Idag ska det bli minusgrader i stora delar av landet under eftermiddagen. Trots att vintern inte egentligen börjat så kommer elpriset landa på 132 öre per kWh idag. Och före 2019, när vi börjar stänga ner reaktorer på Ringhals kärnkraftverk, permanent. Tillägg: Tydligen är Ringhals 2 stoppad just nu. Dagens priser visar alltså normalläget från nedstängningen av en reaktor 2019.
 |
| Elpris per timme 2018-11-22 exklusive skatter, elcertifikat, moms och rörlig nätavgift. |
Elpriset rusar alltså idag och kommer mellan 17 och 18, dvs när det blir en spik i den schablonmässiga förbrukningen för hushållen, kosta över 132 öre per kWh. Du som inte har timmätning och rörligt elpris kommer i praktiken betala detta, då ditt månadspris sätts utifrån schablonförbrukningen över dygnet under månaden.
Vi som kör timmätning ser förstås till att inte förbruka någon onödig el under eftermiddagen idag. Och vi laddar definitivt inte våra elbilar förrän i natt, efter klockan 0100, då elpriset ska vara nere på 44 öre per kWh.
Tillägg: Anledningen är alltså att Ringhals 2 är stoppad. Det vi ser är ett normalläge för 2019 när den första reaktorn på Ringhals stängs ner permanent. Tidigare text kvarstår nedan.
Anledningen till skenande elpris är sannolikt att det ska bli minusgrader i stora delar av landet under eftermiddagen (läs elområde 3 Stockholm-Göteborg), samtidigt som den av miljövännerna så hyllade vindkraften inte kommer ge särskilt mycket på grund av att det helt enkelt inte blåser.
Men oroa er inte. Nästa år stängs den första reaktorn ner på Ringhals fossilfria kärnkraftverk och ersätts med kolkraftsimport, och 2020 stängs en andra reaktor ner på samma kraftverk. Priserna ovan kommer framstå som den gamla goda tiden. I synnerhet efter 2020, när det är dags att börja riva de vindkraftverk som börjar falla för åldersstrecket, något som kommer vara i full fart runt 2030, när vi river kraftverken uppförda 2010.
Vindkraft har den fantastiska egenskapen att den oftast ger som minst när det är som kallast, då kyla vintertid brukar åtföljas av att det är vindstilla.
25 kommentarer
Undrar (igen) hur man kan bli el-oberoende i en villa med trädgård.
Är det idag praktiskt möjligt att koppla bort sig från elnätet utan att handskyffla pellets och tvinga ungarna att trampa träningscykel när man vill se på tv?
200-250 000kr vore det sannolikt värt att kunna slippa betala elnätskostnad och ha gratis el livet ut.
Kan man blåsa på som vanligt med solceller eller behöver man se över sin elförbrukning och installera allt elsnålt som går att få tag i?
räcker en luftvärmepump att pimpa upp det med eller skall man ge sig på bergvärme (heter det väl) för att få maximal (hjälp) effekt?
Elpatroner laddas väl upp och värmer upp vattnet men finns det något kommersiell gångbart sätt att lagra el? Typ 20 lastbilsbatterier i garaget?
Om du inte har ett lågenergihus så kan du endast bli elnätoberoende om du skyfflar pellets eller bär ved. Omöjligt klara det med en värmepump. Solceller ger extremt lite vintertid, se mina grafer. December-januari ger mina solceller (4.7 kWp) 16 kWh. På en månad. Eller en halv kWh per dygn i snitt. Du behöver åtminstone 10 kWh per dygn för ett normalt liv i ett helt biobränslevärmt hem. Kort sagt 20×4.7 kWp, dvs en anläggning på cirka 100 kW nominellt. Vi pratar en investering på miljonbelopp.
Däremot kan man räkna på vid vilket elpris ett trefas dieselaggregat kan vara lönsamt vintertid, och bara lösa mars-oktober på solel.
Helt off grid är ju svårt att komma. Bygger du ett nytt passivhus så bygger det ju på att du ska ha mekanisk ventilation som drivs med el, men huset håller ju värmen utan eldning osv. Den torde ju gå att köra på en batteribank. Sen kan du möjligen elda för matlagning och varmvatten. Då blir det väl bara belysning, kyl/frys och TV kvar typ.
Alternativet är ju att du bor i ett hus av äldre snitt, eldar både för matlagning, varmvatten och rumsvärme och har självdragsventilation.
Finns ett svenskt företag, Inresol, som säljer en pelletspanna med stirlinggenerator som ger både värme och el. Det är nog den mest realistiska lösningen tillsammans med solceller, batteribank och acktank. Inte billigt men frihet och oberoende får kosta.
Tack för ett mycket informativt svar.
