Enligt Konjunkturinstitutets interna prognos kommer ränteavdraget kosta svenska staten 61 miljarder kronor år 2026, eller 44 miljarder mer om året än idag. Detta framgår av svar och en prognos lagd i juni 2017.
KI:s interna prognos
för ränteavdraget. |
En läsare har frågat Konjunkturinstitutet (KI) om kostnaden för ränteavdraget, och i myndighetens svar framgår att deras prognos ligger på 61 miljarder kronor år 2026. Detta i kontrast mot 17 miljarder i prognos för 2017.
KI räknar alltså med en ökad kostnad för ränteavdraget på 44 miljarder SEK om året tills år 2026.
Siffrorna framgår i en Excelfil som KI skickat som en del av ett svar till en förfrågan från en av bloggens läsare.
KI har inte siffrorna publicerade på sin webplats, utan detta är internt:
“Vi har inga uppgifter publicerade på vår hemsida för hushållens direkta skatter till staten uppdelade på delarna, dvs på statlig inkomstskatt, hushållens kapitalskatter och ränteavdrag.
Bifogat finner du en excelfil med siffror för ränteavdraget 1993-2026. För åren 2017-2026 är det Konjunkturinstitutet prognos från juni 2017.”
Vore ju intressant att se hur politikerna tycker att dessa ökade årliga kostnader om 44 miljarder SEK för hushållens skuldbubbla och tillhörande bostadsbubbla ska finansieras?
Det intressanta är ökningen av denna utgift, eller skattesänkning om man så vill, om 44 miljarder SEK. Hur mycket är då detta? Statsbudgeten 2017 är 917 GSEK, så 44 miljarder är nästan 5% av statsbudgeten idag eller om man så vill var tjugonde utgiftskrona. Statsbudgeten kommer pga inflation och eventuell BNP-tillväxt antagligen vara högre år 2026 om vi inte får ett omfattande reformarbete som liberaliserar och moderniserar svensk statlig ekonomi och minskar statens förtryck av medborgarna. Notera som vanligt att vård, skola och omsorg inte tillhör statsbudgeten utan faller på landstingen och kommunerna.
73 kommentarer
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Syftningsfel i inlägget. OMpostning.
Är det brutto eller netto för staten? Är det totalt för avdrag mot inkomst av kapital och inkomst av tjänst eller bara inkomst av tjänst? Frågorna är många, svaren är få.
Högre betalda räntor, leder till högre ränteinkomster, ränteinkomsterna är beskattningsbara.
Jag tycker ränteavdragsdebatten är infantiliserad och så pass förenklad att den i sak är ointressant tills debatten hamnar på en konstruktivare nivå.
Det man kallar "ränteavdrag" är egentligen "inkomsttitel 1312 — skattereduktion kapital". Konjunkturinstitutet siffror stämmer exakt med detta.
Det är alltså "brutto". Kapitalvinsterna är mycket större, så nettot i "skatt på kapital, hushåll" är positivt.
Exempel, 2015:
Skatt på kapital, hushåll: +87,2 mdr
Skattereduktion kapital: -18,1 mdr (se bild ovan, samma siffra)
Totalt: +69,1 mdr
Högre räntor ger högre ränteinkomster, men bland kapitalvinsterna är detta bara en mindre del. Kapitalvinst pga försäljning av aktier och bostadsrätter/småhus är mycket viktigare.
Ja men då blir debatten och siffrorna än mer förljugna. Det folk hela tiden gnabbar om är ränteavdraget för just bostadsräntor som folk på något magiskt sätt tror ska trollas bort. De är på intet sätt de siffrorna som presenteras ovan.
Vidare kommer "de rika", som man på något sätt tror att man ska sätta dit, fortsätta göra ränteavdrag mot sina kapitalinkomster medan "de fattiga" som trodde att de skulle få sätta dit nån blir av med sina. Jag fattar att du kanske inte tror så men hela debatten cirkulerar kring just det om och om igen.
Alla verkar ducka den vitala delen och lämnar de t öppet för fri tolkning vad som egentligen ska minskas eller avskaffas. Två personer som tror att de ghåller med varandra visar sig inte alls hålla med varandra osv.
Men ärligt talat, det mesta av pengarna som bokförs som "skattereduktion för underskott av kapital" är just skattereduktion för bostadsräntor.
