Svensk BNP-tillväxt under andra kvartalet var fortsatt svag och lågkonjunkturen rycker allt närmare. Nedan följer en graf som visar på skillnaden mellan SCB:s och mitt sätt att analysera konjunkturläget och aktuell BNP-tillväxt.
 |
| Fyra kvartals rullande BNP-tillväxt, kalenderkorrigerad och säsongsrensad, samt fasta priser (justerat för inflation) som staplar. SCB:s 12-månaders förändring som linje. |
När SCB pratar om BNP-tillväxt under ett år, undantaget vid helårsredovisning, så jämför de endast senaste kvartalet med motsvarande kvartal förra året. Då man inte gör så när man jämför tillväxt mellan två helår, är detta grovt missvisande, som att tillväxten nu skulle vara på väg upp i Sverige.
Faktisk BNP handlar om helåret, och en korrekt kvartalsjämförelse körs därför på rullande fyra kvartal. Vilket i ett fall av fyra råkar vara samma som tillväxten på årsbasis, dvs vid fjärde kvartalet.
SCB säger nu att tillväxten i Sverige var 3.1% och att den steg under andra kvartalet. Men det är alltså endast en jämförelse mellan två kvartal – Q2 2016 och Q2 2017. Det avspeglar alltså inte helårsekonomin och är alltså ett mycket dåligt prognosvärde för vad svensk BNP-tillväxt slutar på under 2017.
Jag fick dock siffran till 3.046%, men det är säsongsrensat och kalenderkorrigerat. SCB får detta till 3.1% via en avrundning. Gissningsvis har någon avrundat 3.046% till 3.05% och sedan har någon annan avrundat uppåt till 3.1% i ett dubbelfel.
Tittar man istället på rullande fyra kvartal är tillväxten i själva verket bara 2.48% och detta blir indikativt på hur helåret just nu ser ut att sluta. 2.0% på helåret anses vara lågkonjunktur. Men politikerna fortsätter prata om urstark svensk ekonomi. Snacka går ju…
Verkligheten är att lågkonjunkturen rycker allt närmare. Regeringen må stör på med valfläsk någon annan betalar via skatten, men det kommer bli avsevärt kärvare för svensk ekonomi framöver. Men då är valet redan vunnet. Med andras pengar.
28 kommentarer
Blir trevligt med lite lågkonjunktur, välbehövligt om inte annat (så vi får lite balans i ekonomin igen)
När kommer den? 😉
De trögfattades förening (https://www.youtube.com/watch?v=159T2xk27m0) vars medlemmar är högt utbildade ekonomer i huvudsak…
Vi har väl fortfarande "positivt BNP-gap" aka högkonjunktur ett tag till enligt prognoserna, men visst bör en lågkonjunktur vara på gång. Frågan är om den blir djup eller grund osv.
Ska bli intressant att se om investeringarna håller sig på samma höga nivå 2018 och 2019. Idag gick Nordea ut och hävdade att det inte är så utbredd bostadsbrist:
"Ekonomerna konstaterar att det endast är sex län som har bostadsbrist, och det är främst i storstadsregionerna som bostadsbyggandet har varit lägre än tillväxten av nya hushåll. Största bostadsöverskottet finns i norra Sverige."
Nu har jag inte läst rapporten eller vad de skrev, men citatet låter lite udda utan vidare förklaringar. "Lägre än tillväxten av nya hushåll". Ett hushåll kan väl inte existera utan en folkbokföringsadress för att det skall räknas?
Men sen att det är främst bostadsregionerna som har brist – och då brist på det vi diskuterat så många år – brist på billigt till OK prissatta bostäder.
Riksbanken ur fas med utvecklingen?
Att Riksbanken skulle börja höja räntan samtidigt som konjunkturen försvagas 2018/19 är inte så troligt och det är därför som de nu accepterar KPIF över 2% eftersom det antagligen är tillfälligt.
Ny normal styrränta är 0%, tills systemet kraschar.
(Skriver detta från en annan IP-adress än vanligt)
Hur och vad menar du tillfälligt?
I en vikande konjunktur 18/19 så faller KPIF tillbaka så RB behöver inte höja räntan, mer än ev marginellt och beroende vad ECB gör.
Sverige har 50 000 utländska byggarbetare, en indikator för konjunkturtopp?
Tja.. kanske tänker de sig så (med igelkotten).
50 K utländska gästarbetare? Vart får du ifrån? Möjligt, de är inte få i alla fall. Det är väl en sorts konjunkturindikator kanske, men tänk också på att vår ekonomi är ju antagligen dopad ett par gånger. Jag funderar lite på hur länge dopningen räcker.
Är en killgissning:
http://byggaren.se/nyhetsarkiv/item/757-50-000-utlaendska-byggarbetare-i-sverige
De kryllar av dem på buggen och i kollektivtrafiken så det skulle inte förvåna.
