I regeringens försvarsproposition från förra veckan framgår att anskaffning av nya stridsvagnar och stridsfordon för att ersätta befintliga stridsvagn 122 och stridsfordon 90 ska ske. Anskaffningsprocessen ska inledas nästa år och göra att fordonen byts ut under 2030-talet.
 |
| Stridsvagn 122 skjuter pilprojektil på Kråks skjutfält söder om Karlsborg |
Stridsvagnsserien Leopartd 2 började tillverkas 1979 och inleddes som projekt redan runt 1970, men har successivt moderniserats. Den svenska versionen införskaffades med start 1994 och kommer alltså nå fyrtio års ålder på 2030-talet, inklusive för enskilda individer av fordonet, detta baserat på en plattform som kommer vara 60 år gammal.
Även stridsfordon 90 – ett mycket lyckats svenskt utvecklingsprojekt och plattform – började levereras 1994, med produktionsstart 1993, men projektet inleddes redan 1983 och har alltså några år på nacken.
Bägge grundplattformarna som utgör stommen i de kommande tre mekaniserade brigaderna kommer alltså vara åldersstigna framöver. De har successvit uppgraderats och är förstås vassare än de var ursprungligen, men det kommer också finnas en gräns för livslängden på grund av inte bara materialutmattning och slitage, utan också på grund av att den dimensionerande motståndaren utvecklar sina förmågor, och slagfältet redan idag inte ser ut som på 70- eller 80-talet.
Regeringen skriver i försvarspropositionen:
“Krigsorganisation förutsätter att alla stridsfordon och stridsvagnar organiseras i förband och en uppgradering av samtliga fordon behöver inledas under perioden 2021–2025.
Nya stridsvagnar och stridsfordon behöver successivt ersätta stridsvagn 122 och stridsfordon 90 under 2030- talet. Processen för att ersätta dessa system bör inledas redan under perioden 2021–2025 för att möjliggöra en omsättning på 2030-talet. “
Likt skedde för stridsfordon 90 år 1983 så behöver alltså processen att anskaffa nya stridsfordon och stridsvagnar nu inledas, vilket avses påbörjas nästa år. Därmed kommer vi om över tio år börja kunna byta ut vagnparken mot nya pansarfordon på de mekaniserade brigaderna, som kommer utgöra de svenska markstridskrafternas offensiva slägga.
Frågan blir dock mot vad. Nya stridsfordon och stridsvagnar saknas, och fokus på nya fordon har varit hjulgående på grund av inriktningen på att bekämpa bondearméer i tredje världen, inte för att stångas pannben mot pannben på lika villkor mot en kvalificerad motståndare.
Det finns dock projekt, som ett nytt torn med 130 mm-eldrör för Leopard 2-plattformen eller andra stridsvagnar.
 |
| Stridsfordon 9040 A |
Oavsett så blir det allt dyrare att utveckla nytt, och frågan blir om Sverige har de ekonomiska musklerna eller ens viljan att utveckla från grunden likt för stridsfordon 90. Sannolikt kommer vi söka samarbetspartners om vi ska utveckla eget, alternativt hänga på någon annans projekt eller köpa från hyllan. Senaste stora projektet med pansarfordon hos Hägglunds, SEP, ratades av Sverige, även om Hägglunds sedan dess kommit ut med nya enklare pansarbandvagnar, som bandvagn 410.
Raderna i fetstil från försvarspropositionen ovan lär i alla fall sätta en blåslampa under marknadsavdelningarna hos pansarfordonstillverkare världen över, även om det initialt handlar om att analysera och identifiera vilka behov och krav som ska gälla för 2030-talets slagfält. Utvecklingen går mycket fort nu och att titta i spåkulan tio år framåt är minst sagt en intressant uppgift.
En andra fråga är vad för moderniseringar som kommer ske av fordonen under perioden 2021 – 2025. Det finns idag fyra versioner av stridsfordon 9040 i armén – 9040A, 9040B, 9040C och lvkv 90. Till det finns ytterligare funktionsplattformar som stridsledning, eldledning, bärgning, nya granatkastarpansarbandvagnen med Mjölner-plattformen och en version för telekrig som aldrig beställdes i serie. Vi ska eventuellt få se 9040D i olika versioner och 9040E framöver.
