“All verksamhet som drivs av staten, regioner och kommuner och inte är nödvändig bör omedelbart stängas ned fram till den 24 januari. Det gäller bland annat badhus, bibliotek, museer och andra verksamheter.” – regeringen
För tiotusentals svenskar – särskilt ensamma, äldre, unga och socioekonomiskt utsatta – är biblioteken en nödvändig livlina och verksamhet. Särskilt under coronakrisen. Det är därför djupt olyckligt när regeringen går ut och avfärdar den demokratiska kärnverksamheten biblioteken som inte nödvändiga.
Biblioteket i Anderstorp. Det är öppet på fotot. |
Som författare brukade jag besöka en hel del bibliotek land och rike runt och hålla föreläsningar, även om det i princip helt upphört under coronakrisen, med undantag av fem bibliotek med begränsat antal besökare och livestreaming som alternativ. Många andra författare har drabbats ännu hårdare av de inställda föreläsningarna, och en del av de mer ekonomiskt känsliga kanske sökt och fått lite stödpengar från Författarfonden för att överleva ekonomiskt. För en del författare är föreläsningarna avgörande för att sätta mat på bordet och betala hyran.
Att biblioteken dock alls kunnat hålla en del föreläsningar har visat hur allvarligt de tagit på situationen, och jag har själv sett vilka ansvarsfulla åtgärder biblioteken har vidtagit. Man har fortsatt driva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt.
Begränsat antal personer i lokalen. Handsprit. Utökade öppettider, för att glesa ut samtidiga besökare. Hemleveranser av böcker till riskgrupper (i Anderstorp med cykel). Möjlighet att besöka biblioteket för att låna och lämna tillbaka böcker med ditt lånekort som nyckel efter stängningsdags.
Inför livestreamad föreläsning på Mora bibliotek under krisberedskapsveckan i maj. Totalt blev det fem närvarande åhörare, men desto fler på distans. |
Och i inget av de bibliotek jag besökt (Sätila, Kungsbacka, Mora, Anderstorp, Hestra) sedan coronakrisen inleddes har haft annat än glest med besökare. Det är tätare med folk i en vanlig mataffär.
Framför allt måste man titta på vilka som nyttjar biblioteken mest. Äldre, pensionärer, barnfamiljer och invandrare som vill lära sig svenska språket. Och hushåll som inte har samma ekonomiska status som regeringens ministrar och inte ens har råd med en dator i hemmet.
För många av besökarna är biblioteken den enda ekonomiska möjligheten de har till att läsa böcker, tidningar eller förbättra det svenska språket, eller att utföra ärenden online. För många av besökarna – särskilt de äldre – kan biblioteket och de alltid fantastiska bibliotekarierna vara den enda sociala kontakten man har, redan innan coronakrisen.
För att kroppen ska vara frisk behöver även själen må bra, och böcker och bara att få byta några ord då och då med en levande människa kan för en del äldre vara en skillnad på liv och död, långt viktigare än coronapandemin. Folkhälsa är inte bara kropp, utan även själ.
Därtill är biblioteken alltså en socioekonomisk utjämnare och erbjuder de barnfamiljer, unga, gamla och nyanlända som inte har ekonomin att lägga pengar på att köpa böcker eller streamingtjänster en chans till meningsfullt tidsfördriv, språkutveckling och bildning. Därmed är de i allra högsta grad en institution i den svenska demokratin, där alla åtminstone ska ha chansen om än inte pengarna. Alla i Sverige är inte välbeställd lattemedelklass i storstaden, även om man utifrån politiska utspel från regeringen skulle kunna tro det.
Nej, biblioteken är nödvändig verksamhet. Men jag lutar åt att till det där med att “andra verksamheter” hos staten som är onödiga så verkar det allt mer som att regeringen själva kvalar in.
