Solcellsanläggningar blir lönsammare och lönsammare för den som väljer att investera i detta. Justerat för skatteffekter får man redan idag över 8% i avkastning första året och ca 11% efter 25 år trots effektminskning över tiden, tack vare stigande elpriser.
![]() |
Avkastning och produktion från en 4 800 W solcellsanläggning i femtio år. |
Redan första året ger en solcellsanläggning 8.3% i avkastning på investerat kapital. Detta när man justerar för att intäkten i praktiken är skattefri för ett hushåll. Dels i form av en skattefri reduktion av hushållets elkostnad, och dels i form av försäljning av eventuellt överskott, som är skattefri upp till 50 000:- SEK plus 20% av intäkten då det handlar om inkomst från bostaden.
Faktisk avkastning är 5.8% första året, men eftersom den är skattefri motsvarar detta en intäktsränta på 8.3% (5.8/0.7).
Samtidigt kan man låna pengar till solcellsanläggningen, där låneräntan fortfarande är avdragsgill mot inkomst av tjänst. Upplägget är alltså skattemässigt gynnat. Därtill ges skatteåterbäring i form av solcellsbidraget, vilket är inräknat i kalkylen.
Exempelanläggningen har installerad, inkopplad och klar ett nettopris efter bidrag på 90 000:- SEK, har nominellt 4 800 W effekt, 11% systemförluster är placerad i norra halvan av Götaland och är riktad rakt mot söder. Detta ger första året 4 178 kWh i produktion. Därefter har det räknats med en effektminskning ner till 80% av effekten år 25, vilket är vad effektgarantin på solcellerna erbjuder. I praktiken är dock effektminskningen mindre än detta – det är garantigränsen – men i detta räkneexempel har det räknats på just denna minskning eller 0.8^(1/25)=0.9911% av effekten för varje år.
Elpriset inklusive rörlig elnätsavgift och skatter är satt till 1:25 SEK i exemplet, vilket är vad jag betalar. För ersättningar för såld el vid större produktion (60 öre per kWh från staten, plus elcertifikat, plus nätnyttaersättningar från nätbolaget, plus elpris hos köpande bolag) har samma ersättning räknats. Oavsett kan man med modern teknik se till att tajma körande av t ex tvättmaskiner och torktumlare till dagtid, dvs när solen lyser. Personlig reflektion är att jag jobbar hemma och kan alltså se till att konsumera el när solen lyser. Att laga mat vid lunchtid, när solen står som högst faller sig förstås naturligt.
Elpriset inklusive skatter förväntas i räkneexemplet stiga lika mycket som Riksbankens inflationsmål, dvs 2%. Detta är alltså en större årlig prisstegring än effektminskningen. Med tanke på tioprocentiga höjningar av elnätpriserna om året så ökar priserna enbart på dessa med mer än 2%.
Efter 25 år är produktionen nere på 3342 kWh per år, men elpriset ligger på 2:05 SEK per kWh. Det ger en motsvarande ränteintäkt om 10.9% i avkastning på investerat kapital om 90 000:- SEK det året, eller 7.6% när man ej justerar för skattefriheten.
Räkneexemplet förutsätter att anläggningen höjer bostadens värde med 90 000:- SEK på grund av den lägre energikostnaden och att man alltså får tillbaka investerat kapital vid försäljning. Räknar man dock på att en köpare betalar mer för huset vid lägre energikostnad och maxbelånar detta motsvarande den sänkta driftskostnaden så ger 5222:- SEK första året vid 1.5% bolåneränta en ökad värdering på bostaden om 5222/(0.015*0.7)=497 333:- SEK. Det är en omedelbar avkastning på nästan 400% på investeringen i ett bostadsbubbleperspektiv. Ska du sälja din bostad kan dess värde alltså snabbt trissas upp relativt motsvarande hus pga lägre energikostnader.
Räknar man dock inte med att sälja, utan ha anläggningen tills den måste kasseras, så måste man titta på att skriva av investeringskostnaden, vilket påverkar avkastningen. På garantitidens 25 år får man en total intäkt på 156 078:- SEK, eller 2.2% om året ((156078/90000)*(1/25)=1.02227). Detta motsvarar alltså en beskattad årlig ränta på 3.1%.