53 kommentarer
Jo, ledtiderna är avsevärda-många vill säga sitt i styrningen av detta, det man väljer kommer vara dimesnionerat för en motståndare som ser annorlunda ut när det finns på förband, det finns en intressant site som handhar svensk stridsfordonsutveckling sök på -ointresse pansar- så får man en lite bild av komplexiteten i dessa projekt. I slutänden kommer ekonomin styra valet, tillsammans med mellanstatliga kontakter/förbindelser.
Hur ser ni på vilken relevans stridsvagnar kommer spela framöver? Slagskeppen blev omoderna pga hangarfartygen. Kommer stridsvagnen anses vara kostnadsinneffektiva i framtiden pga att drönare i kombo med pricksäkert artilleri kommer kunna slå ut dem? Kommer den svenska skogen vara ett skydd mot sån taktik?
Bra fråga. Det vi sett från kriget i Nagorno-Karabach där båda sidor verkar lidit ganska stora förluster av pansar mot drönare och smart ammunition, antyder ju en sådan utveckling. Samtidigt så är jämförelsen något skev, då pansar inte fullt ut hängt med i svängarna på denna utveckling på slagfältet.
Jag gissar att stridsvagnar fortsatt blir en relevant styrkemultiplikator utifrån att det är en plattform som kombinerar hög nivå av både skydd, rörelse och eld. Men närluftvärn, aktivt kamouflage etc, behöver förbättras ytterligare så att t ex drönare bättre kan bekämpas.
Angående stridsfordon så har jag svårt att se att behovet av bepansrad trupptransport med möjlighet till uppsutten strid kommer minska.
Pansaret som är aktivt i nagarno karabash är ju 50-70 år gammal teknologi. Moderna stridsvagnar har inbyggda aktiva och passiva skydd samt moderna brigader motsv. har tillgång till rörligt luftvärn som mosar drönare och helikoptrar och dylikt.
Behovet av att kunna storma en väl försvarad punkt kommer inte försvinna, och det vill man ju helst inte göra till fots. Bättre att skicka in en fjärrstyrd och/eller intelligent stridsvagn. Smarta vapen är ohyggligt effektiva, men de kan inte ta terräng/städer. AI kommer revolutionera slagfältet i en omfattning vi inte kan förstå idag. Lek med tanken att ha en slags superdator som kan styra samtliga drönare, sensorer, robotar och fjärrstyrda plattformar (till lands, sjöss och i luften) samtidigt och blixtsnabbt kan applicera mest verkan på effektivast sätt. Luftvärn blir en nyckelförmåga för att kontra detta.
Stridsfordon däremot ser jag behovet av kapaciteten till uppsuttenstrid minska drastiskt. Någon form av trupptransport som är lika bepansarad som stridsvagnar behövs såklart, kanske kan man kombinera dessa med luftvärn? Hursom så är kommer det kosta otroligt mycket mer än det gjort tidigare, och det lär bli ett stort problem för sverige. Det kanske bara blir en bepansrad stridsgrupp och två-tre brigader infanteri i bandgående trupptransportfordon i framtiden…
SAAB och Bofors har utvecklat en granat som känner igen stridsvagnar och kan eliminera flera samtidigt. Hur skyddar man sig mot sånt? Känns som stridsvagnar tillhör det förflutna.
Som med allting annat, medel föder motmedel.
Stridsfordon 90:s utveckling prioriterades från en så kallad 7 punktslista systemet skulle ha:
1. Extrem terrängrörlighet
2. Verkan mot pansrade mål
3. Verkan mot flyg/helikoptrar
4. Överlevnad och skydd
5. Strategisk rörlighet
6. Enkel att underhålla
7. Utvecklingspotential
Hur skulle en ny lista kunna se ut?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kommer osökt tänka på när Gustav Vasa(?) gav order om att plantera Ekar för framtida skeppsbyggnad.
Det var ju ändå ett ganska framsynt beslut, dröjde ju ca 300 år innan Sverige började bygga pansarskepp.