Jag föreslår att regeringen tar och faktiskt besöker några bibliotek för att se hur det ser ut, och då inte bara runt hörnet på Kulturhuset vid Sergels torg, utan i den majoritet av landet som befinner sig utanför Stockholm. Med tanke på vad som verkar vara starka bildningsutmaningar hos regeringsmedlemmar så är det nog rätt ovanligt med biblioteksbesök från deras sida. De skulle upptäcka att biblioteken sköts ansvarsfullt och knappast står först på listan över verksamheter att stänga ner.
Ett stort tack till alla Sveriges bibliotekarier för att ni finns och för det jobb ni gör, även om regeringen tydligen anser er vara onödig verksamhet och kommunerna kanske ser er som en påtvingad och onödig utgift. Ni vet att era besökare uppskattar ert arbete och verksamhet. God jul!
/Lars Wilderäng, författare
Transparens: Jag fick i år 25 394 kronor från Författarfonden i biblioteksersättning för utlånade böcker 2019. Från ALIS fick jag 17 956 kronor som ersättning för så kallade talböcker, som lästs in entonigt och bara lånas ut av biblioteken till personer som har läkarintyg på att de har olika funktionsvariationer, som dyslexi eller allvarliga synfel. Av dessa pengar går över hälften sedan i skatt. Ersättningen för en biblioteksföreläsning, som jag oftast får bokade via Författarcentrum, följer Författarförbundets minimirekommendation, vilken är 7 500 kronor ex moms för en timmes föreläsningstid, vilket i praktiken brukar handla om minst två dagars arbete inklusive resor och förberedelser, samt att man oftast även är hemifrån över natten. Även där försvinner förstås runt hälften i skatt, inklusive sociala avgifter.
Ersättningen för en utlånad bok på biblioteken är en krona och tretton öre för 2019, vilket är 60% av biblioteksersättningens grundbelopp. Resterande pengar som biblioteken betalar för ett lån går in i fonden och finansierar stipendium till premierade författare. Man måste ha minst 2 000 lån av egna verk för att få pengar, annars går medlen till stipendium. Ersättningen trappas ner med start 200 000 lån.
18 kommentarer
Jag brukar inte kommentera andras bloggar. Och jag bedriver själv en liten bokblogg. Att stänga ner bibliotek är helt horribelt håller helt med dig Lars. Vårt bibliotek i Höör där jag har lånat ljudböcker och annan literatur har varit helt tomma men lik väl har bibliotekarien varit där med ett leende och folk kan komma ditt en och en. Man kan stänga bad,man kan stänga systembolaget,men man bör eller ska inte stönga ner den enda plats för kunskap och lärdom. Man ska inte stänga ner landets bibliotek.
Jag känner igen signalpolitik när jag ser den. Och det här är definitivt signalpolitik utan reell substans, alternativt är politikerna helt världsfrånvända och bortkopplade från verkligheten. Vill inte tro det senare för att hålla någon form av hopp vid liv inför framtiden.
Insiktsfullt inlägg. Man kan även fråga sig vilken den demokratiska konsekvensen är av att stänga bibliotek.
Emellertid krävs kanske i rådande situation en eliminering av alla sociala kontaktytor för att minimera smittspridningen, som sker i dessa utrymmen. Därtill krävs tydlig information kring hur viruset sprids eller kan spridas, vilket under FoHMs dogmatism har dröjt – och till viss del fortfarande dröjer – allt för länge. Således även information om risken i att vistas i en matbutik med folk i utan munskydd av FFP2 eller N95-klassning.
För att förtydliga sker majoriteten av spridningen i privata träffar och på arbetsplatsen. Notera att det är back-tracking där man frågat personer var de blivit smittade. Det är inte alltid personer har koll på detta, vilket skulle kunna tyda på smitta i offentliga utrymmen inhomhus. Att se dessa utrymmen som potentiella smitthärdar är att ta det säkra före det osäkra.
Köpte just en bok och en cd från Amazon. Vi som fortfarande har råd klarar oss. Ja bibliotek och bokhandel har varit grunden för mitt inhämtande av kunskap förutom utbildningsväsendet tills också nätet kom.
