Dags för lite repetition. Antalet avslutade affärer faller alltid i en fallande bostadsprismarknad. Det samma gäller i princip även i aktier eller på börsen och psykologin för detta är mycket enkel.
I en fallande marknad säljs det helt enkelt mindre.
Dels finns det den falska psykologin att “om man inte sålt har man inte gjort en förlust”. Detta är förstås helt fel – vinst eller förlust är i varje stund aktuellt värde i förhållande till inköpspris. Skillnaden är skattemässig vinst eller förlust – för att dessa ska börja gälla måste en affär dock genomförts, en realisation av förlusten eller vinsten.
När priserna faller avstår många från att sälja. Dels vill de inte få sämre betalt än de kunde fått tidigare och dels vill de alltså låtsas om att de inte gjort en förlust så länge de inte sålt.
Den som hävdar att de inte förlorat något så länge de inte sålt är välkomna att försöka byta bank när marknadsvärdet fallit så att de befintliga skulderna överstiger 85% av marknadsvärdet, eller för den delen låna mer pengar på bostaden till en renovering. Eller försöka slippa amortering vid omläggning av lånen när belåningsgraden gått från 45% till 75% på grund av prisfall.
Den andra faktorn är förstås ren rörelse och handlar om köparna. När köparna identifierat en fallande trend så har de ingen som helst brådska att köpa. Ju längre de väntar, desto billigare blir det. Tvärt om gäller i stigande marknad.
Tillsammans leder detta till att fallande bostadspriser leder till lägre omsättning.
Ungefär samma psykologi gäller för övrigt med aktier och börsen, inklusive möjligheten att belåna aktier när dessas värdering fallit (trots att man “inte gjort en förlust för att man inte har sålt”). Vi människor är dock experter på förnekelse.
Mekanismerna ger också upphov till det man inom teknisk analys kallar för motstånd. När priserna återhämtat sig kommer många som väntat med att sälja lägga ut sina objekt eftersom de nu inte gjort en förlust, marknaden översvämmas och priserna får svårt att stiga.
Så drar jag väl återigen min gamla bostadsanekdot från 90-talskrisen. Jag köpte en lägenhet för 325 000:- SEK, en kilometer från Avenyn i Göteborg och några stenkast från Liseberg. Den gången tittade jag på åtminstone tre lägenheter, samtliga tomma och utflyttade där säljaren var tvungen att sälja. En låg 50 m från Chalmers, en låg i Haga. Jag var ensam spekulant. Mäklarna ringde mig fortfarande flera månader senare, trots att de via Telias (Televerkets?) hänvisning visste att jag flyttat från Trollhättan till Göteborg, och frågade om jag inte ville köpa lägenheten jag tittat på men ratat.
Några år tidigare hade lägenheten jag väl köpte kostat 650 000:- SEK, och priset var alltså halverat. När jag sålde för att flytta till min första villa 1997, så lades lägenheten ut för 195 000:- SEK. På tre månader kom det totalt tre personer och tittade på lägenheten. En av dem lade ett skambud på 180 000:- SEK, vilket jag tog.
Även köparna uteblir alltså i en fallande marknad. Omsättningen krymper ihop och lägenheter blir osäljbara. Statistiken baserar sig på det fåtalet affärer som går att genomföra och visar inte hur illa läget egentligen är.
Mitt råd har alltid varit köp en bostad du avser att bo i 10+ år (eller något sådant). Om du ska bo kortare ska du hyra om så i andra hand – dels är det stora transaktionskostnader med att köpa/sälja och dels vill du inte riskera bli inlåst i ett boende som bara ska vara tillfälligt på grund av att marknaden fryser ihop.
Sedan är det förstås så att man ska köpa när blodet flyter på gatorna och marknaden frusit ihop. Man ska inte vara rädd för att realisera en förlust. Du kan köpa något annat lika billigt och staten betalar tillbaka pengar till dig för förlusten. Villan jag köpte 1997 var på 138 m2, låg 200 m från “egen” badstrand, 18 km till Brunnsparken i Göteborg. Och kostade 695 000:- SEK.
66 kommentarer
Det är bara att backa bandet till hösten 2008.
