Regeringen med finansminister Magdalena Andersson (s) slaktar BNP-prognosen för 2017, men tror på ökad tillväxt 2018 och höjer sin prognos för 2018. Att bostadspriserna ska fortsätta falla avfärdar finansministern.
Allmänheten göre sig icke besvär. |
Regeringen slaktar prognosen för svensk BNP 2017. Prognosen sänks från +3.1% i september till + 2.5%. Årets sista månader har alltså kraftigt försämrat prognosen med mindre än en halv månad kvar på året. Kalenderkorrigerat sänks prognosen från +3.4% till +2.7%, men det är bara en statistisk justering beroende på helgdagar etc och leder inte till något ökat välstånd eller mer pengar i fickan hos någon.
Istället höjer man prognosen från +2.5% till +2.8% i en killgissning för 2018. Prognosen höjs också från +2.0% till +2.2% för 2019.
I en kommentar menar också finansministern att vi inte alls går mot en krasch i bostadspriserna eftersom räntorna är låga och folk vill ha någonstans att bo. Men eftersom i princip alla i Sverige redan har någonstans att bo så haltar den slutsatsen en del.
Alla siffror ska bli bättre för 2018 jämfört med 2017, för Sverige befinner sig i en sk superkonjunktur där ingenting någonsin kan avmattas. Till och med inflationen ska falla nästa år och nu enligt prognosen bara ligga på +1.5% mot tidigare killgissning på +1.7%.
Vi tackar finansminister Magdalena Andersson (s) för dessa muntra ord inför 2018 och drar oss till minnes dagens nedjustering av hennes förra prognos från +3.1% till +2.5%. Kommer bli jätte-jättebra med den nya prognosen för 2018. Kramziar på det!
Den som inte är övertygad kan se Andersson och läsa själv hos Regeringen.se.
Före idag aktuella BNP-prognoser för 2017 är enligt Konjunkturinstitutets sammanställning följande: OECD +3.1%, SEB +3.2%, ESV +2.6%, EU +3.2%, SB +2.7%, RB +2.9%, RGK +2.7%, SKL +3.1%, SHB +2.6%, KI +2.8%, HUI +2.9% och tidigare regeringen med +3.1%. Regeringen placerar sig nu allra längst ner med +2.5%, i nivå med Ekonomistyrningsverkets och Handelsbankens +2.6% istället för att ligga i topp tillsammans med SKL och OECD:s prognoser.
46 kommentarer
Allt hänger på oljan som jag har sagt hela tiden.
I början på september kostade Brent 52 dollar per fat. Nu kostar den 63 – 64. Prishöjningen under hösten gjorde att tillväxten blev 'lägre än väntat'.
Ska vi prognosticera tillväxten är det alltså oljepriset som är den viktigaste faktorn som måste prognosticeras först.
Ja, exportens bidrag till BNP gick från +0.2 procentenheter i förra prognosen till -0.5 procentenheter i denna. Rimligt att det kan handla om högre importkostnader för oljan (och ja, Sverige är alltså numera inte ett exportland).
Sverige har inte varit ett nettoexportland ifråga om varor på många år. Det är tjänsterna som hållit upp handelsnettot.
Det vet jag. Men nu inkluderar detta även tjänsterna. Sverige är inte ett exportland vare sig av varor eller tjänster längre. Svårt leva på kredit framöver när ekonomin dräneras av import istället för späs på av import…
Nybyggarna köper säkert mycket mat och andra varor från sina hemländer. Det torde kunna ge en allt sämre bytesbalans. Men det har våra politiker och ekonomer förmodligen aldrig klarat av att föreställa sig. De har bara närt mindre smarta fantasier om ökad export till nybyggarnas länder.
Invandrarna skickade 2014 hem ca 18 miljarder kronor till sina familjer. Torde ha ökat en del sen dess: https://www.dn.se/ekonomi/invandrare-skickade-over-17-miljarder-till-sina-hemlander/
Kanske inte så mycket i sammanhanget men många bäckar små…
Framförallt älskar våra ärthjärnepolitiker och ärthjärneekonomer internationell handel. Att den konsumerar ändliga fossila bränslen och rubbar klimatet har de fortfarande knappast fått in i sina värdelösa mulluskskallar. Det må vara bra med viss handel med elektronik och mediciner mm, men internationell handel med mat och bilar mm bidrar mest till att döda planeten.
