Som väntat höjde den amerikanska centralbanken Federal Reserve sin styrränta med 0.50 procentenheter igår, vilket gav svagare dollar mot kronan. Börserna i de asiatiska tidszonerna är blandade under morgonen. Men framför allt är den nya paradigmen med hög inflation och högre räntor värd en reflektion, då både företag, investerare och privatpersoner har vant sig vid krisräntenivåer och obefintliga prisökningar, men nu lever i en för många okänd värld.
Stockholmsbörsen backade igår med -1.41% för OMXSPI och -1.15% för OMXS30.
Trots den amerikanska räntehöjningen har svenska kronan stärkts till 9:75 USDSEK och 10:35 EURSEK. Kanske ett utfall av buy the rumor sell the news? Guldpriset ligger på 596:- SEK.
I USA rusade S&P-500 med +2.99% och Nasdaq 100 med +3.41%.
I de asiatiska tidszonerna är börserna blandade under morgonen med ASX 200 +0.79%, Hang Seng +0.64%, KOSPI -0.11% och Straits Times -0.25%. Nikkei 225 verkar fortfarande trillat bort ur min lista. Kanske en bugg, men få bryr sig.
Efter snart 15 år av permanenta krisräntor och kanske 20 år av nästan obefintlig inflation så har marknadens aktörer och ekonomin i sin helhet anpassat sig till detta. När vi nu fått ett skifte så kommer det bli ett stålbad för många.
Som exempel pratade jag med några investerare som konstaterade att det fortfarande budas på hyresfastigheter till avkastningar om typ 3.5%. Detta ska alltså täcka både räntekostnader, drift, underhåll och framtida renoveringar. Enda sättet att få det att gå ihop är att någon annan är beredd att köpa fastigheten till ett högre pris (dvs ännu lägre avkastning) längre fram.
Jag har också fått bekräftat analysen att många företag inte har vinstmarginaler nog att absorbera prishöjningarna, inklusive industriernas inflationsindex PPI på 37% utan antingen kommer gå med förlust eller tvingas höja priserna i slutändan till slutkund, dvs hushåll som inte kan skicka vidare detta. Samtidigt sitter Unionen och pratar om att lönerna bara ska höjas 1.5%. när inflationen är 6% oräknat räntekostnaderna som exkluderas ur KPIF och nu höjs rejält.
I SvD bekräftas också att många byggprojekt drar i handbromsen. Med 34% ökade kostnader för byggmaterial går många projekt helt enkelt inte ihop – och har man kontrakt på priser så kommer leverantören gå i konkurs om de ska hålla detta. Ska t ex bostadsrätter säljas till högre pris för att täcka ökade kostnader, samtidigt som köparnas räntor stiger och även bostadsrättsföreningarnas räntor och med det medlemsavgifterna?
Man kan fortsätta lista problemen. Vad händer med elbilsrevolutionen när bilar i halvmiljonersklassen genast blev 25% dyrare på grund av högre räntor? Hela det segmentet har skapats tack vare permanenta krisräntor och obefintlig inflation. Det är inte heller så att bilar blir billigare när stål och energikostnader rusar i pris.
Hela techsektorn har levt på överflöd av billigt kapital till alla startups. Vad händer med dem när pengar helt plötsligt blir dyrare? Å andra sidan har det blivit just det i USA redan, men techsektorn fortsätter leva ändå.
Just nu stoppar nog de flesta huvudet i sanden och fingrarna i öronen och hoppas att både högre räntor och inflation försvinner. Men gör de inte det kommer något att smälla, och det kanske redan till hösten när mörkret kommer med tillhörande svårmod.
Men som jag avslutade gårdagens interna föreläsning för ett företag så brukar jag ha fel och tjurar har oftast roligare än björnar. Sedan vet jag av trettio års erfarenhet av börsen i år att alla kriser blir kortvarigare än jag tror. Men jag har förstås alltid fel. Om det blir ett paradigmskifte är det ingen kris, det är en ny värld.
21 kommentarer
På glada 80-talet var både inflation och räntor högre än idag.
Börskrashen 87 föll börserna på en dag efter flera års hög tillväxt.
Efter krashen 2008/2009 har ju politiker och riksbanker signalerat ”aldrig igen” med stödköp, minus räntor och tom att riksbanken köper aktier och bostadsobligationer.
Frågan är vad som är annorlunda denna gången och om man tänker tillåta en krash nu?
Att trycka ut 30% mer pengar 2020/2021 i princip samtliga ekonomier bidrar ju oundvikligen till inflation.
Ja ganska troligt att man försöker höja lite och sälja av QE-papper men sen backar när politikerna får problem. Men då fortsätter ju inflationen istället så problemen går ju inte över för det.
Aldrig igen – lite som att säga aldrig igen om ett vulkanutbrott, det bestämmer inte vi.
Aldrig igen – ja möjligen med dom insatserna och om allt varit som innan 2008, men problemet är att systemet snabbt anpassar sig och börjar testa gränserna inom det nya (aldrig igen) och vips så är Deutsche “hävstångande” till himmelen med CDS/CDOer igen och lånefesten spinner fortare och fortare…
Grundtrenden med fallande produktionskostnader och effektivisering pga stigande teknologinivåer består. Tror därför att nuvarande episod av hög inflation mest blir en ‘blipp’ på 1-3 år.
Förmodligen kommer man ha höjt räntan lite för mycket under blippen och man kommer därför bli tvungen att blåsa på med minusräntor och QE infinity^2
Jag kan förstås ha fel…
Inte uppenbart att produktionskostnader (effektivisering pga teknik) spelar roll när det utgör en allt mindre del av totala kostnader.