Den som sitter med stora kapitalvinster har inget underskott, och hamnar därför inte i den kategorin. Så det är ganska korrekt att säga att "skattereduktion för underskott av kapital" är ungefär lika med "ränteavdraget".
Det beror väl på hur man ser det. Idag kan det vara så. Jag har inga stora kapitalvinster i den bemärkelsen idag då jag har ISK/KF. Jag drar således av mot inkomst av tjänst.
Skulle möjligheten att dra av mot inkomst av tjänst skulle jag troligen behövs vikta om kapitalet så att jag får inkomster av kapital att kvitta mot då det sannolikt blir fördelaktigare i en sådan miljö. Särskilt om räntorna stiger.
Det är förvisso inget problem men problemet med vad folk tror att de förespråkar kvarstår.
Sen är jag förvisso av den åsikten att varje krona mindre staten har till sitt förfogande är positiv.
Sant, men jag skulle hellre se en generell skattesänkning framför att man får skattereduktion på _arbetsinkomst_ bara för att man har bostadslån. Att kvitta vinster och förluster inom inkomstslaget kapital är bara naturligt.
Jag ser det lite som att vid förra stora skattereformen — då man kraftigt sänkte marginalskattenivåerna, mot att bland annat bredda skattebaserna och sänka ränteavdragen från 50% till 30% — så gick man åt rätt håll. Det är dags för ett steg till.
Läs detta:
http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/ett-reformerat-och-hojt-ranteavdrag.html
Inom inkomstslaget kapital kan du t ex inte kvitta förlust på obligation mot vinst på aktie fullt ut. Aktier mot aktier, guld mot guld, obligation mot obligation.
Naturligtvis ska ränta på bostadslån bara få kvittas mot vinst på bostadsförsäljning. Så det ska ackumulera på hög och sedan kvittas mot reavinsten när du säljer bostaden någon gång i framtiden. Inget annat.
Intressant, men ett problem med det resonemanget är att man blandar ihop tillgångens prisökning med finansieringskostnaden.
* Gör man ingen vinst på sitt boende åker man alltså på hela räntekostnaden. * Gör man lika stor vinst som räntekostnaden så slipper man betala delar av räntan.
* Köper man bostaden för eget kapital så får man betala skatt på hela kapitalvinsten, men köper man för (större delen) lånat kapital så får man skatterabatt och slipper betala hela räntan.
Tanken med att minska skattereduktionen för ränta på lånat kapital (samma sak på gång inom företagsbeskattningen också) är att dämpa lånetillväxten.
I grunden så instämmer jag i att ränteavdragen bör försvinna. Jag förespråkar mindre skatter och mindre avdrag. men även om man säger att avdragen ska fasas ut nu så skapar det problem för folk som har utfört en handling med givna förutsättningar som sedan vänds på ända pga nycker och politikers illvilja.
Ska det bort ska det direkt paras med motsvarande skattesänkningar någon annanstans men det vi alla att så aldrig kommer ske. Alla pengar ägs av staten.
De tär lite som att frikostigt dela ut höga barnbidrag för att folk ska skaffa barn och så for det fötts tillräckligt många barn säger man att nu blev det för dyrt så nu avskaffar vi bidraget. Inget fel i avskaffandet i sig, problemet är att systemet är uppsatt på ett sådant sätt från början.
Det får vara en del av en skattereform, precis som 1990.
Ja, argumentet från (s) och (m) är alltid att barnfamiljerna har utfört handlingar med givna förutsättningar. Så låt oss aldrig ändra på skatterna då…
Senast vi petade i bostadsskatterna så lyckades man ju kompensera lägre fastighetsskatt/fastighetsavgift med högre kapitalvinstskatt och räntebeläggande av uppskjuten kapitalvinstskatt, så visst går det att ändra om man vill.
Eller, vi kan ju se på Finland och Nederländerna som lyckats göra precis detta.
Det viktiga är ju att det totala skattetrycket inte blir högre, utan tvärtom lägre, ränteavdrag eller inte. Jag gissar dock att skattetrycket kommer att öka om ränteavdraget tas bort, och i så fall bör det försvaras med näbbar och klor.