Jupp. Vattenburen värme och Inresols stirlinggenerator under vinterhalvåret. Dock går runt 90% av energin till den vattenburna värmen och endast 10% till el. Solceller och batterilager om minst 10 kWh sommartid. För att klara mars – oktober på solel bör man nog ha en anläggning om cirka 15 kWp. Solvarmvatten till acktanken för varmvatten under sommarhalvåret.
Men det kommer kosta en hel del. Lätt över en halv miljon.
Frågan är då om man tjänar på det i längden. 500k-1m och du är offgrid livet ut. För mig vore det ändå värt det.
Alternativet är att man köper en gård med skog för kontanta pengar och investerar i sol och vindkraft+dieselaggregat vinterhalvåret.
Vinsten i det hela borde vara att man är bortkopplad från skiten och slipper betala 80% (känns det som) i elavgifter.
Enligt https://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2018/mars/atta-saker-du-inte-visste-om-stirlingmotorn-for-hemmabruk/ så ger en Inresolpanna 12kW värme och 5kW el vid full drift. Det blir 29% el. Det är ett väldigt intressant optimeringsproblem just hur mycket solpaneler, batterilager etc man behöver och bur olika tradeoffs kan påverka. Hur mycket kan man spara genom planering av förbrukning osv. Normalt är sånna här speciallösningar inget som höjer värdet på ett hus men i en nära framtid kanske det kommer ligga ett stort värde i ett hus som är oberoende av politernas inkompetens när det gäller energiförsörjningen.
Frågan är väl hur länge Stirlingpannan håller och vad den kostar i tid och pengar att underhålla, den har ju trots allt en del rörliga delar.
Men det är en kul idé, kände inte till det faktiskt.
I budgetpropositionen för 2016 aviserade regeringen att ett stöd
till privatpersoner för lagring av egenproducerad el skulle införas.
Reformen genomfördes enligt förordningen (2016:899) om bidrag
till lagring av egenproducerad elenergi och privatpersoner kan få
bidrag för energilager om 60 procent av godkända kostnader.
Och ändå har min lilla investering i vindkraft ökat i värde med ca 15 20 55 90 % senaste månaden 3 månader i år 1 år.
Var på möte hos mitt elbolag igår kväll och fick en förklaring till varför elpriset varit så högt under året som gått. Mest är det för lite regn. Många är på väg att skaffa solceller.
Jag delar synen på att priset för el förmodligen fortsätter vara högt tills exporten sjunker. Däremot har Lars fel med att vindkraften kommer minska. Visst rivs några få men de ersätts med betydligt lönsammare torn som dessutom klarar att producera el vid både lägre och högre vindstyrka. Det blåser normalt kraftigare högre upp. Det byggs ut kraftigt nu när det gäller vindkraft.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Som privatekonomisk investering är det nog bra med vindkraft, samhällsekonomiskt är det värre.
Eller iaf dumt om ej tillräcklig reglerkraft finns.
Rickard du har fel. Vindkraft blir allt effektivare och vi behöver mer kWh från flödande energi. Även om vi inte lyckas med 2 gradersmålet måste vi begränsa stegringen så bra det går. Vindkraft är bara en pusselbit i detta.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Band mitt elpris på 49 öre i fem år. Bekanta yrar om att det kommer sjunka till runt 30 öre nästa år.
Vi har i princip all vår förbrukning nu när det är kallt. Värmer vatten med solvärme sommarhalvåret. Den som lever får se.
Bara att gratulera. Satt och fingrade kring detta i våras, dock nere runt 38-40 öre. Band inte för att testa timmätning. Hade dock fortfarande varit lönsammare än så länge att ha bundit.
Drömpris, billigaste fasta nu ligger kring 65-75 öre/kwh i elområde 2. Jag sitter på gammalt avtal på 25 öre/kwh men som snart går ut. Så det blir väl bara att se fram emot en tredubbling av elräkningen (som det är nu är dock 75% nätavgifter och inte elkostnad).
Tim: gratulerar! band mitt igår på 66 öre/kwh. Hade bundet på 41 öre fram till i början på veckan. Det rörliga låg på 86öre (Eon)
Apropå priser så står alltså aktiebörserna och väger just nu. Nedåt under kraft(c-vågens slutliga våg, c av c av c och i värsta fall under A av C) eller trevande uppgång. Det syns även väl i räntorna, t.ex en svensk 10-årig statsobligation som just står vid vägskälet. En större rörelse kan förväntas om triangeln ger vika vid E.