Sant. Det var nissarna som planterade ekar på 1800-talet som gjorde bort sig mest.
Återstår att se om vi gör en Vasa, eller 1800-talare. Tyvärre gissar jag på det senare
Tja, Tyskland och Frankrike har väl inlett leopard 3-projektet med leveransstart på 2030-talet så det kan ju vara något att ta rygg på.
Ja, jag tycker också att vi borde utveckla krigsmaterial med andra medlemmar i det Nobelprisade fredsprojektet EU.
Jag tror att man ska vara väldigt försiktig med att använda tyskland som nått förebildsland vad gäller försvar. Det är ju skrämmande hur lågnberedskap man har och hur få vapensystem som är redo för en insats omgående.
Håller med om att MGCS verkar vara det vettigaste alternativet för närvarande. Svensk delaktighet i utvecklingen lär vara ytterst begränsat dock, Polen är rejält sur för att de inte fick vara med och utveckla grundkonceptet. Men kanske SAAB kan ta del i ett senare skede för vissa komponenter? Alternativt måste ju en anskaffning från hyllan förvenskas i sedvanlig nationalistisk anda.
Man får väl hoppas att försvarmakten inte utsätts för en strategisk blackout igen. I så fall kan kanske samma ske som i t.ex. amerikanska armén när Bradleyn ersatte M113, att det äldre fordonet fanns kvar i supportfunktionerna medan Bradleyn främst återfanns i pansarskyttekompanierna.
Nä… kolla på K2 Black Panther…. bättre och halva priset…. Kan dessutom elevera eldröret betydligt mer, bra i norrland och ger även
möjlighet till indirekt eld med strv….
Vad är det som den dimensionerade motsåndaren har som inte de moderniserade 90 och 122 har. Vilka förmågor saknas?
Med tanke på Azerbaijans framgångar mot Armenien avseende just att slå ut stridsfordon kanske detta inte är de vapensystem som är mest effektivt.
Drönare, missiler kombinerat med infanteri med stor rörlighet tror jag är framgången.
Sen behöver vi ju såklart en marin och flygvapen som kan skydda de delarna. Bästa skyddet måste ju vara att säkerställa att angriparen inte når fram. Där en samverkan med broderfolket i öst är kritisk. Där bör vi samverka i planeringen kring vapensystem.
Finland kanske behöver mer mekaniserade brigader medans vi bör kunna bistå med flyg och andra vapensystem som kan slå ut en angripare som ännu inte är på vårt territorium.
Håller med skydd mot fjärrbekämpning och egen förmåga till fjärrbekämpning.
Finland i all ära, men den som kommer till Sverige (utom Nordkalotten) kommer via luft och hav.
håller helt med !
1:1 förhållande med stridsvagnar och stridsfordon antagligen inget i dagsläget.
Brukar man inte säga att en attackhelikopter när lika mycket eldkraft som en hel pansarbataljon?
Som utbildad på Strf 90 minns jag klart dagarna vi övade mot helikopter. Lvkv haee klara problem om jag minns rätt. Psykologiskt jobbigt, tog fokus från fienden på marken.
Terrängen i Sverige är ju ingen höjdare för pansar heller.
helikoptrar är bra om man har luftherrevälde. Det kommer sverige inte ha i strid mot en stormakt och således har de mycket begränsad använding. Dessutom skullle ett litet förband med A heli väldigt enkelt kunna slås ut av sabotageförband eller missiler, inte värt resurserna o ger lågt tröskelvärde.
instämmer till fullo
Eller så gör man som Finland och köper begagnat. T.ex. australien ska sälja sina Tigerhelikoptra och köpa Apache och Tyskland har också ett överskott host host.
Finland är inom direkt robotavstånd och vid en konflikt skulle nästan samtliga av deras avancerade förband/material slås ut omdelbart vid krigsutbrottet. Attackhelikoptrar på marken skulle omedelbart bli dushade i robotar med zonrör fråpn kryssningsrobotar, långräckviddiga luft till markmålsrobotar från deras flygplan och iskander robotar som kan bära alla möjliga strifsspetsar slåt ut dessa helikopterbaser förmodligen första timmen. Om ett par överlever så är uthålligheten för dom extremt dålig då baser/markpersonal/extra ammo vara reducerat till så låg nivå de inte har stridsvärde.