Den symboliska utrensningen av böcker med det förbjudna N-ordet ger också olustkänslor. Astrid Lindgren. Stängda bibliotek är obehagligt och förmodar att en del politiker i kommunerna bara njuter av lite lägre kostnader. De flesta politiker vill ändå främja den förnämsta delen av kultur – böcker på döda träd eller i alla andra former inklusive Bradburys.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Om bibliotekens möjlighet att koppla upp icke-datoriserade människor, borde det ersättas med nåt annat sätt att koppla upp sig. Många av samhällets tjänster är ju mer eller mindre omöjliga att att utföra utan dator.
Det finns mängder med lösningar, ringa o boka, hämta utanför, eller bara be om att få några bra böcker till önskad läsare: bibliotekarierna kan detta på nolltid. Allt detta är redan sagt men tål att upprepas.
Ja, en del bibliotek (hur många?) har ju Take away-lån (hämta) och Boken kommer hem till dig. Det kan väl till viss del kompensera? Men det är klart: om den tjänsten inte finns för just dig, så hjälper det ju föga.
En gång i tiden var ju S på riktigt ett samhällsbyggande och folkbärande parti som tillsammans med "rörelsen" gjorde mycket för arbetarna. Morfar berättade med stolthet hur de på 40 och 50-tal hade läscirklar bland fabriksarbetarna där även den mest burduse dyslektikern välkomnades in.
Han var gråsosse i själen men kände inte att det var hans parti efter 80-talet.
En svetsare från fattig bakgrund om någon borde veta hur viktiga böcker och bilbliotek. (Jag tror de övre samhällsgrupperna tar det för givet)
Ett av dina bästa inlägg! Som lärare, storläsare och bokälskare är det svårt att förstå att just biblioteken skulle räknas till onödig verksamhet.
"För många av besökarna – särskilt de äldre – kan biblioteket och de alltid fantastiska bibliotekarierna vara den enda sociala kontakten man har, redan innan coronakrisen."
Absolut. Har själv sett när vissa stått och samtalat om allt möjligt med personalen i kanske 15-20 minuter innan de uträttat sitt ärende.
En av Wilderängs mer angelägna texter … Alla kategorier!!! … (Även taget i beaktande till viss del partsinlaga).
Ett av dina bästa och viktigaste blogginlägg jag har läst! Hatten av! Borde skrivas ut och spikas upp på samtliga folkvaldas anslagstavlor. God Jul!
Cornu cornu… Jag har läst dig i åratal. Inte kommenterat. Men detta ämne berör mig. SÅ glad att du tar upp detta.
Att inte låta bibliotekslokalerna vara fysiskt öppna kan jag förstå. Men att bibliotekens funktion inte fortlöper, det är oförståeligt. Som Herr Muffin (älskar referensen!)skrev ovan, skulle det ju funka att lösa bokutlåning på massor av sätt i form av avhämtning av reserverade böcker, hemkörning osv.
Detta är så tydligt att sila mygg men svälja kameler.
Att stänga alla fritidslokaler inkl simhallar, men låta elitverksamhet vara igång (t ex Sjöaremossens isbana), det indikerar att det inte alls är att minska smittspridning som är det primära. Elitidrottare smittar, de med.
Det luktar rädsla för näringsförbud.
Jobbar på sjukhus och kan säga att det är en smutsig plats. Det finns lösningar för att få större lokaler att jobba i, så vi blir mer utspridda/får större personlig plats, men det tillämpar man inte. Istället finns stora tomma lokaler där vi inte får vistas.
Istället stänger man bibliotek och simhallar.
Stäng systembolaget istället, det är betydligt mer välbesökt, och egentligen absolut inget krav på service, vi mår bra att drick snäppet mindre… OBS jag är absolut inte nykterist!! Alkohol har dessutom enbart för äldre en i vissa fall gynnsam effekt!
Biblioteken är en vital plats för hemarbete också. Skrivare och scanner.
Två av fyra bibliotekarier sjuka i Covid19 på vårt bibliotek, vet inte hur många de hann smitta innan de gick hem.
Ett mycket bra och viktigt inlägg,tack Lars.
Det bästa på länge, borde publiceras i någon rikstidning.