Försvarar man planekonomi med näbbar och klor så försvarar man planekonomi med näbbar och klor.
Jag förstår ju vad du menar; du menar att du vill fightas för något mindre ont. Men likt förbaskat fightas du då för att upprätthålla något ont. (underförstått att du tycker att planekonomi är av ondo)
En mycket bra kompensation för avskaffat ränteavdrag vore höjt grundavdrag så att det vore kostnadsneutralt för staten. Då får alla lånetorskar åtminstone tillbaka lite av pengarna.
En sådan reform vore också mycket lätt att motivera för regeringen eftersom det gynnar låginkomsttagare i hyresrätt. Att sosseriet ändå inte driver frågan är ännu ett exempel på hur långt de har mellan retorik och praktik.
Om man nu från politiskt håll inte vill ge sig in och pilla i ränteavdragets procentsats så kan man istället sänka taket för fullt avdrag från dagens 100 000 kr till 50 000. Påverkar inte så många låntagare idag men kommer spara många sköna slantar för staten i framtiden.
En annan tanke är att sätta hårt tak. Nu är det ju så att man får göra avdrag för högre räntekostnader också, bara det att man får lite mindre avdrag.
Sen kan man avveckla det utan att det i övrigt påverkar gjorda affärer då man ju skall amortera och därmed bör ju behovet av avdraget minska i motsvarande takt.
Det upplägget torde inte drabba någon fattig iaf (iofs inte heller minskning till 50tkr heller kanske).
Finns dom som drar av miljonbelopp enligt SR:s granskning för nått år sen. Ju rikare ju mer avdrag.
@EF Med 2% bolåneränta så betyder miljonränta att man har ett lån på 50mille. Låter en 50mille-villa som något gemene man införskaffar sig? Låter det som att en som har resurser att ta sånt lån som någon som behöver ränteavdrag för att få råd med eget boende? Nej knappast.
Sätter man gränsen först hårt vid 100tkr (eller någon annan brytpunkt ifall så önskas) så är det i det läget bara outliers som drabbas och det torde vara folk som har det ganska vält ställt ändå.
Utöver det är det ju egentligen ingen som drabbas på det att man ändrar regler jämfört med de som gällde när man tog lånet. Lånet togs ju på premissen att det skulle återbetalas och borde ju behoven av ränteavdrag minskas i takt med att lånet betalas tillbaks.
Undantagen är de som tagit lån under kallt antagande att de kommer kunna slippa amortera eller kunna använda bostaden som bankomat, trots att några varaktiga löften för detta inte givits.
Det finansieras genom skatt såklart. Återinförande av normal fastighetsskatt enligt europeisk o internationell standard vore väll en bra start. Kanske börja diskutera frågan. Fega politiker! På sikt kommer det svida för både staten och hushållen, värsta av allt är att det inte finns några vinnare mer än bankerna. Drar spektaklet med lånebubblan ner hushåll o stat allt för mycket så tror jag man kan krydda till festen med lite fler missnöjespartier och arbetslöshet.
Förstår jag dig rätt att du förespråkar statliga subventioner för lånande (kreditkort t ex) genom ränteavdraget och att detta ska betalas genom ett återinförande av fastighetsskatten?
Eftersom statliga subventioner av lånekonsumption är fundamentalt osunt så tycker jag det är en mycket dålig idé.
Jag tycker ingenting, men när skiten träffat fläkten så tror jag faktiskt våra folkvalda inte vågar experimentera mer utan kör på något säkert kort. Svårt o se ett bättre alternativ, mer av samma medicin?
Nej, det är ingen bra start. Man får inte fart i ekonomin genom att ta ifrån människor deras pengar, det skapar bara lägre ekonomisk aktivitet och högre arbetslöshet; men så länge man lånar till konsumtion så funkar det ett tag till antar jag.
Staten kan ju lösa problemet ganska enkelt genom att utfärda mer pengar. Problemet löst och alla nöjda. Gissar att någon variant på just detta mycket väl skulle kunna bli verklighet när alla enkla lösningar är borta.
@Rolf Gustafsson, förutom att fastighetsskatt är den enda skatt som inte riktigt har den bieffekten.
Alla skatter Sverige har valt att ha istället har dock den effekten, och det är rätt okontroversiellt. Systemet har uppenbarligen inget med effektivitet att göra.