Anläggningen håller dock betydligt längre än 25 år, det är bara effektgarantins 80% som riskerar att passeras. Förutsatt fortsatt minskning om knappt 1% om året blir efter 50 år avkastningen totalt 354 074:- SEK i takt med ett stigande elpris om 2% om året, eller (354074/90000)^(1/50)=1.0277, dvs 2.8% eller motsvarande en beskattningsbar ränta om 4% om året .
Jag kommer inom kort att installera en solcellsanläggning, och ni kommer få ett antal inlägg om detta. Anläggningen ovan är ett exempel. I dagens lågräntemiljö så är solceller i allra högsta grad betydligt lönsammare än t ex bankboken och skattemässigt gynnat. Räknar man med att energipriserna stiger snabbare än 2% blir förstås kalkylen ännu bättre.
67 kommentarer
Känner du till att el från solceller har en negativ värdefaktor?
Det känner jag inte till. Kan du utveckla?
"Vatten-, kärnkraft och kraftvärme har i regel en positiv värdefaktor, alltså en högre intäkt än genomsnittet, medan vindkraft och solkraft i regel har en negativ värdefaktor, det vill säga en lägre intäkt än genomsnittet.
Den negativa värdefaktorn för vind- och solkraft följer av att elproduktionen av naturliga skäl är som högst vid gynnsamma väderförhållanden vilket ökar utbudet på marknaden och därmed sänker elpriset vid de tillfällen då produktionen faktiskt sker."
Källa: Statens offentliga utredningar promemoria Energikommissionen 2016-03-24
Solkraftens intjäningsförmåga är högre än för vindkraftens vid låga andelar solkraft men sjunker sedan snabbare än vindkraftens vid högre andel. Tillgängliga studier visar på cirka 3 procents minskad värdefaktor för varje procents penetration
Källa: Statens offentliga utredningar promemoria Energikommissionen 2016-03-24
Du får nog räkna med att växelriktaren inte håller mer än 10 år.
"På garantitidens 25 år"
Jag tror det finns en hyfsad chans att anläggningen inte kommer användas till 2042. 25 år är en lång tid. Hur mycket har du kvar sedan 1992. Den skadas på vintern, det kommer nya solceller som har bättre kapacitet, huset brinner upp etc.
På hus har man väl kvar MASSOR från 1992? Våra takpannor är nog från 40-talet. Mycket inomhus är från 70-talet. Flertalet fönster från 30-talet.
Ska erkänna att takvärmen som installerades 1977 har vi nu kopplat ur…
Om vi begränsar oss till elektriska saker som används utomhus. Hur mycket har du kvar?
Visst är det möjligt att anläggningen används 2042, men jag tror oddsen är större att den inte gör det.
Oddsen är lägre!!! 🙂
Vårt hus byggdes för 23 år sedan och all utomhusarmatur mm är kvar och fungerar. Till och med den automatiska garageporten fungerar utan problem.
Teknikutveckling mina herrar!
Om 25 är de där solcellerna lika passé som dagens MacBook.
Jag vet inte, nästan allt elektriskt utomhus här är från 70-talet… Man byter inte fungerade saker bara för att det finns nyare bättre liksom.
Gårdsutebelysning från 90-talet, 20+ år. Har inte ens behövt byta lamporna – någon sådan där kryptonlampa eller vad det nu heter, de verkar hålla precis för evigt.
Just på solceller forskas det intensivt, så man kan nog gissa att det finns både effektivare och betydligt billigare inom 10 år eller så. Om det betyder att existerande utrustning blir olönsam eller inte återstår att se. Skulle det dyka upp något som alla sätter upp kommer förstås elpriset att sjunka vid de tider som alla producerar, vilket skulle kunna göra gamla solceller olönsamma. Om de inte redan är betalda förstås. Då handlar det om ifall det är lönsammare att ta/minimera förlusten och köpa nya eller inte. Det kan förstås också i så fall bli så att politikerna ser en intäktsmöjlighet för extra skatt om det populärt. En ganska osäker investering på längre sikt än tio år eller så tycker jag.
Även om paneler etc. skulle hålla så kanske man kan köpa en anläggning med inbyggda batterier och dubbel kapacitet för 10 000:- om femton år.