Ingen större sättning i småhus/brf-priserna (officiellt) men marknaden tvärdog och folk drog tillbaks sina objekt. Hade folk varit tvungna att sälja hade det definitivt gjort skillnad i statistiken.
Fast verkar inte stämma med vad som händer i Oslo just nu. Priserna sjunker ett par procent varje men omsättningen ligger kvar på en hög nivå.
Oslo verkar vara stenhårt säsongsbundet, inget bra exempel kanske.
Hösten 2008 drog räntan upp till 6.7% vilket dödade marknaden.
Det som händer nu i Oslo är inte räntestyrt.
Sen dök ju Ingves upp och räddade festen.
Vilken tur att han hade tränat med Island innan krisen slog till på allvar i Sverige:
http://www.nytimes.com/2008/05/16/business/worldbusiness/16iht-16iceland.12952388.html?scp=3&sq=stefan%20ingves&st=cse
Vad jag förstår hjälpte han Island att förstärka reserven med hårdvaluta för att inte Island skulle bli sittande med enbart en kraschande isländsk krona att betala räkningar med. Verkar väl vettigt?
Jag förstår mig inte på Island och dess obegripligt högt värderade valuta så det får du fråga någon annan om.
Kan berätta att läget i Island (återigen) är helt sjukt. Om vi tycker det är lånefest här så är det ingenting mot hur det är där.
Finns lite fler länder som har trubbel där, till exempel Norge där det skenar, och Danmark där det nu vänder uppåt igen från en redan extremt hög nivå.
Billiga krediter skapar en uppåtgående marknad och dyra en nedåtgående, men detta är bara en faktor i sådant som påverkar priset. Jämför med att köpa aktier med hävstång (belånat och pantsatt) när räntan är låg och när den är dyr. När tror du det ger ett köptryck och när ger det ett säljtryck.
Att det även finns fundamentala saker som spelar in i affärerna är det som normalt överväger och som nu tex får bostadsmarknaden att halta lite.
Denna gång så startar det med en avvaktande marknad på nya dyra objekt i storstad som snabbt genom medias försorg får övriga att avvakta och tänka till lite mer. Man ser även att dagen för räntehöjning kommer närmare och börjar nog fundera på sin ekonomi som även det får en att avvakta. Vips så har vi fler säljare än köpare och marknaden fryser och krymper nedåt.
Intressant ! 😉
Jag säger 7-8 år…
MEN, om man kunde köpa "fritt" och sedan hyra ut mer än 6 månader om så skulle vara befogat så skulle mycket vara vunnet för alla! Förutom de som är "avundsjuka" förstås.. 😉
Köpte själv en 2:a exekutivt för 65' 200 m från Roslagsbanan "långt uppe" i Vallentuna 2002 "ganska nära" länken nedan.
Sålde drygt 6 år senare och hade, förutom att ha fått månadsavgiften betald, reavinsten betald även tjänat medan jag sov!
Hade jag sålt idag hade jag tjänat ännu mer medan jag sov..
https://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-2rum-kragstalund-vallentuna-kommun-tallasvagen-296-12547682
Jag kan bara inte bli "klok" på VAR den illustrerande bilden är tagen någonstans.. 😉 "Gustav III Boulevard" i Solna ?
Kan det vara nya stadsdelen Annedal mitt emot Solvalla?
Nä Fy!
VEM vill bo "på andra sidan ån" men ändå i närheten av Fridolin ?
😉
Det är inte så lätt att köpa när marknaden har fryst ihop. Det finns nämligen ingen som vill låna ut pengar till dig. Det gäller att sitta med cash om du vill göra köpa för fina priser.
Om man köper en BR för 5 miljoner har man gott om cash eller motsvarigt.
(nej, jag vet att många inte har det, men jag vill gärna påstå det som en självklarhet ändå)
Därför bra att spara pengar. (Vilket jag försökt flera gånger men trots idoga försök inte alltid lyckats med riktigt.)
Om anledningen till prisnedgången är en bolåneorsakad finanskris blir det ju svårt att få lån. Men kanske inte annars? Min bild är att de som anses kreditvärdiga aldrig har haft så lätt att få lån som nu. Kredittorka blir det väl främst i de (korta) perioder då bankerna måste ta hand om uteblivna amorteringar och/eller minska hävstången i utlåningen.