@Rolf, räntebidraget motiverades en gång med fastighetsskatten. just den avsaknaden av den skatten gör sverige ganska unikt då det är alla ekonomers favoritskatt. även just fastighetsskatten som alla institutioner som kritiserat sverige gemensamt återkommer till i sina rapporter: IMF, EU, OECD… det lustiga är även att den skatten aldrig var någon jättefråga utan gjordes till en, intressant lyssning: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=6470263
Synd att det inte verkar finnas i tankarna att man kan parera en minskad intäkt genom att anpassa utgifterna…
Har jag fattat rätt?
Ränteavdrag görs med 30% av räntekostnaden vilket sedan ger ett minskat skatteuttag.
Så om du jag lånar fem miljoner till 3% ränta minskas skatten med 45000 kr.
Om ränteavdraget tas bort över en femårsperiod ökar hushållets kostnad med 9000 kr/år. 9000 kr första året, 18000 kr andra året osv tills dess att man står för hela räntan.
Big deal.
Och ja, jag kan se att det blir värre vid högre räntor, men även vid 6% ränta innebär ökningen en merkostnad om 90000 kr. För hushåll som får låna fem miljoner borde löneökningar och förmodad kompetens göra förändringen högst hanterbar.
Visa gärna att jag har fel, annars har jag svårt att tycka synd om någon.
Detta är riktigt.
Politikerna är rädda för att situationen blir lik 1990-talets stora skattereform, då värdet av ränteavdraget minskades från 50% till 30%.
En utfasning av skattereduktionen (så att det bara kan kvittas mot kapitalinkomster och inte mot arbetsinkomster) vore trevlig.
Man har ju haft ett fantastiskt tillfälle att fasa ut ränteavdragen men politikerna har helt ofattbart suttit på händerna. Alla dessa år med så låg ränta borde varit ett perfekt tillfälle. Utfasning under många år men signalpolitiskt kanske bubblan vi har nu inte pumpats upp som nu.
Inte mig emot men ett sådant förslag tas nog inte så väl emot av de som saknar större kapitalinkomster…
Jepp. Det är fortfarande ett alldeles utmärkt tillfälle att signalera vad man vill göra på detta område. Tyvärr har varken (s) eller (m) velat stöta sig med villaägarna med störst lån.
Det skulle räcka att man signalerar att man tänker fasa ut ränteavdraget med tre procentenheter per år under kommande tio år (eller nån sorts sossekompromiss där man sakta sänker taket för ränteavdragen med 10 000 kr/år och inte medger ränteavdrag över det nya, lägre, taket).
Om inte tidigare, så kommer en regering som möts av 60+ miljarder i oplanerade skattelättnader säkert att reagera, särskilt om vi har ett sämre konjunkturläge (då kan man förvisso fråga sig vad ränteläget ligger på…).
Skickas signalen om utfasnig, vad tror du händer med bostadspriserna? Det sorgliga är att ingen kommer riskera att vara den som triggar det. Kommer vara någon dock som hanterar det av tvång, antagligen i samband med stigande räntor. Spelar man korten rätt så kan man komma ur det politiska spelet som en räddare av landets ekonomi ala 90-tal.
Exakt. Det blir som vanligt något som man hanterar som en del av ett krispaket. Enda andra alternativet är en bred uppgörelse där både (s) och (m) är med och där är vi inte idag.
Det enda som i praktiken kommer att hända om ränteavdraget minskar eller tas bort är att det totala skattetrycket för de flesta kommer att öka. Vad man än borde ha gjort skulle det ha gjorts för länge sedan, nu lär det bli en riktig finansiell käftsmäll hur man än gör.
Politikerna kommer att börja avveckla avdraget. Man kommer gemensamt, samtliga partier, att komma överens om detta då det är helt meningslösa kostnader för statskassan.
Bara en dåre skulle låta ränteavdraget finnas kvar…………
Börjar man minska med 2 – 3 % redan idag så avdraget mer eller mindre borta 2030… Välfärden räddad…
Ränteavdraget "kostar" givetvis inte staten ett enda öre. Det är ej heller en "utgift", om man nu inte, som Cornu tydligen gör, ser varje skatt som inte uppgår till 100% som en kostnad eller utgift. Vi har helt enkelt bara en viss skatteprincip för räntor, svårare än så är det inte. Vad kommer Cornu att berätta för oss härnäst, hur stor utgiften är att inte ha 100% i inkomstskatt?
