Konjunkturinstutets (KI) barometerindikator (konjunkturbarometern) visar att svensk ekonomi trots kriget i Ukraina är kvar i överhettning. Hushållens syn på sin egen ekonomi är dock den mest negativa sedan finanskrisen. Någon har fel – antingen näringslivet eller hushållen. De senare väntar sig skenande inflation. Inga förändringar i konjunkturmodellen när det gäller börsinvesteringar.

För nya läsare (som antagligen är måttligt intresserade av bloggens ämnen utöver försvar) så brukar jag följa KI:s barometerindikator och har även en börsinvesteringsmodell jag kallar konjunkturmodellen. Man köper på börsen när konjunkturen är i bott och säljer när den är i topp. Det kanske inte ger högre avkastning än att inte göra något, men sänker risken avsevärt, eftersom man bara ligger inne i börsen typ hälften av tiden, men får ungefär samma (och ibland bättre) avkastning ändå. Riskjusterad avkastning kanske blir bättre.
Oavsett, när konjunkturen går upp i överhettning, vilket är mörkgrönt ovan eller +10 enligt min omräkning (110 enligt KI) så ska man efter två månaders överhettning börja avveckla sina positioner på börsen. Motsatsen gäller vid -10, dvs efter två månader på -10 eller lägre ska man börja köpa på börsen igen.
Typ.
Således ligger enligt modellen kvar i att man ska sälja. Huruvida modellen har rätt eller inte är en annan fråga.
Sveriges ekonomi är alltså kvar på mörkgrönt och överhettning. Detta drivs nästan uteslutande av en fortsatt extremt överhettad tillverkningsindustri, på nivåer som aldrig setts förr. Detaljhandeln är också överhettad, men annars är det bara normal högkonjunktur för tjänstesektorn och bygg- och anläggning.
Däremot är hushållen nere på katastrofala nivåer och -26.5. Synen på det egna hushållets ekonomi är otroliga -28.8 men som äkta svenskar tror man att andra har det bättre och bara ligger på -10.6. Exakt vad det är som ger denna svartsyn kan man diskutera.
Ska man killgissa så är det inflationen som sticker iväg och vinterns elpriser och bränslepriser, samt många prishöjningar om 10-20% på sådant man inte kan klara sig utan som spelar in. Samtidigt stiger räntorna och många sitter fast i kollektivavtal som ska ge 1.5% löneökningar om året i tre år, medan inflationen officiellt är på 4.5% för KPI-Svensson, men för många i verkligheten upplevs betydligt högre då officiella siffror pressas av t ex priset på platt-teve, som man redan köpt och inte kan vara en tröst prismässigt.
Men varför gissa?
Det finns mer data att gräva hos KI.
De som är allra mest negativa är i åldern 35 – 64 år. Män är mer negativa än kvinnor. Man är minst negativ i skogslänen och mest negativ i övriga län. Storstadslänen ligger i mitten. Tendensen är den samma för både synen på den egna ekonomin och andras ekonomi, även om synen på den egna ekonomin är klart mest positiv i skogslänen.
Pensionärer är den åldersgrupp som är mest positiva. Så kanske är hushållens negativitet kopplad till yrkeslivet och bostadskarriären?
När det gäller delsvar så går det inte att säga något särskilt, t ex har inte synen på eget sparande ändrats, men väl synen på egen och andras ekonomi framöver.
Men när det gäller inflation är det inte muntert.
Inflationsförävntningarna de kommande tolv månaderna har dubblats. Från 5% till 10%.
Oops.
Företag drabbas inte på samma sätt av inflationen, eftersom de delvis kan kompensera sig genom att höja priserna. Det kan inte hushållen, som sitter fast i kollektivavtalen och kan glömma högre löner när företagens ökade inflationsdrivna intäkter går till inköpen och inte till lönerna.
Detta håller förstås inte långsiktigt, men sådan är de svenska hushållens svartsyn just nu.
Man väntar sig även stigande räntor, men inte lika brutalt som inflationen.
15 kommentarer
The Perfect Storm. Inflation, krig, energiproblem, valår, osäker säkerhetspolitik (vem förrutom kineser vill ha fabriker i ett icke NATO land?), bostadspriser i världsklass. Svenska storföretag kommer behöva öka priser vilket på sikt sänker efterfrågan. Finanserna är dock goda, men det är mycket som ska lagas och köpas och investeras. Stora frågan är om det blir en lågkonjunktur eller inte, men det lutar åt det hållet, replay 2001. Fixar vi det så är Sverige kanske tillbaka i matchen och starkare än någonsin.