Cash skulle löst för drygt 1 år sedan på en hög värdering när bankerna var generösa. Nu är det naturligtvis mycket svårare eller försent. Strypt cash flow och liten kassa sänker även stora företag i dåliga tider.
Den del av befolkningen som har/hade Cash eller anhöriga som kunde belåna sina bostäder börjar nog tryta nu och det blir därmed tuffare att få tag i kontantinsatser.
Man kan sälja på topp, och köpa på botten. Eller ialla fall ett bottenvärderat objekt pga de konstiga värderingar som har rått till nyligen.
Bara man vet vad man behöver och har en strategi.
För övrigt vill jag tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket.
Frågan är ju om omsättningen verkligen sjunkit nämnvärt?
Kan Cornu förklara hur man gör en förlust genom att vid omläggning av lånet tvingas man till högre amoteringstakt av banken?
Är amotering av lån förlust?
Du fattar nog mycket väl vad han menar men snöar in på formalia.
Tack, Stefan. Det var ett exempel på att det blir konsekvenser av fallande priser även om man inte "gjort en förlust" och sålt.
Förr att förr eller senare kommer det en journalist från Aftonslasken och läser att alla förlorar pengar för att priserna faller på en kollapsad(antalsmässigt) marknad.
Eller att banken kan kräva högre amoteringstakt.
Vad händer då när journalisten skriver att alla gör en förlust?
Är det då bra att Cornu bidrar till förvirrningen?
Jag vill att man pratar om riskerna.
Så himla svårt är det inte så man behöver överförenkla.
"Aftonslaskan".. Suckar T U N G T !!
En vinst eller förlust gör man först när man realiserar den!
Har man köpt exv. en lgh för 500 kSEK har man inte gjort vare sig vinst eller förlust förrän man säljer den!
Säljer man inte så gör man varken vinst eller förlust!
Kassör i vilken idrottsförening?
Regeringen kan inte passivt invänta att bostadsbubblan spricker eftersom det skulle orsaka deflation rakt in i kaklet och kommer att möta varje tendens till nedgång med potenta motmedel. Staten är tvingad att baila ut bolånetorskarna.
Vilka potenta motmedel tänker du på då…? Det är ju faktiskt därför man den här gången kan säga "this time is different". DET GÅR INTE ATT SÄNKA RÄNTAN MER…faller bomarknaden den här gången är det KÖRT – om man inte börjar ta till fullkomligt galna åtgärder och kompensera de som förlorar pengar med t ex skattemedel…
Man har väl redan förberett sig genom lagändringar som förhindrar banken att säga upp lån hursomhelst så länge man betalar som man ska?
Sen kan man ju också ta till andra åtgärder, rulla tillbaka amorteringskravet, låte riksbanken köpa bostadsobligationer och sätta tak på bolåneräntan den vägen etc…
Men förhindra ett ras går inte, däremot kan man göra en del för att minska skadeverkningarna.
Staten kan t.ex. köpa bostäder direkt på marknaden till de 100.000 nyanlända varje år. Det skulle pressa upp bostadspriserna även om det blir till priset av försämrade statsfinanser.
Så länge som låntagarna klarar av att betala räntorna på lånet så får låntagarna bo kvar i den lgh de lånat pengar till. 😉
Det absoulut sämsta för banken är en låntagare som inte betalar ränta och att överta lgh som kanske har ett marknadsvärde då på 0:- är för banken INTE någon positiv affär.
@Unknown 2017-11-01 14:15
Statens motmedel är ränteavdraget. Så oavsett om RB höjer räntan eller inte så kan politikerna i riksdagen höja ränteavdraget för att kompensera och hålla lånarna under armarna. Ränteavdraget kan i extremfallet höjas ända upp till 100% så länge det finns skattepengar och det går att öka statsskulden.
Jo, men att höja ränteavdraget tjänar ju inte mycket till om priserna fallit med 40-50%…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det är väl aldrig någon som talat om att HÖJA ränteavdragen?