Ja det ser sämre och sämre ut även för tjänsterna(oaktat den märkliga posten Merchanting). Kommer en stupstock för turismen snart? Penningvärdeförsämring till trots!
Kreditcykeln når toppen och därefter väntar sannolikt kostnadskompensation i delar av näringslivet, dvs cost-push-inflation där Riksbanken kommer att göra sitt till "stalking ECB". USA höjer nu räntan inte främst pga inflation utan pga av pågående börsbubbla samt ränteneutralisering i motsats till ECB som styr Rb).
Rb har inte ens koll på betalningsbalansen(s.k residualen som ingen vet vad det är). Utflödet bara från GP´s sociala turism till Bulgarien och Rumänien omsätter stora belopp. Stora belopp går även till alla andra moderna arbetskrafts-invandrares hemländer(Polen, Baltikum, Ryssland). Vi som minns byggkraschen på 90-talet vågar inte ens smaka på de förändringar som kan ligga i korten.
Ärthjärnetidningen Dagens Nyheter fortsätter förstås sprida "liberalismens" alla djävulslögner. Senast häromdagen i en ledarkolumn som skulle förklara för oss hur underbar handeln med mat mm är: https://www.dn.se/ledare/kolumner/andreas-bergh-vi-har-blivit-blinda-for-handelns-fordelar/
Givetvis nämns inte ett ord om klimat och naturresurser. För DN är sådant inte viktigt, hur mycket man än fejkar ett engagemang för klimatet mm.
Alltså är bidragen till denna grupp ca 18Mdr för höga?
Bo T, varför tror du oljan har sån stor påverkan? När ekonomin går bra så ökar behovet av olja och då stiger priset då det tar tid att få att få upp nya riggar. När de är på plats så faller priset ner igen. Det är kausaliteten.
Magdalena skryter om hur statsskulden är den lägsta sedan 1977. Hon har t.o.m planer på att "amortera" mer inför nästa budgetår.
Det visar hur grundläggande inkompetent vår finansminister de facto är. Som inte förstår att uttalandet samtidigt säger att den privata sektorn inte haft ett så lågt finansiellt sparande sedan 1977. Budgetunderskott är samma sak som skapande av finansiellt sparande i den privata sektorn(hushåll+näringsliv inkl. utlandssektorn).
För varje krona hon "amorterar" så flyttas samma pengar från bankreserver med ränta till bankreserver utan ränta(dvs inlåning hos riksbanken). Inget annat!
Bostadspriserna/lånefesten har väl också punpat upp BNP under en längre tid. Om prisökningen avstannar eller tom priserna sjunker så slutar lånefesten, konsumtionsfesten avtar, och BNP sjunker.
"Inget annat!"…enligt ovan
Snacka om att t.ex missbruka skatteinkomster om hon väljer att "amortera statsskulden". För att även förtydliga lite: Pengar är statens skuld(money is debt) och vi pratar om svenska pengar, kronor, som staten har ensamrätt att skapa ur tomma luften. Staten skapar resurser. Den begränsande faktorn är om staten skapar mer efterfrågan än det finns utbud(inflationsrisker).
Under den långa period av minimal inflation och negativa korträntor har det varit tjänstefel att inte skapa nya resurser för att återställa vår nedslitna infrastruktur t.ex. För att inte tala resurser inom sjukvård(bra löner till offentliganställda sjuksyrror) och polis(löner även där). Dagens situation projicerades redan för 25 år sedan…….
+1
Jag litar inte det minsta på den "ansvariga" ministern. Lämnar öppet för ev. "Dunning Kruger effekt" från mitt håll gent emot "ansvarig" minister.
Känslan pekar i rak motsatt riktning.
Finaste Maggan!
"eftersom räntorna är låga och folk vill ha någonstans att bo"
Hon har förstås rätt:
1) Räntorna är låga gör att det är billigt att ha höga lån.