Statsfinanserna tog en rejäl smäll av pandemin. Vi får se hur det blir med ett fullt krig i Ukraina ovanpå det. En del saker bör dock få kosta, som frihet och demokrati. Alternativet blir rysk kleptokrati, som kostar ännu mer.
Finns mycket fluff att skära från dock, vilket är på tiden – i slutänden kan vi hoppas att det är kanske blir en hälsosam bantningskur.
Jag vill påminna om att i princip alla kollektivavtal omförhandlas 2023.
Det lär bli mycket spännande förhandlingar!
Oj kom nu inte med fakta här. Ja, lönerna rusar i många branscher. Snittet var väl 6-7% inom IT i år som exempel. De som bytte jobb är exkluderade då det fick högre höjningar. Vet inte om Stockholms-IT-teknikern är här för att bekräfta/försvara sig?. Löneinflationen kommer tids nog, till dess får vi nog vänta på räntehöjningar, ifall nu inte riksbanken eller egentligen ECB ger efter för populism. Sist gick det ju inte så bra, så de är lite brända där. Spännande tider speciellt i USA
Matpriserna lär stiga mer än 10% och kan rent av lämna hål i hyllan i butiken. Stor risk för boprisras pga arbetslöshet som tar bort drivkraften till boprisrallyt och stigande räntor. Arbetslöshet pga dålig byggkonjunktur (prisökningar på byggmaterial och minskande efterfrågan pga andra ökade kostnader) och tapp i IT-sektorn enligt min gissning. Många IT-projekt kan lätt skjutas på framtiden när företagen känner att kostnadsläget är osäkert (kostnader för deras egentliga produktion).
Konjunkturinstitutet håller inte med om arbetslösheten.
” Den svenska ekonomin går in i en mild högkonjunktur i slutet av i år och arbetslösheten sjunker till strax under 7 procent 2023”
Avseende IT projekten så kan jag meddela att i mitt lilla “universum” där jag jobbar så händer det redan. Sen får vi se om det slår igenom brett, det vet vi H1/H2 skiftet 2023.
Ditt lilla universum stämmer då dåligt ihop med verkligheten. Folk byter jobb som aldrig förr med kraftiga löneökningar som följd. Att prata om 2023 är helgardera sig, det vet vi föga om idag.
Som du säkert vet “katten” så händer inte sånt här på en förmiddag. CAPEX planer ska gås igenom, konsekvenser ska analyseras, beslut ska tas och inte minst ska det kommuniceras till marknaden. Att folk byter jobb som aldrig förr innebär inte att dom vet vad som händer i dom stängda rummen där jag tillbringar mina dagar. Men by all means, byt jobb men stay out of my lane!
Jag tänker att många stora bolag redan är billiga på börsen. Mekonomen, SKF och Elektrolux som exempel har hygglig vinst och omsättningstillväxt, PE-tal under 10 på årets vinst. Ja de kanske kan sjunka mer men jag finner det mer sannolikt att inflation (mätt eller riktig) äter upp kontanter än att man skall förlora på sådana bolag, dvs det är högre risk att inte ligga investerad nu.
Jag är så trött på SAS och deras ständiga dispyt med facket. Jag fattar inte att de orkar eller varför de inte helt enkelt sagt upp all personal på ett bräde och leasar istället.
Har väl något med ägarna att göra men det är så uttjatat. Att de aldrig kommer framåt! I o m pandemin kan man tycka att de har alla verktyg tillgängliga.
Vem flyger med SAS, är väl frågan? Busschaufförer i luften som tjänar över en M per år, nä det håller inte idag. Vet inte vad serveringspersonalen tjänar dock, men de tjänar nog rätt okej?
Nya tider nu, och det behöver SAS anpassa sig efter såklart. Jag flyger med andra bolag iaf
Om man nu ser ett höginflationsscenarie, borde man då inte vara fullinvesterad på börsen? Vad förutom börsen inflationsskyddar kapitalet?
Visst, inflationsjusterat kanske man inte gör någon större vinst men jmf bankkonto så skyddar man kapitalet betydligt bättre.
Varsågod.