Som väntat landade den officiella prisinflationen enligt KPIF på över 4.0% och sin högsta nivå på 28 år. KPIF blev 4.1% i december och KPI 3.9%. Elpriserna var största orsaken, följt av transporter och sedan boendet och livsmedel.
 |
| KPIF och KPI tillbaka till 1988 |
Senast KPIF låg på de här nivåerna var i december 1993, dvs för tjuoåtta år sedan och mitt under den svenska 90-talskrisen. Då var dock ränteläget ett helt annat än de permanenta krisräntor som Riksbanken håller just nu.
Det är viktigt att tänka på att detta är prisinflation och inte tillgångsinflation, där den senare är extrem. Boendekostnader tittar exempelvis på hela bolånekollektivets totala skuld multiplicerat med räntan och inte på att bostäder faktiskt ökat flera hundra procent i pris i många fall. Stiger skulderna ökar boendekostnaderna enligt KPI och KPIF, men själva bostadspriserna påverkar inte direkt prisinflationen. Inte heller räknas t ex byggvaror in, eftersom man istället förutsätter att alla hushåll lånar till renoveringar och det alltså blir den totala räntan på hushållens skulder som styr. Värt att tänka på om du tycker att byggvaror är svindyrt. Detta är konsumentprisindex, och du ska låna pengar till din renovering och betala ett företag med dina krediter. Byggprisindex är separat och inget som myndigheter styr på.
Till årstakten i inflation bidrog främst el med 1.9 procentenheter (pce), transporter inklusive bränsle med 0.8 pce, boendet med 0.4 pce, livsmedel med 0.3 pce. På andra sidan sänkte förstås hemelektronik och datorer inflationen med -0.3 pce och även läkemedel, glasögon etc sänkte inflationen med -0.2 pce.
Detaljer finns hos SCB. Riksbanken kommer förstås inte agera eftersom saker som folk inte kan klara sig utan, som el, bränsle, transporter och mat, altlid bortses från när man tittar på inflationen för att ta räntebeslut, utan istället fokuserar på frivillig konsumtion som att köpa platteve.
28 kommentarer
Har en känsla av att RB vill undvika en snörplig höjning likt 2008. Gick in på KI för att kolla lite prognoser för 2022 och hittade denna motsägelsefulla text som ingress till decemberrapporten:
"Tillfälligt avbrott i konjunkturuppgången
Konjunkturförstärkningen i den svenska ekonomin bryts tillfälligt, men när smittvågen ebbat ut börjar ekonomin åter växa snabbare och under andra halvan av 2022 inleds en mild högkonjunktur."
Konjunkturen är nu brinnande högkonjunktur även efter en liten sättning. Att från det läget övergå till en "mild högkonjunktur" borde därför betyda en försämrad konjunktur. Men en försämrad konjunktur driven av en… snabbare växande ekonomi? Känns helt schizofret.
Allt för att inte behöva höja räntan.
Joseph Stiglitz hade intressanta synpunkter häromdagen på det ekonomiska läget. Det är väldigt annorlunda nu. Han menar att det mest liknande tillfället tidigare var när andra världskriget avslutades och ekonomierna fick ställas om från krigsekonomi till fred. Han tror inte räntor och inflation drar iväg starkt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Inflationen är "transitory" eller hur? T.o.m. Jeremy Powell har slutat använda den termen, för inflationen är inte övergående, den är här för att stanna. Räntorna däremot kan ingen höja, för då är det game over för både EU och USA.
@ M. Ström.
Det är ingen som vill höja räntorna då inflation är det enda sättet att få undan världens stora skuldberg. Världens centralbanker VILL ha inflation men de tänker inte höja räntan av det skäl du nämner. Skuldberget ska betalas genom att göra "alla" fattigare.
Okej men låt oss sluta låtsas och hoppas då och för att kunna föra en intressant diskussion anta att det är så här det är.
Dvs vi ser framför oss:
– En hög inflation på kostnadssidan
– Obefintligt höjda räntor för att det inte går.
Vad innebär det? Vad kan vi förvänta oss?
Ja får väl se, allt hänger på om energipriserna smittar av sig på övriga priser eller om man absorberar smällen någorlunda. Inflationstakten kommer ju gå ner igen när energipriserna sjunker.
Man kan absolut måla upp ett scenario där energipriserna fortsätter _upp_, men det är just nu inte inprisat, se terminspriser 2022 ex.
Fast många företag höjer priserna nu från årsskiftet, inklusive IKEA, så det stannar inte längre vid elen.
Jag håller med. Skulle jag gissa tror jag RB har fel, och att KPI ex energi kommer börja stiga. Ren gissning, vi får se.
Stiglitz menade att inflationen nu nog är tillfällig en tid framåt, beroende på allt trassel i försörjningskedjor och nedstängningar.
Jag känner mig säker på att elpriset inte är så högt i april när vårfloden är igång och Tyskland inte använder så mycket fossilgas längre.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ja det står ju och väger så ingen vet med säkerhet.