Det samma gäller ju självklart majoriteten av finska flygvapnet som består av 50 år gamla f18 plan utan avancerat basförsvar eller lvrb.
…och där sköts de sedan 20 år ytterst nödvändiga satsningarna på Marinen på framtiden. Igen.
Faktiskt inte. Skriver separat blogginlägg om marinen. Blir bland annat två sjörörliga marinbaser med nya fartyg. En förmåga vi inte har idag alls.
Men SAAB hade säker gärna levererat fler båtar.
Ok, det blir intressant läsning men faktum kvarstår att vi har 6 korvetter (GBG & STHLM-klass) som inte nyttjas till fullo (STHLM/Malmö blev 2 x P-båt Malmöklass) eller är lagda i malpåse (GBG & Kalmar) trots att teknisk levnadstid är långt ifrån förbrukad på framförallt GBG-klassen.
Dessa kommer ju aldrig få sin comeback tyvärr.
Sedan har vi avskaffat P-båt typ Hugin x 8 samt skrotat ut de sista 6 Rbb av Norrköping-klass väl före deras planerade livstid, precis efter genomförd livstidsförlängning.
Lägg på det avskaffandet av flera operativa ubåtar…
Summa: 6+5 Kustkorvetter blev 5+2 Kkv plus 2 p-båt.
8 Pbåt blev 0.
6 Rbb blev 0.
Inga fartyg för högsjöoperationer dock, men 25 kvalificerade ytstridsfartyg har blivit 5+2 korvetter plus två patrullbåtar.
Ett återuppstått Amf 4 med bevakningsbåtskompani och några stridsbåtar väger tyvärr inte upp slakten… Att Visbyklassen redan är till åren kommen hjälper inte till.
Det är dags att tänka i så nya banor som möjligt. Enkla smarta vapenplattformar.
Ny Leopard-style tank lär vara passé. Kommer ihåg en repövning senvintern 2001 kring Boden när man skulle köra runt Leoparder upplastade i transport med all utrustning, bärgare, ammunition, bränsle osv. Det var ww2 sitting duck-känsla för 19 år sedan. De körde förresten fast då. Även när Leoparderna skulle rycka fram för egen maskin i noga vald terräng så körde större delen fast trots att man räknade med att tjälen var som bäst på senvintern. Det skall vara Sydsvenska nejder i rätt säsong utan störande flyg eller drönare.
Tror också att ett försvarande land som Sverige inte ska satsa mer på Tunga tanks. Rörliga enheter med antitank vapen istället.
Man måste ju visserligen ha förmågan att ta tillbaka förlorad mark också.
Jag undrar hur stor chansen är att man kommer fortsätta använda strf90 plattformen men beställer den nyare Mk4 versionen.
Sannolikt rätt stor, dock tror jag det hinner bli mk5-6 innan beställning och leverans. Möjligen att man dammar av SEP och siktar på eldrivet för att klara Co2 kraven men även minska värmesignaturen. Skulle definitivt vara klokt att sikta på en medeltung plattform som är modulär med olika vapenplattformar anpassade efter uppgift/behov.
Det bör komma uppgraderingar av både Strv122 och Strf 90 innan leverans av nya system. Jag hoppas att det blir en tung enhetsplattform, erfarenheter från Donbass visar tydligt på att lätta och medeltunga fordon blir snabbt utslagna och bör förpassas en bra bit ifrån huvudstridslinjen.
Nu är det väl i stora drag bara Varaslätten och Skåneslätten som kan liknas vid miljön kring Donbas.
Filmsekvenserna av azeriska drönaranfall med mycket lyckad effekt mot stora långsamma mål ger ju en viss bild att tiden är passé för långsamma multitonnare, såvida man inte har någon form av extremt effektivt luftskydd (bortom vad som finns idag) mot allt som rör sig i luften, stort som smått
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det måste väl vara så att olika former av robotar är framtidens vapen?