/Ulf
Skatt är ju alltid fel eller i vissa fall ett nödvändigt ont. Givet hur skatter och bidrag ser ut i övrigt känns ränteavdrag mot lön snarast som ett bidrag för ökad bostadskonsumtion. Och bidrag är i princip alltid dåligt. Med ränteavdrag kan jag köpa ett rum till på samma sätt som bostadsbidrag låter mig hyra en tvåa i stället för en etta.
Bort med skiten och när vi ändå håller på bör vi ersätta barnbidragen med ett barnavdrag så att en så hög andel barn som möjligt växer upp i familjer med egen inkomst. Egentligen skulle barnbidraget bort helt och hållet, det är ju ett bidrag, men denna vinkling förbättrar den kommnade generationens chanser ännu mer.
En utgift eller en kostnad (för att använda Cornus ord) är ingen känsla ("känns som"), de är just utgifter och kostnader. Ingendera är fallet vad gäller ränteavdragen. Cornu är helt ute och cyklar.
I Danmark har jag för mig att man kan få barnbidrag för MAX 5 st. barn… Detta har inte gjort Danmark så "attraktivt" bland vissa befolkningsgrupper…
Barmbidrag skulle bara ges för 3 barn, dessutom avtrappande med t ex 125%/100%/75%.
VARFÖR skulle vanliga människor som lånar till ett eget hem INTE kunna få lov att göra ränteavdrag? Skulle ränteavdragen bara kunna användas av dem som "investerar" i aktier eller andra betydligt mer volatila instrument ?
OM ränteavdraget skulle avskaffas så skulle ävenså skatten på ränteinkomster tas bort…
Dessutom får man INTE dra av hela räntekostnaden !! MAX 100 000:- och bara 30% av själva räntan
Kvittning mot inkomst av kapital är problemfritt. I sin helhet. Det är avdrag på lön som jag inte gillar.
Som det ser ut är kreditvärdighet en skiljelinje som lämnar många vanliga människor i utsatthet. Nej, jag tycker inte synd om dem heller men ränteavdraget spär på segregeringen. Om du ÖHT får låna får du låna mer med ränteavdrag.
Räntekostnader över 100k får du avdrag för, dock bara 21% istället för 30%. Ja, ta gärna bort kapitalskatten helt för att göra systemet enklare. Många länder har tex låg eller ingen kapitalskatt på aktieinnehav eller fastigheter som man ägt en längre tid.
Ett argument kan ju vara att det är dumt att göra det billigare att låna, ett annat (lite mer sossigt) argument är att det kan vara dumt fördelningspolitiskt att ge de största skattelättnaderna till de med de största lånen (och dyraste husen).
Vi har ju redan sänkt ränteavdragen en gång, tycker du det var bättre tex 1989 när man kunde få 50% ränteavdrag?
Livet är inte alltid rättvist. I slutändan så är det statens plånbok som styr. När räntorna stiger skall staten höja skatten då? Eller om man jämför kostnaden idag, som är mer än polisväsendet. Summa summarum finns det inga vinnare mer än kortsiktiga spekulanter på bostadsmarknaden och givetvis bankerna. Är framtida generationer eller din pension som får stå för notan.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bengt: För att räntekostnaden inte är en kostnad för (beskattningsbara) intäktens förvärvande. Det är helt enkelt så att det är svårt att göra gällande att man måste ta lån bara för att kunna förvärvsarbeta.
Däremot kan man ju göra gällande att man måste ta lån för att kunna investera effektivt.
Man kan också fråga sig varför man skall få göra avdrag för sitt boende om man bor i äganderätt och till mindre mån om man bor i bostadsrätt, men att avdrag för boendet inta alls skall medges om man bor i hyresrätt. Makes no sense to me…
Ränteavdrag baserat på inkomst och betalningsförmåga, dvs lägre avdrag för höginkomsttagare och stora lån borde balansera ut det för staten.