Men vi kan ju se tydligt på USA-fallet att inflationen breddats och spridits. Varför det inte skulle bli så i EU/Sverige vet jag inte. Företagen kommer väl höja sina priser här på ungefär samma sätt, och så är karusellen igång.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag köpte en produkt på Ikea precis innan nyår för 3995 kr. Nu kostar den 4795 kr. Plus ganska exakt 20% alltså.
Kommer Ikea sänka sina priser igen i vår när (om) energipriserna går ner?
(iofs händer det faktiskt att de gör det och dessutom gör en grej av det)
" Det höga dieselpriset gör att branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag varnar för att transportpriserna kommer öka kraftigt. Kring nyår uppdateras många av de transportavtal som både privata bolag och den offentliga sektorn har med lastbilsåkerierna.7 jan. 2022"
Vi kan förvänta oss högre inflation. Den tar tid att starta upp och tid att få ned.
Inga räntehöjningar, för det står i strid mot RBs intresse.
Innebär det högre tillgångsinflation. Högre börser? Högre bostadspriser.
Jag antar det… om priser stiger överallt, och priset på pengar forfarande är 0, oändligt…
Det blir mer av samma situation för de som står utan lånade tillgångar, antar jag. Tills det blir en ordentlig krasch?
Jag tror den här inflationen är ganska farlig för de som inte har marginaler. Inget man bör vifta bort som nonsens.
Asså.. kan ingen ge mig 2010 talet igen va ?
Skyhög inflation, svinkall vinter, pandemi som varvar vårt klot och så "ryssen kommer" på det.
Det här artar sig illa.
Frugan har lönesamtal idag, eller som dom kallar det; bedömningssamtal. Har hon tur får hon väl 2%, hujedamej för att jobba som förskollärare inom offentlig sektor.
Kan tillägga en mycket liten pusselbit i form av att jag nyligen fick meddelande om att priset för prenumerationen på morgontidningen höjs med 12,5%…
Vet inte varför du upprepar att själva priserna på bostäder inte vägs in.
"Boendekostnader tittar exempelvis på hela bolånekollektivets totala skuld multiplicerat med räntan och inte på att bostäder faktiskt ökat flera hundra procent i pris i många fall."
Priser på bostäder ingår, men som ett väldigt långt glidande medelvärde.
"Räntekostnaden utgör en stor del av ”hyran” och det är här som bostadspriserna kommer in i bilden. När priserna på bostäder går upp fångas detta upp i räntekostnadsindex. Räntekostnaden är en funktion av ränteläget och hur stort kapital som lagts ned i boendet. För att beräkna utvecklingen på detta ”huskapital” eller kapitalstockindex som det kallas i KPI använder SCB en modell som huvudsakligen baseras på prisindex för bostäder. Beräkningen är i praktiken ett långt glidande medelvärde av aktuell bostadsprisutveckling.
"
Jag tror inte Riksbanken kan göra något alls på egen hand utan den följer ECB som följer FED i bästa fall. Och FED kommer att börja höja, men genast sluta när det börjar påverka tillgångspriserna eftersom de försöker avskaffa kapitalismens evolutionära funktion att den som inte följer med i konkurrensen dör ut. Allt går ut på att undvika ekonomiska kriser.
Den fråga jag ställer mig är hur länge det går för staterna att rulla skuldbördan framför sig. De intecknar ju framtiden.
Guldet verkar stå emot inflationen och handlas i sitt spann 525-535.
Samtidigt en sjunkande kärninflation om 1,7% i årstakt. Under målet.
Jag förstår helt och hållet att Riksbanken är försiktig med räntehöjningar i den här situationen. FED är en helt annan historia men där börjar det ju röra på sig.
Men om räntorna på bolån ingår i boendekostnader i KPI-F då borde höjd ränta ge höjd inflation?
Då kan man ju inte använda ränta för att motverka inflation, det låter helt befängt
KPIF är utan effekterna av räntan, dvs högre ränta ger inte högre inflation. Riksbanken bytte från KPI för att slippa höja räntan.
Det gör de inte. KPI-F är alltså KPI med fast ränta.
"Det mest använda är numera KPIF, vilket är KPI med fast ränta. I detta mått exkluderas effekten av förändrade räntesatser och räntekostnaden påverkas endast av att hushållen behöver mer kapital då fastighetspriserna stiger."
Du är inne på ett bra spår Johan.
Min tes är… positiv korrelation mellan centralränta och KPI (tvärtemot klassisk teori), i alla fall initiellt.
Eftersom det finns så mycket skuld i omlopp och högre ränta ger högre kapitalkostnader, vilket rimligtvis måste tas ut i form av högre pris till kunder. Tills dess att behovet minskar och slår ut företag med arbetslöshet till följd, vilket får inflation att falla tillbaka.
Ytterligare effekter är givetvis att förvänta, att börsen tappar värde vid räntehöjning. Dyrare / svårare med nyemissioner. Mindre kapital in.
USA har 7% ! Det börjar barka iväg utav bara h-e!