https://tvc-invdn-com.akamaized.net/data/tvc_5a59dda7ff3fe7862fa2f58cdf13fac6.png
När det gäller Elproduktion har jag ända sedan 80-talet varit emot att slå sönder monopolet och sälja ut tillgångar(vattenkrafts-produktion t.ex) snorbilligt bara för att skapa en ännu sämre oligopolmarknad. Varför har inte "Marknaden" vaknat inför kapacitetsbrist förrän nu(?) kan ni ju fråga er! Inom monopolet fanns förr privata elproducenter och främst då för att tillgodose industrins särskilda behov(den eltunga inte minst). Elkraft är en av den suveräna statens största konkurrensmedel. Att slänga ut den genom fönstret och till struntpengar var och är en nationell katastrof. Vattenfall är idag mer intresserade av att tjäna pengar(?) och jämföra sig med de stora privata konkurrenterna än att se långsiktigt på landets behov tillsammans med intresserade och kunniga politiker, de senare som vänder ryggen till och tror att marknaden löser alla problem i god tid(så funkar det ju inte). Bostadsmarknaden fungerar ungefär lika dåligt.
Konkurrensverket anser i sin rapport att etablering av datorhallar till förmån för Google, FB osv är jättebra för kommuner och landet som helhet! Undrar varför? Vi får se om det framgår i deras detaljerade rapport om 332 sidor.
Kanske har de samma argument som en del kommuner haft om arbetstillfällen vid etablering av nya hamnar(jätteinvestering). Där allt är automatiserat och outsoursat till globala företag som använder billigast(utbildas) tänkbara personal från låglöneländer(Filippinier etc).
Till skillnad från datorhallen är en ny hamn förhoppningsvis en del i ett effektivare logistiknav i Sverige.
Är den ngn här som kan säga hur en ev. effektbrist under lite längre tid, typ 1 år, skulle kunna drabba priset och därmed konsumenterna och Sverige? Eller handlar effektbrist bara om tillfälliga störningar pga kortvarig torka(lite regn)eller kyla?
Ur ett marknadsekonomisk perspektiv vill inget företag ha överkapacitet och i Sverige råder det i princip oligopol. Nu plötsligt inser många att för att öka kapaciteten krävs omfattande nyinvesteringar också i kraftnäten, dvs för distributionen(nätavgifterna har höjts kraftigt under flera år(oligopol)). Så vilken prisbild kräver våra 3 "marknadsföretag" för att höja landets produktionskapacitet? Ja det återstår att se!
Låt oss leka med tanken att den näraliggande tyska energimarknaden fortsätter sin resa mot avveckling av inte bara kärnkraft och brunkol utan även rysk gas. Hur känslig är denna marknad för längre störningar(högre efterfrågan t.ex)? Kommer t.ex E On ha politiskt tryck på sig att återleverera el till hemma-marknaden? Och hur kommer Fortum och den finska staten(och den svenska) se på ett stigande marginalpris när deras nya kärnkraftsel är tillgänglig i Sverige? Den svenska s.k effektreserven ska väl uppgå till 1,3 Gw och avse gasturbinkraft från främst fossila bränslen.
Infrastrukturinvesteringar är långsiktiga satsningar och mycket dyra(pga löner). Något som privata marknader alltid har ett komplicerat förhållande till. El kan som bekant inte heller lagras utan måste säljas där den är dyrast på marginalen.
CERE(Umeå och Luleå Universitet) ansåg i ett workingpaper att en avveckling av våra kvarvarande kärnkraftsreaktorer bara skulle få en prispåverkan om högst 10 öre/kWh under en övergångsperiod. (https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:998069/FULLTEXT01.pdf)
https://kvartal.se/artiklar/vad-hander-om-karnkraften-laggs-ned/
I motsats till CERE kommer man här till andra slutsatser
Eftersom inte bara Finland utan även Tyskland är uppkopplade för elöverföring med Sverige torde elprisutvecklingen i Tyskland spela stor roll för Nordpools priser. Än så länge saknar Tyskland transportkapacitet men när de byggt ifatt kan vårt ev. elöverskott försvinna på nolltid och istället leda till både högre priser och underskott inte minst pga att ElOn är tyskt!! En EU-utjämning av priserna är vad EU vill ha. Sverige med vattenkraften och därmed störst konkurrensfördel blir förlorare.
(https://www.nyteknik.se/energi/nybyggda-motorvagar-flyttar-vindkraftsel-fran-norr-till-soder-6405661)
Uppmärksamma inser att en likströmsledning som de över till Finland, Polen eller Tyskland har relativt små överföringskapaciteter(Tyskl 600 MW)jmf med växelströms-ledningar(i luften) i stamnätet vilket än så länge talar för att det mest handlar om marginellt utbyte(jmf vår effektreserv på 1300-2000 MW).
När byggs den första växelströmsledningen(i luften) till Tyskland?
Alltså är nämnda kablar ingen garanti vid större och långvarig kapacitetsbrist.
ps! EOn är villiga att helt sälja ut sin fossil- och kärnkraft till rätt pris om man får döma av Fortums bud förra året.