Jämför med vad som har hänt med TV apparater. Man kan idag köpa en platt TV som kostade 90 000:- 2002 för några tusenlappar, men med högre upplösning och fler finesser.
Självklart är det så. Ändå köpte folk tv, datorer mm 2002. Vissa har tvn kvar. Andra har bytt upp sig.
Se till att du kan nyttja solelen även om din nätleverantör skulle råka bli strömlös. Visserligen händer detta sällan men men….
Vänliga hälsningar
Nanotec
Precis.
Föräldrarna har installerat en solcellsanläggning på runt 8000W. Jag sa lite på skämt att de skulle sätta in en "I händelse av krig"-vred.
Strömmen gick i somras. Trots att det var soligt och anläggningen producerade 8000W hade de ingen ström.
Vet inte hur enkelt det skulle vara att sätta in ett sådant "vred" i efterhand men i preppersynvinkel borde det finnas.
Är det inte lite optimistiskt att tro att värdeökningen på huset håller i sig?
Priserna på solceller går ner rätt snabbt och ingen kommer värdera en gammal anläggning högre än vad det kostar att installera en ny.
Samtidigt som priserna går ner så kommer de statliga stöden tas bort och bytas mot skatter. Och värdet på den solproducerade elen kommer gå mot noll då utbudet ökar, speciellt på tider då förbrukningen är låg dvs på sommaren.
Bra beskrivning!
För varje solcellsanläggning som installeras så sjunker värdet på övriga. Negativ värdefaktor!
Hur ligger det till med att komplettera med ett mindre vindkraftverk? Finns för rel. låga priser men det kanske är mer underhåll samt det kanske behövs tillstånd, tänker på lägre master och roterande massor som medför en viss risk. Kanske kompletteras med ett batteripack.
Men om det minskar beroendet från elnätet ännu mer så är det intressant.
Finns vertikala vindkraftverk som du kan sätta på hustaket. Läst lite om dem men verkar ge vibrationer som morrar lite i huset. Övriga behöver du oftast tillstånd till.
Hela din kalkyl bygger dock på att samma politiskt styrda förutsättningar ska gälla i 25 år. Det är inte troligt. Jämför med vindkraftsanderarna som var i ropet för 10år sedan. Sen blev det skatt på dem.
Med tanke på att priset på en solcellsanläggning sjunker med kanske 20-25% per år så har jag svårt att se hur elpriset kan stiga. Jag tror snarare att elpriserna sjunker kraftigt framöver.
En anläggning som kostade 100000kr förra året kanske kostar 75000-80000kr i år, dvs anläggningen minskar i värde. Det innebär att man förlorar pengar på att köpa anläggningen om avkastningen under ett år är mindre än värdeminskningen.
Priset för en solcellsanläggning har fallit så under många år och fortsätter förmodligen lite till. Senaste större anläggning är Apotea som började fylla sitt tak nu i helgen. Motsvarar fem fotbollsplaner och är på 1500 kW. Blir därmed störst i Sverige. Leder säkert till nya företag som vill slå rekordet och för varje ökning sjunker kostnaden för nya anläggningar.
Men när det gäller priset på el helt allmänt i Sverige så stiger det nog närmaste åren. Än står solceller för så lite i Sverige. Med nya elledningar för högspänd likström kan mer nyttjas över gränserna i Europa och därmed blir både sol, vind och vatten värdefullare i alla nät och länder. Nya kraftledningar tar ca 10 år med överklagande att bygga. Sedan sjunker priset, men först måste ledningarna beslutas innan processerna börjar.
Såg Al Gores nya film igår "En obekväm uppföljare". Rekommenderar den för speciellt alla klimatförnekare. Solenergi är nu billigaste nya energi i hälften av världen utan subventioner. Före filmen fick vd för Einride hålla ett kort föredrag om "Framtidens koldioxidfria transportsystem" och Einride verkar ha kommit långt. Fick lite om deras nyemission efteråt. De vill ha minst 100.000 per investerare.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Jag tror inte på några stora prisfall på el de närmsta åren, men ju billigare solceller blir desto billigare borde el bli. Trenden bör vara nedåt, inte uppåt.
På systemnivå är solceller olönsamt under lång tid. Våra befintliga kärn- och vattenkraftverk kan producera utsläppsfri el dygnet runt året runt för 25 öre/kWh. Det dröjer ett tag innan solbaserade lösningar är där.