Dessutom är det INTE hela räntekostnaden som får dras av utan enbart 30% av själva räntekostnaden upp till 100 000:- dvs. max 30 000:-
Har man mer än 100 000:- i räntekostnader får den del som överstiger 100 000:- bara dras av till 21%
Ett lån med en räntekostnad på 110 000:- ger alltså ett avdrag på 30 000:- + 2100:- dvs 32 100:-
Räteavdrag är spegelbilden till skatt på intäktsränta! Symmetri helt enkelt!
Jo Bengt,
det var just en poäng som framfördes här strax ovan som möjlig hjälp om bopriserna faller dramatiskt. Min poäng var att det inte tjänar mkt till även om själva höjningen är osannolik…
Varför skulle staten agera mot fallande bostadspriser? Staten vill att bostadspriserna faller så att nya lån till kommande marknadsräntor blir billigare och därigenom lösgör för konsumtion.
1 000 000 till 1,5% ränta blir för dyrt med 3% ränta. Bättre med halverade priser så man har 500 000 till 3% ränta. Man räknar med att de som bor kvar binder sina lån om det riskerar att slå mot konsumtionen och under tiden äter inflationen och amorteringar upp skulden. För de stackare som måste sälja sina bostäder med förlust så kommer de tyvärr få bekymmer i framtiden med kvarstående blancoskulder men där kanske skuldsaneringar och existensminimum i ett par år tvättar bort dessa.
Det finns ju möjligheter att om detta skulle bli ett omfattande bekymmer, så skulle staten gå in och förhindra bankerna från att bibehålla skuld efter försäljning.
Med tanke på att enbart ca 10% av lånet (eller 25% osäker på om Basel III slagit igenom) behöver täckas med kapital av banken och de övriga skapas vid lånetillfället så kan man om man vill trolla bort dem lika lätt som de skapades. Det handlar bara om bokföring och vilja från staten.
Den ack så viktiga marknadspsykologin…det är sannerligen inte alla som verkligen förstår sig på den.
Det svänger sååå snabbt. Från eufori till istid. Från självklart till tvivel och avvaktan.
Tänk bara på slutet av -99 då ALLA skulle tjäna miljoner på börsen för att bara en månad senare att ingen ville ta i dessa aktier med tång…
Tänk på bomarknaden som frös helt fast under ett knappt år -08/-09 för att sedan sätta full fart när räntan sjönk och stimulanspaketen satte fart på börserna.
Tänk på hysterin kring klassiska bilar som gjorde att du vid -11/-12 (Eurokrisen) kunde köpa fina gamla Porschar för 1/4-del av vad de senare, på ett par år, steg till.
Det är inte omöjligt att vi kommer att se samma utveckling framöver på bomarknaden. Just nu smakar skumpan liiite mer bittert för de nygifta paren nere på kvarterskrogen…det kommer dröja rätt länge innan förnekelsefasen övergår till den mer desperata fasen…då alla vill ur.
Det borde märkas på lite olika indikatorer.
En indikator är sk "vanliga orsaker" till försäljning väl?
"vinst eller förlust är i varje stund aktuellt värde i förhållande till inköpspris"
Nix, det var bara ett fåtal som kunde köpa objekt på de tillfälligt låga nivåer som gällde i början av 2009, eftersom så få var villiga att sälja på de låga nivåerna. Det är samma beteende vi ser nu. Prisförändringar som inte backas upp av volym har inte substans. Om det nu visar sig vara en tillfällig dipp eller början på en ny trend är det ingen som vet.
Och att hänvisa till bankernas tolkning av vinst/förlust-begreppet i denna fråga är inte så seriöst. De har oftast verklighetsfrånvända resonemang.
Att hålla koll på vinst vs förlust är egentligen onödigt, förutom av skatteskäl och för att det "känns bra". Hushållets tillgångar och skulder är vad de är vid varje given tidpunkt.
Det viktiga att förstå är att även en orealiserad förlust påverkar hushållets konsumtion i allra högsta grad. Precis som Mittelman redogjorde för i DI igår. Krogbesöket smakar inte riktigt lika gott när du tappat den miljon som du var upp på ditt lägenhetsköp…etc etc etc…
Det är DETTA som kommer att skjuta Sveriges ekonomi i sank. Big time…
Kanske en fråga som besvarats i ett äldre inlägg, men vart kommer pengarna från vid ett bostadslån? Är det en myt att pengar skapas? Har ett svagt minne av att jag läst att lånen på något sätt skulle finansieras av bankerna i London.