Varför är stridsvagnar så dyra? Antagligen för att de är jättestora och jättetunga på grund av allt pansar och är fullproppade med dyr elektronik. De är värdefulla mål och måste skyddas väl. Samtidigt kan en robot som kostar en hundradel av pansarvagnen slå ut den. Det rimliga borde vara att skaffa många robotar och få pansarvagnar.
Ett försvar mot rysk invasion, som väl är det vi bygger, borde rimligen bestå av en stark offensiv förmåga baserad på robotar som vi har råd att förlora. Våra egna soldater skall vara skyddade genom att de är dolda. Kommer ryssen med en invasion så ska de veta att vi har 10 fordonsrobotar för varje stridsfordon de kan få fram, och minst fem antipersonella robotar för varje soldat de kan få fram. Och tillräckligt med robotar för att förvandla varje militär installation i Kaliningrad till en rykande hög med skrot.
Med en stark tekniktutveckling, så borde vi också räkna med att robotarna behöver förändras snabbt för att vara användbara. Det vi ska investera i är då alltså inte själva robotorna, utan en kapacitet att utveckla och producera mycket stora mängder robotar. Fokus bör inte ligga på styckepriset på enheterna, utan på att få fram stora mängder. Priset bör beräknas på vad det kostar att hålla robotfabriken igång och producera på 1/5 av maskinernas kapacitet (så att vi kan skala upp i ett skymningsläge)
Kanske kan man ha en modulär arkitektur som gör att delar kan bytas ut medans andra återanvänds?
Befintliga kanoner verkar också fullt användbara, och det finns ny ammunition.
Kanske vore det klokt att paketera vapnen i 20-fotscontainrar? Då har man en formfaktor som är enkel att hantera med kommersiell teknik. Man kan också ha olika transportmoduler runt samma formfaktor. Man kan tänka sig att en robotcontainer kan lastas på en lastbil, döljas i hemliga bergrum, placeras på ett bepansrat stridsfordon med flak eller fraktas i en ubåt.
Befintliga stridsfordon kan ges till hemvärnet, där stridsfordonsmek blir en del av uppgiften. Det måste fortfarande vara användbart för bevakningsuppgifter.
Intressanta tankar.
Robot-förband kan aldrig ta och försvara terräng…..
Inte ointressanta tankar. Smarta 227mm raketartillericontainer med en räckvidd om ca 900km så att man kan slå mot Kaliningrad och St.Petersburg från Oskarshamn, Falun eller Lycksele. Dock behövs pansar för att återta terräng som förlorats i skymningsläget
Ryssarna har en gamifierad film som visar lite vad jag menar med containrar.
https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=mbUU_9bOcnM
Ja någon form av framryckande fordon med väldig eldkraft, men behöver de vara så väldiga till storlek och behöver de vara bemannade? många billigare pansardrönare i lagom storlek med väldig eldkraft ihop med luftburna drönare?
Det kommer väl dock att behövas skyddade truppfordon dock för framryckning.
227 mm rakart co har ingen sådan räckvidd…. Saab-Boeing har utvecklat en integratión med MLRS raket med GBU-39 stridsdel som har räckvidd 150 km i skjutriktningen…..
Det känns som att nästa krig kommer bli robotarnas gryning. Den som kan presentera mest kapabla maskiner vinner. Och ett bra AI är nyckeln till en riktigt effektiv robot.
Aktiebolaget Skynet Robotics och AI till er tjänst!
Nä… tror dock inte det blir robotarnas gryning… i alla fall inte i form av klassiska pansarvärns robotar….
Tror framtiden består av svärmande drönare i små storlekar, som samverkar, både mot pansarförband och luftvärnsförband…
Ska man anskaffa en ny strv så är nog K2 Black Panther det bästa alternativet…
Mitt förslag är att ett nytt torn utvecklas och att Rheinmetall 120mm L/55 väljs med DM 63 apfsds. Amap-ads samt senaste komposit pansar, eventuellt "era" som modulärt skydd.
Cv9040C ersätts med cv9040 mk IV med spike lr atgm.