Jag tror absolut att vi kommer se mer solenergi framöver. Teknikutvecklingen talar för det och varje år blir solcellerna en liten gnutta bättre (någon eller några procent).
Även om dina siffror stämmer idag så finns en betydande politisk risk i kalkylen. Precis som att staten behöver kompensera sig för minskade intäkter för drivmedelskatt, så kommer nog tyvärr staten att med tiden lägga en produktionsskatt på solceller. Hur skulle det se ut (för statens ekonomi) om allt fler människor kan leva off-grid med solel och batterier?
Jag håller med tidigare postare att det finns även en viss haveririsk eller reparationsbehov på t.ex. växelriktare eller någon annan dyrbar komponent (elmätare?). Dessutom även en viss haveririsk pga åsknedslag som då inte behöver ske just på din fastighet, utan det kommer en överström in via elnätet.
Oavsett, värdet av en anläggning som kan ge viss redundans för en prepper ska ju inte glömmas bort. Egen el kan ju vara värd väldigt mycket ifall man inte får någon leverans. Kanske borde du lägga till detta som en liten pluspost i kalkylen?
Det finns som signatur pelpet påpekar även en risk att teknikutvecklingen och priserna rusar snabbare än avkastningen. Även om just solceller ändå haft en stabil utveckling vad gäller prestanda, så ser vi tidvis vissa hack vad gäller pris per prestanda, och det drivs på snabbare när solcellstillverkare blir mer effektiva i sin produktion.
Jag har trefaldiga professionella fast installerade riktiga åskskydd. Som jag bloggat om installerade jag dem efter att åskan dödade min vattenpump. Innan dess dog diverse DSL-modem så fort det mullrade i fjärran. Har inte haft några som helst problem sedan dess. Ska dessutom installera ytterligare en uppsättning på huvudcentralen på ladan, så huset och solcellerna kommer vara skyddade dubbelt åskmässigt.
Olyckor täcks oavsett av försäkringar. Löjligast var den som menade att huset kan brinna ner. Ja, då är det ju meningslöst att göra något alls, t ex renovera öht, för huset kan brinna ner. Bäst att skjuta sig själv innan man blir överkörd.
Åskskydd handlar inte om val av avledare, utan att de installeras korrekt.
Har själv inledningsskydd sedan början på 90-talet, sitter i husets el central. Har inte haft några problem efter installationen. Väl de billigaste skydden. Skippa grovskydden.
Problemet är ju den fasta nätavgiften som ändå måste betalas. Nätbolagen är ju duktiga på utnyttja monopolet…
Räknade du in växelriktareförlusten, den är något att tänka på annars. Kostar också en hel del att köpa.
Rent spontant tror jag att du kommer se lägre produktion än beräknat men det lär vi få se framöver.
Räknade 11% på försluten. Står i inlägget.
Förlusterna i växelriktaren blir dock värme, så under den kallare halvan av året blir det värme i huset och ingen egentlig förlust. Nu ska dock min växelriktare sitta i den ouppvärmda (14-gradiga) källaren, så värmetillskottet håller klimatet i källaren något bättre (och värmer ovanliggande golv lite på vintern).
Växelriktare kan man köpa billigt på typ JULA…
https://www.jula.se/catalog/bil-och-garage/biltillbehor/12-v-tillbehor/transformatorer/spanningsomvandlare-604199/
Energimyndigheten har annars testat…
http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/solceller-vaxelriktare/
Dåligt insatt men hur mycket bidrag och stöd måste staten skjuta till för att få det till en lönsam investering? Bidrag, subventioner, investeringsstöd eller vad det nu heter. Om inte det här skattepengarna skulle delas ut. Skulle det vara en dålig investering då?
Subventionen är 20%, så en femtedel sämre.
Ska bara krångla lite men de nya skuldkvotstaken kan innebära att kvar att leva på kalkylen inte gäller i en del fall. Dyrt men energisnålt hus blir oköpbart pga förhållandet pris/lön fast kalkylen egentligen blev bättre genom lägre energikostnader. Gäller andra effektiviseringar också och kommer givetvis inte alltid att påverka men kommer ge olika utslag för olika kunder. En familj med hög inkomst och många barn kommer att kunna buda högre på ett energisnålt hus medan ett barnlöst par med lägre inkomst kommer att vara bättre rustade för ett billigare hus med högre driftskostnad.