Lånet finansieras inledningsvis av dig själv. Du är skyldig banken exv 1 miljon, och banken är skyldig dig 1 miljon, som du ser på ditt konto. När du använder miljonen förs den över till säljarens konto, som därefter finansierar ditt lån i banken. Se vidare här: Skapa pengar
Jag skummade igenom utan att riktigt få min fråga besvarad. Det näst sista stycket i artikeln är det jag vill ha mer info om.
Jag undrar vart banken har fått sin miljon från. Är det pengar som bankerna har själva, är det pengar de lånar från riksbanken, eller tar de lån från utlandet(London etc.)?
Regeln är väl att banken åtminstone måste ha täckning för 10% av lånet.
Endast Riksbanken kan 'skapa' pengar från ingenting. Bankerna kan bara skapa krediter och bara enligt vissa regler. Om någon lånar pengar av en bank och bankens egna pengar inte räcker måste banken låna pengar av Riksbanken som då skapar dessa pengar.
Hur stor del av pengarna kommer från Riksbanken/Bankens egna kassavalv/utländska banker?
Om bankerna finansierar sina lån med pengar från utlandet, hur många procent av svenska bostadslånen har finansierats med pengar från Riksbanken, Sparpengar, Utlandet. Finns det andra sätt att finansiera bostadslån för bankerna?
Banken lånar ut pengar den redan lånat in genom insättningar eller bostadsobligationer eller liknande.
Leker man med tanken att det bara finns en enda bank, så används lånet till att köpa bostaden, säljaren betalar sin ev. skuld och sätter in ev. överskott på sitt konto, som i sin tur kan lånas ut igen. Denna "multiplikatoreffekt" misstas ofta för att bankerna skapar egna pengar, vilket inte stämmer. Det är också multiplikatoreffkten som gör att bankerna är livrädda för s.k. bankruns, eftersom de aldrig har tillräckliga likvida medel för att betala ut samtlga innestående bankmedel på ett bräde.
Endast riksbanken har möjligheten att "skapa" pengar ur tomma intet, genom att skapa en skuld och generera en hög med pengar. Vanliga banker kan endast använda befintliga pengar till att skapa ett lån, eller skuld.
Justin
100% av ett banklån kommer frän bankens egna kassavalv. Hur de hamnat där varierar mellan kundernas insättningar, bankens egna lån och naturligtvis eget kapital. De kan inte låna ut pengar de inte har.
Tack Greenious. Skulle vara spännande att se en fördelning av pengarnas ursprung, och veta mer om "bostadsobligationer".
Skulle någon av parametrarna kunna påverka bolåneräntan mer än exempelvis riksbankens reporänta.
Framförallt inlåningskostnaderna och kapitaltäckningskravet påverkar, dvs hur mycket likvida medel banken måste ha i förhållande till skulderna. Ju högre krav, desto mindre hävstång och ju högre ränta behöver de ta ut för att täcka kostnader och vinst.
Genom att förpacka lånen i obligationer som säljs vidare kan banken få bort lånen från balansräkningen, bibehålla kapitaltäckningsgraden, men förlorar givetvis en del intäkter.
Mycket av det Bo T och Greenious skriver stämmer inte. Du hittar svaret på din fråga i artikeln. Läs även om elektroniska pengar så inser du att banken skapar pengarna själva, men det är inget hokus pokus som vissa vill göra gällande, utan enkel matematik med plus och minus.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den som roas av sådant här rekommenderas att läsa bankernas funding-presentationer.
Till exempel denna, Swedbank Q3 2017.
Se sid 28 för utlåningen (70% lån till hushållssektorn, 15% lån till kommersiella fastigheter, 15% övrigt), och sid 30 för finansieringen (insättningar + covered bonds = säkerställda obligationer + annan lite dyrare funding).
Bankerna trollar inte fram pengar när de lånar ut, utan dessa pengar motsvaras av insättningar eller annan finansiering, framför allt just dessa säkerställda obligationer som tex försäkringsbolag osv i sin tur köper.
