I praktiken omöjligt att införa DB:s felaktiga distansarbetesskatt

I praktiken skulle det vara omöjligt att införa Deutsche Banks (DB) felaktiga tänk kring en skatt på distansarbetare. Inte bara därför att banken har fel om kostnadsbesparingarna, utan också därför att det finns så många sätt att komma runt den och en skatt som uppfattas som orättfärdig kommer skatteplaneras runt.

Delar av mitt arbetsrum och bibliotek. Det är långt ifrån alla som har möjligheten att avsätta ca 15 m2 till arbetsrum. Även här ute på landet kostar 15 m2 större bostad nästan en halv miljon kronor idag, så knappast gratis och kostnadsfritt.

DB:s tankegångar är fel på många plan. Det är inte gratis att jobba hemma – du behöver större bostad för att få samma arbetsmiljökvalitet, du förbrukar mer el, vatten, toalettpapper och kaffe. Du behöver mer utrustning och möbler i hemmet. Den som driver eget företag hemifrån har god koll på detta redan. Ni som distansarbetar nu kanske kan gräva fram era kvitton från ICA och jämföra hur mycket kaffe och toalettpapper som går åt nu jämfört med normalt? Eller titta på elräkningarna eller vattenräkningarna, vars historik brukar finnas kvar hos leverantören. Tillägg: Som läsare påtalar så blir också slitaget på bostadens ytor och maskiner betydligt högre om man är hemma heltid istället för att vara borta tio timmar om dagen på jobb. Förenklat kan t ex köksmaskiners kalenderlivslängd kapas med cirka en tredjedel och blir alltså en ca 50% högre kostnad över tiden.

Förslaget om fem procent skatt på distansarbetare är dessutom så stort att det blir ett starkt incitament att gå runt systemet.

Hur ska distansarbetet kontrolleras? Blir det upp till dig som skattebetalare att bevisa att du inte jobbar hemifrån? Hur ska du bevisa att du cyklat eller gått (“gratis”) till jobbet?

Ska staten övervaka allas mobiltelefoner för att fastställa var man jobbat? Kanske blir det lösningen, men det sker då till ett enormt integritetspris.

Med fem procent straffskatt vilket på en månadslön om 40 000:- SEK alltså skulle bli 2 000:- SEK i månaden finns det ett starkt incitament att gå runt detta. Om t ex arbetsgivaren ändrar anställningsort/plats eller arbetsställe till hemmet, räknas det då fortfarande som distansarbete?

Om du startar ett eget bolag eller enskild firma, som är skrivet på din egen adress, kan du då klassas som distansarbetare? I så fall betyder det att de frilansare och egenföretagare som alltid jobbat hemifrån helt plötsligt ska få fem procent högre skatt?

Det går man enkelt runt genom att hyra en kontorsplats någonstans. 2000:- SEK skattade pengar motsvarar 5248:- SEK i bolaget oskattat. Det finns alltså ett ordentligt incitament att hyra den där arbetsplatsen för någon tusenlapp i månaden och hävda att man är där och inte hemma.

Ett alternativ är att starta eget och agera konsult åt tidigare arbetsgivaren. Då kan man därmed slippa fem procent högre skatt och därtill få dra av en hel del kostnader, man annars får betala privat.

Det går att hitta fler sätt runt, t ex helt enkelt ljuga. Däremot kan man fundera på om inte arbetsgivaren bör låta en del av dennes kostnadsbesparing för mindre lokalkostnader gå tillbaka i form av högre lön till distansarbetaren, som därmed också kommer betala mer skatt. Säg 2000:- SEK i lönepåslag per månad man jobbar på distans.

Dessutom kommer eventuella pengar man sparar på distansarbete att fortfarande gå in i ekonomin, fast till annat än bensin, kollektivtrafik och centralt belägda lunchrestauranger. 

Som arbetande hemifrån sedan 2006 så kan jag intyga att värdet i att gå ut och äta med lunchgänget på bykrogen är enormt mycket högre när man normalt jobbar hemma, än att gå ut och käka med kollegorna på en arbetsplats man ständigt är på. Så man sitter inte nödvändigtvis och äter knäckebröd och vatten bara för att man jobbar hemifrån. Övrigt ökat ekonomiskt utrymme konsumeras förstås upp på annat än kollektivtrafik, då ytterst få bara rakt av skulle stoppa eventuell besparing på kontot (vilket iofs sänker marknadsräntorna och stimulerar ekonomin den vägen). Det blir bara andra saker som pengarna går till. Alla skiften innebär förändringar, men det är väl förändringar som den krisande DB är livrädda för. Det kan trots allt innebära att deras spekulationsberg kollapsar om det blir lite för många lediga kontor eller sänkta kontorshyror och tomma lokaler i tidigare premiumlägen när tjänstemän fortsätter jobba på distans.

Sedan skulle det vara oerhört intressant att se hur Miljöpartiet i regeringsställning ska motivera att man ska ta ut skatt på de som inte kör bil, utan låter den stå…

Nej, ska degen in för att betala coronakrisen så vore det rimligare med en ökad progressivitet i skattesystemet – det är oftare de högre avlönade som kan jobba på distans. Det skulle också ta bort alla bevisfrågor och administration.

Sedan kanske just Sverige kommer kunna betala av coronakrisen med våra sedvanliga överskott när krisen är över, givet att vi inte helt förstår våra ekonomiska förutsättningar genom dåliga politiska och folkhälsomässiga beslut. Det bör gå på några år i den takt vi hade innan krisen slog till. Helt utan att höja skatter. Värre är det för de redan tidigare Medelhavsländerna med sina gigantiska skuldberg och kroniska underskott även i goda tider. 

Snarare bör den svenska ekonomin stimuleras genom sänkta skatter, vilket kommer öka de totala skatteintäkterna.