Vet inte jag förstår dig rätt. Menar du att höginkomsttagare (enligt staten de som tjänar över ca 36000 /månad) inte skulle få nyttja samma avdragsrätt som alla andra (procentuellt)? Enligt någon sorts sosselogikborde man väl i så fall fastställa en kvot mellan lån och inkomst och låta de med hög skuldkvot få göra större avdrag.
Brukar ju kallas ränteavdrag, kanske hade varit läge att bekänna färg o omforma det till ett utjämnande räntebidrag. För stat och samhälle hade det varit bra. Typ som nu när V vill slänga miljarder på utanförskapsområden. Ja i dom områdena har ingen tagit del av räntebidrag o inte heller RUT o ROT etc. Fattar inte hur man inte kan se att landet delas i två klyftor med den ekonomiska bidragspolitiken som förs.
Jag tycker att reformer med fördel kan genomföras successivt. Att slopa det ena eller andra slår undan benen å folk innan de hinner uppfatta att de har incitament att förändra sitt handlande.
Andra länder har börjat fasa ut ränteavdraget: tex Finland har minskat avdragsgill andel successivt: 2014 75%, 2015 65%, 2016 55%, 2017 45%, 2018 35% osv. Vill man bedriva litet politik på en gång höjer man successivt bostadsbidrag för hyresrätter med samma budgetbelopp som utfasningen av ränteavdraget ger varje år. Personligen tycker jag det senare vore fel, då det är byggmaffian som skall klämmas åt snarare än skattemedel som skall göda dem, men OM man, som vissa påstår sig vara för vill ha fler hyresrätter till varje pris så är det ett alt.
Ropen skalla !!
BOSTADSBIDRAG ÅT ALLA !! 😉
Ja, det bör ske mycket långsamt men ENBART om skattebetalaren samtidigt får motsvarande skattesänkning på t.ex. inkomst av tjänst och/eller kapital
Man skulle även kunna säga att statens kostnad varit osedvanligt lågt under ett antal år pga ränteläget och att vi nu återgår till ett mera normalt tillstånd
Ja. Samma sak gäller räntorna på statsskulden. Så dagens finansiella sparande (som ligger på cirka +50 mdr i årstakt) försvinner om räntorna stiger och ränteavdragen finns kvar.
På samma sätt som jag tar hänsyn till låga/höga räntor får väl staten göra
Vän av ordning vill givetvis veta hur många miljarder av dessa BIDRAG som betals ut i Tokholm…
Sedan vill vän av ordning också veta kostnaden i skattemiljarder för alla verk och myndigheter som finns i Tokholmsområdet. Det är ju en annan form av BIDRAG.
Koncentrationen av bidrag per capita blir säkerligen vääääldigt intressant.
Det har gåtts igenom väldigt många gånger på bloggen genom historien.
Många tror att just Stockholm är väldigt "bidragstätt" med statliga jobb med mera.
Det stämmer inte. Så om vi tar det där med jobben: Stockholm är en av de regionerna som har allra högst andel jobb i privat sektor — 74,9%, på plats #14 i landet (Täby är den kommun som har allra högst andel).
När det gäller kapitalskatt så är det också så att rika stockholmare också betalar in mer av denna.
Så tyvärr stämmer inte den där bilden av att "Stockholm suger ut landet", om man skyller på statliga verk och ränteavdragen.
När det gäller kommuner som är beroende av statliga jobb så ser topp tio ut så här:
1. Kiruna
2. Karlsborg
3. Boden
4. Arvidsjaur
5. Solna
6. Gällivare
7. Härnösand
8. Uppsala
9. Upplands-Bro
10. Lund
Dvs LKAB, försvaret och universiteten. Stockholm självt först på plats #33.
Mjae.. räntebidrag står Tokholm för ca 30%. Dvs ca 1 miljon människor nyttjar 3 ggr mer per capita sett till landet som helhet.
Att räkna % på Karlsborg och sedan jmf med Stockholm är intressant. Om det finns 900 statliga jobb via FM innebär det att 10 % av kommunen har statliga jobb. Kan vi räkna ut kostnaden för statliga jobb per kommun blir det andra siffror, just nu är kommunen den största arbetsgivaren i bla Karlsborg likväl många små kommuner.
Tills motsatsen att Tokholm inte suger ut landet är bevisad vidhåller jag att kostnaden för alla statluga bidrag och arbeten är högst per capita i Tokholmsområdet.