Ser ut som att inflationen uppstod pga pandemi-stimulanser som omöjligt kunde mötas av ökad produktion (kanske framförallt i energi/råvaror) och som inte heller kommer kunna mötas på lång tid.
Tror du har rätt. Man började höja för sent och kommer likt tidigare att sänka för sent. Vi får se om där kommer räntebidrag som kompletterar ränteavdraget.
Egentligen så är räntorna på väg mot mer normala nivåer. De vi haft senaste deceniet är extremt låga nivåer. Nu kommer prislappen för det.
Förutsätter väl iofs att energipriserna går ner igen vilket inte mycket tyder på även på längre sikt
Notime – vad är ‘normala nivåer’ för en civilisation i datoråldern som börjar implementera autonoma system/AI/Robotisering? Vad borde priset på pengar vara?
Min tes är att ingen egentligen vet eftersom det är första gången mänskligheten navigerar nuvarande förutsättningar. Den väldigt långsiktiga trenden över den mänskliga historien är neråt och jag har svårt att se att detta skulle vara ett långsiktigt trendbrott.
JFAKS – Jag tror att det rör på sig med en kärnkraftsrännesans och SMR. Sker det kan vi mycket väl få se mycket låga energipriser inom 5-10 år.
Det finns två perspektiv; antingen sätts priset på pengar av marknaden, eller så sätts det av centralbanken. Marknaden skulle sätta ett pris som motsvarar ungefär riskfri förväntad uppgång på börsindex plus någon procent eller liknande.
Centralbanker sätter priset på pengar utifrån diverse teser och politiska mål.
Vår civilisation har haft ökande produktivitet sedan industriella revolutionen. En faktor som möjligtvis är annorlunda nu för tillfället är peak energy. Robotisering de senaste decenniet har inte haft jättestor effekt relativt decennierna innan.
Om det kommer riktigt bra nya teknik så kan det ju hjälpa. Tex är trådlös kommunikation/satellit energieffektivare än att producera koppar och lägga tjocka kablar överallt. En modern mobil är energieffektivare än datorer byggda med radiorör.
.
Problemet är väl att ny teknik inte alltid är så fantastisk som reklamen säger, och det är inte av Gud givet att det kommer nya uppfinningar som är bra på riktigt. Kommer tex decentralisering med blockchain effektivisera något? Ganska tveksamt väl. Kommer multiverse ersätta riktiga resor mer än Skype redan gör? Kommer kvantdatorer bidra med nåt mer än i väldigt specifika fall (ungefär som GPU:er)? AI/Machine Learning? Kanske.
Marknadsräntor kan faktiskt gå upp även om en centralbank sänker sin styrränta. Förvisso kan CB numera köpa obligationer direkt men vid stigande marknadsränta så faller värdet på tillgången. På lösen erhålles nominellt värde men den intressanta frågan är vilken köpkraft det då representanter? Ett tuggummi kostar 10 kr ? Efter tex tre år löptid. 2 kr vid obligationens emissionstidpunkt.
Vad som förvånar mig lite är att guldet inte ökar mer, med tanke på inflationen?
Tror guldet gjorde sitt i samband med den andra invasionen av Ukraina i vintras. Låg på 520 kr/g vid nyår, 595 kr/g nu. Det är ändå 14% upp så det har rört sig. Är inte insatt men inbillar mig att guld reagerar trögt på inflation, åtminstone så länge börserna går bra. Men vem vet hur det kommer röra sig när både räntor och priser går upp? Kanske känns tryggare för många att placera i räntepapper än i guld.
“Som exempel pratade jag med några investerare som konstaterade att det fortfarande budas på hyresfastigheter till avkastningar om typ 3.5%”
Jag antar att avkastning betyder just avkastning och inte intäkter?
Vad borde siffrorna vara?
(Huset jag bor i tror jag idag har hyresintäkt på ca 5% av ägarens inköpspris för 6 år sedan. Dålig ekonomi för hyresvärden är ju dåligt för hyresgästen också.)
Ofta brukar avkastningsmål sättas i relation till den riskfria räntan. Det är inte värt att ta risk och arbeta hårt om du lika gärna kunnat sätta pengarna på banken och nå samma avkastning. Börsen ger 10% i snitt så allt under 10% är ju oavlönat arbete. Jag har svårt att tänka mig att någon skulle investera utan att få minst 3-5% över riskfria räntan, och då är det ju fortfarande lövtunna marginaler.
Utanför min kompetens och bloggarens preferens, en US pratvideo av Rob Maurer, Tesla Daily. Dock bara 8 minuter varav drygt hälften om Powells presentation igår av FED-policy med 50 punkters höjning av riktmärket. Skaplig bandbredd.
Ni andra kanske kan bedöma rimligt och relevant?
Tror att den finns som ljudblogg om man vill slippa se diagram 🙂
_https://www.youtube.com/watch?v=SWJ25p61b54
Lars, den andra bilden syns fortfarande en gång extra i RSS-feeden, efter hela inlägget.
Obetydlig inflation håller jag inte med om. Paul Wolcker som dödade inflationen i USA på 1970- och 80-talen ansåg 2%-målet var alldeles för högt. 20% på 10 år kan inte anses vara obetydligt, samtidigt som man har trixat med statistiken. Hade inflationsmålet varit säg 1% hade Riksbanken aldrig behövt hålla på med detta vansinne med nollränta i 8 år, med alla de nackdelar som det medfört.
Vad jag förstår är Startup / Venture marknaden redan rejält jobbig i USA se
https://docs.google.com/presentation/d/1Hyn4FWHSNRrWJeddi0BMEQIMlmXy2SNj50T8jJcrKbw/edit#slide=id.g11953bc14ff_2_132