Som sagt, detta är på marginalen. Men den som går i köptankar trots molnen har plötsligt två olika gränser att förhålla sig till.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
På våra breddgrader är uppvärmningen den stora kostnaden och elen för belysningsändamål etc. den lilla.
Därför torde ett system med solfångare för uppvärmning vara att föredra
Så tillvida man nu inte har tillgång till gratis ved som värmer både två och tre gånger! 😀
Gratis Ved. Gratis Ved. Eldningsförbud.
Grannarna som ville flytta till landet stör sig på tuppar, gäss och vedrök. I min kommun kan man alltså åläggas eldningsförbud om grannarna stör sig, så vedpannor accepteras inte som primär värmekälla vid nybyggnad. Tillgången på ved dock god och grannarna just nu eldar själva så för tillfället är det ok.
Grannar som störs av tuppar, vedrök och gäss kan omgående förflytta sig till en tätort. Tydligen har grannarna valt fel boplats och bör anpassa sig efter sina handikapp.
Som vedeldare kan man dock se till att sköta upptändning mm. på ett bra sätt, vilket också förebygger brand och massor av extra sot i pipan.
Tätort typ Södermalm… 😉
https://www.svd.se/en-dag-i-grona-sverige
Håller med. Fascinerande tankevärld. Och torr ved är oftast rätt.
Veden behöver inte ens vara gratis för att det ska vara lönsamt.
Men håller med om att folk som inte kan elda på rätt sätt är ett jävla otyg.
1,25:-/kWh ??
Jag betalar "bara" ca 80 öre/kWh Har rörligt elpris för "fulel"…
Den fasta kostnaden finns ju kvar alldeles oavsett man installerar solceller eller inte och kan därför inte slås ut på antalet förbrukade kWh
Kul att du inte har en rörlig elnätavgift. Var i Sverige bor du? Här betalar jag typ 5000 om året plus typ 50öre per kWh f elnätet.
Yikes! 50öre rörlig elnätsavgift för ett hus var riktigt dyrt!
Nästan lika dyrt som lägenhet hos eon men där är den fasta avgiften försumbar.
Här med Kraftringen kostar det 20öre + minst 4000:- i fast avgift.
Göteborg – Torslanda, 16 A … 80 öre/kWh är elpris plus överföring. Göteborg Energi Elnät är faktiskt lite billigare än E.On eller Ellevio – snordyrt – i fasta avgifter
😉
Trots "fulandet" med elmätarna och tillhörande billingsystem..
Har alltid haft rörligt elpris och ALDRIG bundet avtal. Ja, dyrare under vintern men det kompenseras mer än väl av billigare sommartid 🙂
Du vet att du förbrukar som mest när det är som dyrast? Du ska låsa ditt elpris på sommaren och betala sommarpriser året runt, men varsågod, du vet säkert bäst.
Lars: Det där är väl en gammal myt. Det finns inga gratispengar att hämta genom att vara listig och binda priset på sommaren. I så fall hade det varit väldigt lätt att bli miljonär genom att tradea på Nordpool.
Då vinner du Lars. Jag har bara 40.34 öre i rörlig avgift (inklusive moms) BOL.
Bengt
Om du någon gång lämnar de sydliga breddgraderna i Sverige och bosätter dig norrut kommer du snabbt att märka att i princip all el av betydelse köps under vinterhalvåret som småhusägare. Så ditt rörligt kanske funkar på dina breddgrader men inte norrut.
Jag har faktiskt "testat" bundna elpris och för mig blev det dyrare!
Finns anledningar till att elbolagen vill att man skall binda.. Och det är INTE av "omtanke" om kundens ekonomi…
Bengt. Det finns inget givet svar på vad som är bäst beroende på säsongsvariationer i förbrukning.
Dock i lägenhet är det oftast en no brainer att köra rörligt om du inte hittar ett väldigt bra fastprisavtal (och såna finns relativt ofta).