OK, vi går väl djupare då.
Jobben
Karlsborg: 29,2% stat (försvaret).
Karlsborg: 22,6% kommun och landsting
Karlsborg: 44,5% privata jobb
Karlsborg: 3,6% övrigt
Stockholm: 10,3% stat (allt möjligt).
Stockholm: 9,7% kommun och landsting
Stockholm: 74,9% privata jobb
Stockholm: 5,0% övrigt
Skatten
Karlsborg: Statlig skatt på kapitalinkomst: 26 miljoner
Karlsborg: Ränteavdrag: 10 miljoner
Stockholm: Statlig skatt på kapitalinkomst: 17 900 miljoner
Stockholm: Ränteavdrag: 1 955 miljoner
Stockholm är 135 gånger större, men även per capita så betalar man alltså in betydligt mer kapitalskatt (5 ggr mer per capita). Samtidigt, ja, man utnyttjar ränteavdrag mer (1,5 ggr mer per capita) men nettot är ändå väldigt mycket mer positivt.
En rapport som har några år på nacken, men jag tror inte det har blivit bättre för Stockholmare dess.
"Stockholms län genererar ett statligt budgetöverskott
på mer än 100 miljarder – det motsvarar 63 000 kronor
per länsbo"
https://www.chamber.se/cldocpart/1431.pdf
Det hade varit intressant att se kalkylen i Excel-arket. Det verkar som att de räknar med att kostnaden ca fördubblas under 2019-2023. Om vi antar att kreditexpansionen mattar av men ändå fortsätter med 5-6% per år så innebär detta att KI tror på kraftigt stigande räntor under nästa mandatperiod, nästan en fördubbling mot idag, beroende på hur många som hamnar över skiktgränsen på 100k.
Om vi tittar på "marknadens" ränteprognoser så ligger de ungefär i den häraden.
Riksbanken räknar tex med att tioårsräntan stiger från 0,8% idag till 2,1% 2019, samtidigt som man inte räknar med samma ökning av korta räntan (bara en halv procent upp till 2019). Så en dubbling/tredubbling av räntenivån på bostadslån till 2026 är nog rimligt att tänka sig.
Tack Joakim och han en fortsatt trevlig kväll!
Istället för räntehöjningar så kanske de räknat med kraftigt ökad folkmängd, därmed ökad skatteintäkter och således också ökad lånestock dvs samma relarion som idag, bara högre summor.
Boverket ser ett behov 600.000 bostäder till 2025. Räknar man att 90 % av dessa köp kommer finansieras med lån och snittpris 4 miljoner så är det ca 1900 miljarder kronor. Lär säkert öka "kostnaden" för ränteavdraget rejält.
http://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/vLxBw/har-ar-sveriges-nio-nya-stader
Det byggs faktiskt fler hyresrätter än bostadsrätter nu, märkligt nog.
Förstår inte varför politikerna så gärna vill ha det kvar det?
Det talas om att det skulle bli katastrof om det skulle tas bort, men det kan jag inte se. Om jag vill låna en miljon idag (SBAB) får jag betala ca 900:-/månad utan ränteavdrag och ca 1200:- med. Det vore betydligt värre om räntan gick upp ynka 1%, men det verkar ingen bry sig om.
Avskaffa ränetavdragen och ta bort reavinstskatten på bostäder, gärna även aktier.
Fast det skapar ju ett stort likviditetsproblem, eftersom räntan ska betalas varje månad medans reavinsten kanske först kommer efter man dött i värsta fall. En bättre kvittning vore mot inkomst av tjänst eller liknande.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det kanske är bra eller dåligt men inga partier vill gå till val på förslag som de fakto ger väljarna mindre i plånboken och orsakssambanden är rätt oklara.
Behåll ränteavdraget men bara på den del av räntan, som överstiger inflationen. Sak samma med kapitalinkomster. Endast kapitalinkomster som överstiger inflationen ska beskattas. Vid försäljning av bostad ska man givetvis få göra avdrag för inflationen, viket man fick förr i tiden. Låter kanske komplicerat, men i dagens datoriserade värld kan det inte vara särskilt svårt för långivarna att lämna korrekt information till skattemyndigheten.
Den summan motsvarar vad 50000 invandrare kostar.