De långa obligationsräntorna har generellt stigit den senaste månaden, men har nu planat ut. Den 10-åriga statsobligationsräntan nådde nästan 1% i veckan men de korta räntorna håller emot.
Statsobligationsräntor senaste månaden. |
Trenden i de långa räntorna är alltså för stunden uppåt, även om man fått se en avmattning mot slutet av veckan. Detta kan vara relaterat till börsnedgångarna, när kapital söker sig över till obligationsmarknaderna.
De långa räntorna 5+ år har stigit, medan tvåårsräntan visserligen ökat, men dels fortfarande är negativ och dels håller emot relativt väl.
Bostadsobligationsräntor senaste månaden. |
För de svenska bostadsobligationerna och bankernas upplåning för att matcha utlåning till bunden tvåårsränta så har räntorna däremot fallit. Långa 5-årsräntor är absolut upp, men väldig lite talar för stigande räntor på kortare bolån.
Intressant nog tror dock hushållen (enligt SEB:s sparbarometer) att räntorna ska stiga med 0.75 procentenheter det närmaste året. Uppenbarligen håller inte marknaden med. Men det väsentliga är kanske vad hushållen tror och alltså agerar utifrån, inte vad som faktiskt händer?
19 kommentarer
Lite offtopic, men såg du nyheterna om de ryska försvarsforskarna som använde sina superdatorer till att bryta bit-coin 🙂
https://www.theguardian.com/world/2018/feb/10/russians-arrested-for-mining-bitcoin-at-nuclear-facility
Nu är det alltid kul med ryssar som beter sig sovjetiskt men:
https://www.ccn.com/harvard-student-uses-14000-core-supercomputer-mine-dogecoin/
https://bitcoinmagazine.com/articles/government-bans-professor-mining-bitcoin-supercomputer-1402002877/
Inte kärnkraftverksdatorn kanske, men ändå. Dessa typer av puckon finns världen över.
Den stora frågan är vad den långsiktiga räntenivån i svensk ekonomi faktiskt ligger på.
Tidigare kunde man ju höfta till med 4-5% (2% tillväxt, 2% inflation eller nåt sån), men idag? Kan den långsiktiga tillväxten kanske vara permanent sänkt i vårt land?
Som nämnts tidigare kanske vi har ett par ganska mediokra år framför oss och då får vi se om räntan faktiskt stiger så mycket.
BNP per capita kommer att bli lägst på 30 år framöver, enligt Bloomberg. Winter is coming.
Ja exakt, fast det handlar enligt samma källa om att det blir fler pensionärer, dvs färre i arbete — konsumtionen väntas öka i samma takt som nu framöver.
https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-02-09/sweden-s-economic-boom-revisited
JP
Nej. De pekar på höga födelsetal och hög migration. Dessa grupper är lågproduktiva…
Jo, precis den artikeln har jag uppe nu, och den säger:
"But the NIER cautions against getting too gloomy. A big reason for the drop is due to a large wave of people retiring. These people have savings and will be able to keep up consumption, according to Ylva Heden Westerdahl, the NIER’s director of forecasting.
It therefore gets better when you look at consumption per capita over the next years. "
Alltså: Produktion ner (vi är överens). Konsumtion upp.
Äh, varför skrev jag "konsumtion upp".
Nåja, jag hoppas det framgår vad jag menar. Jag tror framtida tillväxt i BNP/capita blir lägre (i enlighet med vad Bloomberg skriver), men att det inte nödvändigtvis innebär någon större katastrof, bland annat för att konsumtionen hålls uppe någorlunda.
Vi ligger ju ungefär på full sysselsättning för inrikes födda, och det verkar som om vi inte har någon uppenbar produktivitetsboost framför oss. Den enda möjliga uppsidan är högre sysselsättning hos utrikes födda, och vi får väl se hur det går. Men det känns sannolikt att tillväxten per capita minskar märkbart framöver. Vi får se hur det känns 2021.
Vi får se hur det blir med konsumtionen framöver när krediterna stramas åt. Brukar inte pensionärer "ha allt"? De kanske konsumerar i Spanien och Thailand?
Det är en bra fråga. Tror nog pensionärer konsumerar som folk i allmänhet, än så länge är det relativt få som tar sina pengar och flyttar till t ex det skattegynnade Portugal.
HAHA. Uppsidan är möjlig högre sysselsättning hos utrikes födda? Tja, jag kankse vinner på lotto idag. Det är en möjlig uppsida.
Vi får väl se hur köpkraften utvecklas när kommunalskatten höjs med 2-5 % (SKL). Skulle sedan räntorna stiga blir det nog intressant hur 87%-Svensson reagerar.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Såklart lite bias här, men jag tror mycket beror hur Sverige lyckas ta sig tillbaka inom IT. Idag ligger landet tyvärr rejält efter, åtminstone i den mån vi vill att det ska hjälpa oss framåt (en riktigare formulering kanske är att Sverige 'inte ligger i framkant', men vill vi att digitalisering ska hjälpa upp vår produktivitet måste vi komma ikapp).
Vi får väl se hur köpkraften utvecklas när kommunalskatten höjs 2-5% (SKL). Skulle även räntorna stiga blir det intressant att se hur 87%-Svensson reagerar.
Cornu: du får gärna förklara hur ökad efterfrågan leder till sänkta priser. Din förklaring ter sig aningen kryptiska…
Ökad efterfrågan på obligationer leder till högre priser på obligationerna, vilket är samma sak som lägre ränta.
Och det skulle förklara HÖJD ränta? Bra tänkt Sherlock…