2) Att folk vill ha någonstans att bo gör att de som säljer sitt boende måste hyra in sig hos någon som äger ett boende. Blir då lättare att hyra ut och man kan låta bli att sälja boendet på en svag marknad.
Detta två sammantaget gör att priserna kommer att öka igen, så länge dessa förutsättningar gäller.
Visst är det sjukt att våra politiker ser andrahandsuthyrning som en lösning på bostadsbristen snarare än som något som gör den värre.
Du har aldrig studerat psykologi, väl….?
Varför inte ge BRF-"ägare" möjlighet att hyra ut utan at tbehöva styrelsens tillstånd? Antalet lediga 2:a handss lgh skulle mångdubblas och hyrorna sjunka.
Eller varför inte införa ägarlägenheter där ägaren får göra precis vad denne vill med bostaden..
3-dimensionell fastighetsbildning finns redan implementerad på prov och färdig att tas i bruk.
Jo, jag har läst några terminer psykologi, om det är mig du tilltalar. Du som tydligen kan mer kan väl förklara saker. Långvarig andrahandsuthyrning innebär färre lediga lägenheter för de som faktiskt behöver en bostad. Kortvarig andrahandsuthyrning kan givetvis inte heller lösa bostadsbristen.
Politiker och annat skit gillar andrahandsuthyrning bara för att det ger dem ännu en möjlighet att parasitera på andra människor.
Andrahandsuthyrning kan bara påverka bostadsbristen i de fall där en lägenhet som annars hade stått tom hyrs ut. Annars är effekten noll.
Politikerna får nog försöka komma på lite smartare regler än de hittillsvarande. Nu tillåter de bostadsrättsägare att profitera på andrahandsuthyrning, vilket är precis vad de inte skall göra. Såvida de inte vill blåsa upp bostadsbubblan, vilket de säkert ofta vill, hur destruktivt det än är. De ekonomiska incitamenten för att hyra ut en tom bostad är vanligen starka nog, utan otillbörlig profit. Dock borde man kunna hyra ut i tio år om man exempelvis är ett par med varsin bostad som möjligen inte kommer älska varandra för all framtid och som inte profiterar på det hela. Regeln som gör att hyresgästen får besittningsskydd (eller vad det heter) efter två år måste helt enkelt bort.
Kuckeliku…min lite spydiga fråga var inte riktad till dig utan till iblandekonomi…;))
@Unknown Jo. Men det gör inte att jag går på psykologiskt flum bara för det.
En annan nyhet från regeringen är ”produktionsrabatter” till filmindustrin för att skapa fler arbetstillfällen. Kanske vore något även för övrig industri?
Tjejgissar hon eller har hon fått prova på svampen som Mp ministrarna röker?
"Tigerekonomi" och "går som en Tesla". Jag har inte sett en enda vettig analys av vad som är strukturellt bra i Sveriges ekonomi eller vad som bygger framtiden. Ett superskuldsatt folk, eftersatt infrastruktur, sjukvård o polis i kaos, pumpat in pengar i bostadssektorn som höjt prisnivån helt utan nytta. Är det bostadsbyggandet möjligen? Att bygga dyra lägenheter som skall bekostas, värmas upp och underhållas av skattebetalarna.Till ett klientel som till största del tyvärr ej bidrar till samhället. Nej nu handlar allt om för makten att hålla skenet uppe till valet. För efter 2018 är risken stor att alla negativa faktorer konvergerar.
Äntligen någon som ser klarsynt och nyktert på verkligheten…
Svensk ekonomi är först och främst kreditdopad sedan många år. I andra hand och på senare år asyldopad. Någon egentlig och verklig tillväxt som landet kommer att ha nytta av, har inte funnits på väldigt länge…
Och nu står vi där. Hushållen orkar inte låna mer vilket är på väg att fälla bomarknaden.
Jag har sagt det ganska länge…landet står inför en "perfect storm": Monumentala utmaningar och en politikerkår som är totalt urvattnad och som fullständigt saknar kompetens och ryggrad.
Det ser väldigt, väldigt mörkt ut för vårt kära lands framtid…
Tänk om du faktiskt får rätt, men det låter mer som en fantasi.