Man plöjer alltså ner hundratals miljarder i infrastruktur som inte höjer landets produktivitet nämnvärt.
Ah.
Det sista håller jag delvis med. Fast "man" består i detta fall av kombinationen billiga krediter, villiga blts och hushåll och en rätt ogenomtänkt ryggradslös politik.
Rätt behaglig sammhällskollaps vi har i alla fall… 🙂
Som krydda på moset skall räntebidraget dras fram ur byrålådan och dammas av. Gillar att samtliga partier i samband med en utfasnig vill rikta särskilda reformer ämnade att ge ekonomiskt stöd åt de stackars skuldsatta hushållen. Allt faller samman så vackert.
Jag läste igår att både M och S inte har för avsikt att röra avdraget.
M är sk båårjerliga som vill att dina skattepengar ska subventionera andras skulder. Inte alls båårjerligt snarare sossigt.
Så är det, tyvärr. S och M är livrädda för att tappa barnfamiljerna som man inbillar sig är beroende av ränteavdragen. Vi får väl se om de till sist viker sig, gärna i samband med en större skattereform. Fan trot.
Ränteavdraget är i första hand en banksubvention.
Staten och kapitalet, ni vet.
Ja, precis som väntat alltså. Politikerna och konjunkturen kommer se till så räntorna går ned/står stilla. Dock kommer de se till så skuldkvoten (brutto räknad) inte ökar nämnvärt.. Slösa vann, frågan är mer vad som händer vid kollapsen? Är det svarte petter som bor kvar kanske? Som land kommer vi inte ha råd, med alla dessa konsekvenser.. som slår igenom på allvar när? Många frågor, få svar.
….och ihop med ränteakostnadsavdraget vill KD införa ännu jobbskatteavdrag som skulle ge minst 500 kr mer per person samtidigt som dom långsamt trappar ner ränteavdraget över en lång period. För många kommer detta istället innebära att boendet blir ännu billigare. Politik asså. Då har ju ännu fler råd att spara ihop till kontantinsatsen och köpa in sig.
Sveriges ekonomi borde snart lånat sig in i en återvändsgränd, men internationellt ser det hyfsat ut, möjligen finns det en liten räddningsplanka för Sverige där och håller man tungan i rätt mun och riktar investeringarna mot andra länder så ser det inte helt hopplöst ut.
https://seb.se/privat/spara-och-placera/aktier-och-andra-placeringar/nyhetsbrev-placeraren/placeringstips?cmpid=nyhetsbrev_spara_placeringstips_september_placeraren
Det finns inga som helst orosmoln över den svenska ekonomin, så länge oljepriset ligger stabilt på 50 dollar fatet 😉
Är inte BNP ett alltför trubbigt nyckeltal? Jag tror att det skulle vara bättre om man kunde differentiera och mäta olika beståndsdelar, till exempel Export med mera
Det finns alla möjligheter att kolla detta själv hos SCB.
Lågkonjunktur…? Finns det begreppet kvar…?
När hade vi senast en lågkonjunktur då folk fick gå från jobben? Jag skulle säga i början av 90-talet. Allt efter det har räddats genom att skapa "världens mest skuldsatta hushåll"…aka bobubblan…
Tacka fan för att vi nu har två generation som tror att allting bara stiger riskfritt i värde forever…
Gör det inte det då? Har du inte blivit motbevisad ännu?
Eeh…nej, det gör det inte. Inte på en längre kurva. Hur kan du tro att tillgångsslag fortsätter att stiga i värde i all evighet, enkom för att det stigit oavbrutet i ca 20 år…? Vad är det som får dig att tro att bostäder, aktier, gamla bilar, fina viner, konst och allt annat livsnödvändigt ska fortsätta stiga forever..?
På temat: Ny stark konjunkturbarometer idag, tillverkningsindustrin går oerhört bra och bygg tycker det är goda tider fortfarande. Har väl passerat toppen men vi kanske kan ligga på samma höga aktivitetsnivå ett tag…
"STOCKHOLM (Direkt) Barometerindikatorn, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, steg till 113,8 i september från reviderade 110,5 föregående månad (110,7).
Det framgår av Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer.
Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att barometerindikatorn skulle uppgå till 110,6 i september.
Ökningen i september beror främst på ytterligare förstärkta signaler från tillverkningsindustrin, vars konfidensindikator därmed nådde en ny högstanivå. Övriga företagssektorer bidrog något negativt till barometerindikatorn och hushållens syn på ekonomin förbättrades endast marginellt."
Alla sektorer ligger på "plus", dvs "läget starkare än normalt".
Och INTE någon vågar av icke PK-skäl ta upp den "rosa elefanten i porslinsbutiken"…
:-O