Elbolagens affärsmodeller torde nog vara optimerade för största möjliga vinst.. 😉
Och de elavtal som erbjuds är ju riggade efter affärsmodellerna! Ett relativt sett högt men fast elpris under vintermånaderna som tagit höjd för ev. pristoppar men som ger kunden en viss trygghet.
Jag tar hellre då ett mycket temporärt elpris eftersom de är så sällsynta
Om det är vinst att binda elpriset är väldigt beroende på om man värmer huset med el eller inte.
En liten spådom:
Om folk med hjälp av solceller producerar mycket el så kommer nätägaren "vara tvungen" att höja priset per enhet pga lägre volymer för att få sin kostnadstäckning.
Ungefär som fast telefoni via Telia. Och som tidigare nämnt ovan, elpriset kommer vara lägre när det produceras mycket solel.
Subventionerna är väl redan i dagsläget närmast hopplösa at få ut då ansökningarna vida överstiger anslagna medel.
Tyvärr kommer man inte heller komma undan solcellsskatten när staten i framtiden inventerar beståndet med hjälp av drönare om det inte serveras av google maps.
Oljan nu över 64 dollar fatet. Elpriserna följer i princip oljepriset. Vem tror på lägre oljepriser framöver?
Ganska många, speciellt de som läser denna blog borde ju tro på lägre oljepris framöver med tanke på deras negativa bias.
Oljepriset drivs nu av en god internationell efterfrågan, viker efterfrågan viker priset ner igen.
Putin behöver pengar för att hålla elingenjör Vladimir Jevgenij Petrivitch och hans Katerina på "gott humör"..
😉
Tack Cornu, gillar ditt engagemang i energiproduktionen. Ska ge dig lite bättre siffror. Byggde en anläggning o la den på en åker. Sökte solcellsstöd för 2 år sedan och fick det nu. Anläggningen klar i maj i år. Har hittills producerat 6000kWh( Skåne) trots ganska dålig sommar. Kostade in alles 117.000 Skr. 11 kW paneleffekt. Virke från Byggmax, inverter och elektriker mm allt inräknat. Tankar elbilen o hybriden med ren fin el. Berättar för folk som ser anläggningen att det tar 8 min och 20 s för fotonerna att lämna solens yta o slå i panelen o ytterligare någon nanosekund innan elektriciteten hamnat i batteriet. Jämför processen med att pumpa upp olja från havsbottnen eller öknen, transportera o raffinera för att sedan hälla i en tank o slutligen elda upp o sniffa NOx. Fattar inte att inte samhälle o fler individer satsar stenhårt på detta, hur som känns bra, både ekonomiskt och miljömässigt o jag har energi o avkastning för resten av mitt liv 🙂
Dumt att investera i något som kommer vara mycket billigare och dessutom bättre om några år.
Ja det måste vara jättedumt. Speciellt som myndigheterna inte satt en massa nya skatter på investeringen ännu. Men jag är nöjd, om inte annat har jag främjat utvecklingen o det får kosta lite.
Hej
Det finns ett argument till varför man kan investera i en solcellsanläggning, och som hjälpte mig i beslutet att sätta upp en 5,6 kW anläggning på mitt tak.
Förvisso är argumentet helt "ovetenskaplig" underbyggt…
Allt fler bönder här i Småland lägger paneler på sina lagårdar!!!
Har efter bidrag betalat 140000 kronor för en 12 kW-anläggning som producerar 10 MWh om året. Inkasserar 12000 kronor per år dvs 8,5% avkastning efter skatt eller 12% före skatt. Jag slår mig eget fondsparande med detta och jag har inte direkt sänkt värdet på huset. 1000 kronor i månaden är en miljon lån med dagens räntor.
Btw, elpriset är högst när det är ljust … Peak på morgon och em samt att solceller är mest effektiva kalla.
Vad är återbetalningstiden på nya fönster? Ens 25år? Nya fönster tappar effekt och har en ganska kort livslängd isoleringsmässigt! Vad är återbetalningstiden för ett nytt badrum? Nytt golv? Etc
Låter absolut kanon, men svårt att jämföra med fondsparande få du har ränta på ränta där.
Fel, Stefan. Om du tar avkastningen (=minskade utgifter) från solcellsanläggningen och investerar dem lämpligt får du ränta på ränta på dem. Dock en annan ränta än själva solcellerna.