sina saker. Och sällan så duktiga på nått annat. Gäller även sk “professor eremitus” som uttalar sig om allt möjligt 😀
En professor som blivit eremit?
Ja korruptionen inom idrotten går rakt upp (eller ned?) i kommunerna och dess myndighetsutövning. På ett nationellt plan samma fast med SOK, RF och regering i spetsen…
Det är ganska grisigt i den svenska idrottsrörelsen med svarta löner, uppgörelser om vem som ska ha vilka fördelar som gentjänst för sponsring osv. Eftersom vi accepterar den typen av småskalig korruption i våra idrottsföreningar så får vi ett ledarskikt som inte ser så allvarligt på hur finansiering sker som representanter även internationellt.
Det här är ju en anledning att man får färre och färre som engagerar sig. Det är inte så kul lägga ner timmar och dagar på fritiden när folk ser hur de styrande sitter på feta löner och förmåner och får frottera sig med näringsliv med mera.
Många klubbar har haft elitsatsningar som levt på axlarna av ungdomslagen. Och när sen ungdomslagen behöft pengar har man istället höjt avgifter så att låginkomsstagares barn idag inte har råd att idrotta.
Hörde att i Sthlm kostar det 2500 per säsong att ha en 8åring i ett vanligt fotbollslag.
Ungdomslagen är inte alls undantagna – Pappa sponsrar U10 laget med nya jackor och medel att betala tränaren bara sonen får spela på topp. Lagets tränare får 5000 svart ur lagkassan varje månad och håller käften och gör som han blir tillsagd eftersom han vet var pengarna i lagkassan kommer ifrån…. Ganska oskyldigt men steg för steg avtrubbande.
OS pamparna verkar enligt uttalandet störa sig på att Ukraina påverkar genom att göra det offentligt, antar att nämnda pampar är mer vana att sådant sker i det dolda / pengar under bordet.
Sverige borde direkt tacka nej till att vara värd för OS under dessa förutsättningar.
Det går naturligtvis inte för vår självständiga Riksbank att gå emot vad ECB gör och ECB kan inte gå emot vad FED gör. Efter att ha haft låga räntor och QE i högkonjunktur ska vi därför nu ha höga räntor och QT i lågkonjunktur, som nån skruvad invertering av Keynes teorier. Och det därför att centralbankerna visat sig så väldigt duktiga på att styra inflationen med sitt “räntevapen”, eller?!
Sanningen är väl att vi nu får ta en stor smäll därför att centralbankerna (FED) alltsedan misstagen rörande Lehman Bros varit så fruktansvärt rädda för små smällar att de hållit alla under armarna, såväl de som kunnat flyta på egen hand som de som borde fått drunkna i frid.
Inflationsbekämpningen reagerar utsökt på aktiemarknaden.
Men är det en önskad eller oönskade effekt? Stödjer det näringslivet att emissioner blir allt svårare att genomföra till allt lägre pris. Samtidigt börjar avskedsvågen bli allt mer markant vilket i sin tur underminerar sociala reserverna och tvingar politiska styret till omfördelning av medel samtidigt som skatteinkomsterna på sitt sätt sjunker trots att priset som tex MOMS gynnas av inflationen.
Det är nog bra ifall investeringar främst görs där det verkligen finns en bra affärsidé i botten istället för i tramsiga förhoppningsbolag. Avskedsvågen gör att det går att få tag på kompetens till livskraftiga bolag. Folk slutar mäkla NFT:er och börjar jobba med styrsystem till kraftnätet, typ. Men övergången kan bli obekväm.
Kan bara svara för FED som jag har fokus på.
FED vill definitivt att marknaden ska kylas av.
Sverige är som alltid mer svårbedömt då Riksbanken har varit rejält behind the curve.
Vi har en liten och illikvid aktiemarknad så räkna med fortsatt stora rörelser.
Vi har “rikskuponger” på jobbet. Där tog arbetsgivaren beslut att höja värdet till 2640 från 2045. En ökning med 30 procent för att kompensera hur mycket de lokala lunchrestaurangerna höjt priset.
Det är inte så mycket i handen för en höginkomsttagare. Men en väldigt kraftfull förmån för de som inte betalar statlig skatt.
Allt handlar inte om lön.
Jaha, så det är fackföreningarna som skapar reallönehöjningar. Jag tror inte på det.