Vad är det som låter som en fantasi?
– Att vi är skuldsatta upp över öronen…?
– Att vi står inför monumentala integrationsutmaningar…?
– Att våra politiker saknar kompetens, förståelse och ryggrad…?
eller kanske att bobubblan (som har dolt alla problem för folket då alla varit så upptagna med ruset av ständigt stigande boförmögenheter) håller på att klappa ihop..?
Kort sagt ovanstående. Vad i din verklighet stödjer något av det som du skriver? Låter mest som gnäll, och lite feghet tycker jag.
Unknown: De flesta som regelbundet läser och skriver på den här hemsidan har insett att vi har en bobubbla som kan brisera när som. Undantaget är Iblandekonomi som uteslutande bygger sina argument på att räntan är låg. För övrigt verkar han ha en egen agenda där han försöker intala sig själv och alla andra att priserna inte ska gå ned, bara för att han förlorar på det.
Länder med liten eller negativ betalningsbalans måste långsiktigt skapa resurser via budgetunderskott så att inte den privata sektorn överskuldsätter sig. Sverige har successivt krympande överskott i utlandssektorn men har reserver ifråga om marknadsnoterade tillgångar utomlands(sparande). Problemet är att marknadsnoterade tillgångar snabbt kan sjunka i värde. Staten däremot kan aldrig gå omkull(förutsatt att de inte lånat i utländsk valuta och har fast växelkurs(1990)) och deras skapade resurser/pengar(budgetunderskott) är nettosparande i den privata sektorn(bokföringsmässig lagbundenhet). Finansiella resurser(statspapper och riksbanksinlåning) som inte förändras med mer än på marginalen med ränteförändringar. QE har om inte annat bevisat för förnekarna att staten själv(centralbanken) kan styra hela räntekurvan).
Varje större finansiella kris har historiskt haft sina orsaker i att staten låter den privata sektorn överskuldsätta sig genom att t.ex driva statens budget med konstanta överskott/ej tillräckliga underskott).
@Unknown, jag tror att "iblandekonomi" vill provocera lite. Flesta bedömare, anger hushållens höga belåning vara en riskfaktor. F.ö.har vi hamnat i en skuldsituation där minsta lilla störning som räntehöjning el lågkonjunktur får långtgående konsekvenser.
Bra skriver unknown – Sverige har passerat sitt bäst före datum och nedgången mot Ulands status blir brutal. Även FN förutspår detsamma
@inlandekonomi,, ladda ner rapporten "Sverige in i dimman" så får du lite bakgrund till "fantasierna" som inte är helt otroliga faktiskt……. 🤔
Jag skriver inte att priserna aldrig kommer att gå ner, eller ens att de aldrig kommer krascha. Det jag skriver är att det är inte det vi ser nu. Varaktiga prisfall kommer först om vi får en räntehöjning.
@iblandekonomi, jag hoppas verkligen inte du får rätt i att detta är en tillfällig nedgång och priserna skall upp. Avkylning är det som krävs nu. Och jag kan inte se vad som talar för uppgång med kommande amorteringskrav och räntehöjning.
@iblandekonomi, jag hoppas verkligen inte du får rätt i att detta är en tillfällig nedgång och priserna skall upp. Avkylning är det som krävs nu. Och jag kan inte se vad som talar för uppgång med kommande amorteringskrav och räntehöjning.
@Bengt Eriksson Vad ser du för tecken på en kommande räntehöjning?
Visst gjorde hårtofsen en liknande saltomortal inför sitt sista budgetår på jobbet? Hela fantastiska glädjeprognoser som givetvis gick åt h-vete, så Maggan är i gott sällskap.
Men det jag skulle vilja få ett svar på är hur utfallet förändras pga oljeprisnivån. Brent ligger väl i 64 daler nu, men stiger den till 80 innan februari månads utgång är väl större delen av Maggans glädjegissning utraderad redan där? 100 dollar betyder kraftig lågkonjunktur istället?
Svensk ekonomi går som en slutkörd epa-traktor med skit i förgasaren.
Inte där jag bor. Har du blivit av med jobbet, eller har du svårt att sälja dina produkter?