Din fråga besvaras av: "För att råda bot på detta måste banken låna in pengar för att täcka de utställda lånen, tex genom att någon gör en insättning på ett konto i banken, eller genom en överföring från en annan bank. När pengar förs över från en annan bank fylls det på med pengar i RIX för den fösta banken."
I internationell handel sker detta inte via RIX utan nästa alltid med konton i FED istället. Vad dessa pengar består av är en annan fråga, som jag inser att du också är intresserad av, men som jag har svårare att besvara. Jag tänker att det gäller för banken att sätta räntenivåer som gör det intressant för andra att ha sina pengar i banken så att den kan finansiera sina utlåningar.
Har också förstått att detta kan ske via obligationer som banken ställer ut, men hur det hänger ihop har jag inte detaljerna om. Hade varit intressant om någon annan kan bidra med kunskap om hur det hänger ihop.
Riksbanken har otroligt bra material om detta, surfa in där och kolla. Det mesta finansieras via utländsk valuta.
Det är alltså The Iron Bank som finansierat våra budgivningar, för att ta en GoT-liknelse. Och de pengarna kommer att betalas tillbaka, om inte annat som i fallet Grekland där man lägger en rutnät över landet och auktionerar bort rutorna. Om våra låntagare alltså inte betalar tillbaka själva mha sina löner, vilket låter som en mycket bättre idé.
Har du en länk var på Riksbanken man ska läsa?
Väldigt bra fråga. Måste ha känt till ett bra sökord jag nu glömt, för jag hittar inte något material…
En översikt av RBs rapport om finansmarknaden ger egentligen alla siffror man behöver.
Den svenska finansmarknaden 2016
Ta en titt på bankernas finansieringskällor.
Iblandekonomi har tyvärr en väldigt snurrig koll på detta, foliehattsvarning.
Känner du för det kan de förresten själv skapa pengar enligt foliehattarnas logik.
Låna ut 100:- till Polaren Pär, Polaren Pär springer till Brännar Bengan som bränner eget och köper en liter hembränt, Bengan som du också känner litar på dig och ger dig hundringen så du kan ta hand om den. Nu lånar du ut samma hundring igen till Luffar Leffe, som naturligtvis springer till Brännar Bengan och köper en liter han med.
Så.. Luffar Leffe är nu skyldig dig 100 bagis var, och du är skyldig Brännar Bengan 200:-…
Men enligt foliehattarna Ska det nu finnas 300:- i omlopp istället för hundringen du hade från början…
Men jag vet ju att priset per liter var 100:- redan på 90-talet. Betyder det att de som snackar om nollinflation har rätt?
@Greenious
1) Vad är det du inte förstår?
2) Man måste ha tillstånd för att få bedriva bank. Det annars hade man kunnat göra som i exemplet med dina polare.
Om du inte gillar min text kan du läsa hur det går till här: Fractional reserve banking. Se upp för den svenska motsvarigheten på Wikipedia bara, som blandar in kraven på eget kapital, vilket ju inte är samma som engelskans "reserves".
Och märk denna kommentar om hur det går till i praktiken:
"Lord Adair Turner, formerly the UK's chief financial regulator, said "Banks do not, as too many textbooks still suggest, take deposits of existing money from savers and lend it out to borrowers: they create credit and money ex nihilo – extending a loan to the borrower and simultaneously crediting the borrower’s money account".
Förklaringen i skolboken är en förenkling som funkar, men beskriver inte hur det går till rent praktiskt, och slår ihop flera delsteg till ett steg.
Analogin med aktiemarknaden stämmer ej. Vanligtvis sker prisfall under större volymer, många vill komma ur marknaden. Värt att notera är KRONANS KRAFTIGA FÖRSVAGNING senaste veckorna. Marknaden dumpar kronan rakt av. Vi importerar inflation och skall ha nollränta med 5 procent inflation ?
Ja kanske det. Skulderna kvarstår, hårdare amorteringskrav införs och löneutvecklingen tar fart. Då kan svenska folket betala av rätt mycket inom några år och därmed sänka sin skuldkvot.