Det är allmänt känt att friskolor ger överbetyg för att kunna skryta med höga betyg och höga antagningar till högre utbildning1.. Betygsinflationen gör att betygen alltså successivt blir allt högre på universitets- och högskoleutbildningar, jämfört med kraven på högskoleprovet. Äldre sökande, som inte har gymnasiebetyg från betygsinflationens tid missgynnas alltså.
Allt annat lika bör kraven för att komma in via högskoleprovet (HP) vara konstant, givetvis justerat för utbildningens popularitet och antalet platser. Popularitet och antalet platser slår dock lika mot betygskraven från gymnasiet, så om det inte föreligger någon betygsinflation bör dessa två följas åt.
Högskoleprovet kan vara 0.0 – 2.0 poäng. Gymnasiebetygen räknas om till 0 – 22.5 poäng.
 |
| Betygsinflationen på
socionoutbildningen i Lund. |
För att inte ta någon modern trendutbildning, tittar vi här på socionomutbildningen vid Lunds universitet. Socionom är i princip något som bara existerar i Sverige och någon internationell “forskning” eller karriärmöjlighet existerar i princip inte. En spännande karriär som socialsekreterare eller handläggare på Försäkringskassan väntar.
Man ser här att högskoleprovkraven rent av är fallande, vilket alltså innebär att det är enklare och enklare att komma in på utbildningen. Men betygskraven från gymnasiet är istället stigande. Kort sagt bekräftas här betygsinflation.
Grafen har också en kvot mellan högskoleprov och gymnasiebetyg. Gissningvis ökade antalet tillgängliga platser 2006 – 2007, där högskoleprovskraven dök ner till nivån 1.0 – 1.2 efter att legat på 1.5 – 1.6 i ett antal år. Det blev alltså enklare att komma in, men kraven på gymnasiebetygen steg ändå därefter. Numera behöver man 20.0 för att komma in, en ökning med 22% sedan 2007, medan högskoleprovskraven förblir de samma.
Socionomutbildning kräver alltså nästan gymnasiebetyg för intagning på läkarlinjen, medan det räcker med ett högst ordinärt högskoleprov för att komma in.
1. Av någon anledning skryter de aldrig med slutförda utbildningar på högskola och universitet. Då bör man nämligen lärt sig grundläggande saker som att läsa och skriva på gymnasiet. Dock har högre utbildning börjat anpassa sig och ligger allt oftare på en nivå lämplig för den som gått ut nionde klass, medan man internationellt fnissar allt mer åt svenska “universitetsutbildningar”.
23 kommentarer
Jag är själv student och har funderat mycket kring det här med betygsinflation. Det är givetvis inga bra signaler att det är lättare att komma in på en eftergymnasial utbildning genom högskoleprovet än med gymnasiebetyg. Det kan bli skadligt när studenterna fokuserar på högskoleprovet och ser detta som en "quick fix"-lösning. Incitamenten ökar att sluta lära sig för livet och istället fokusera på högskoleprovet. Det är ju trots allt på lektionerna, genom ett aktivt deltagande, som den riktiga kunskapen lärs in. Utbildning handlar om att utveckla nya tankesätt, och jag är tveksam till om högskoleprovet lyckas skapa detta. Med detta sagt så tycker jag inte att högskoleprovet är dåligt, tvärtom, jag tycker att det är ett bra komplement. Det är dock skrämmande om högskoleprovet går ut över den riktiga, långsiktiga, utbildningen.
Tack för bra inlägg!
Mvh Aktieutveckling
http://aktieutveckling.blogspot.se
@AktieUtveckling Du begår ett kategorifel när du jämför högskoleprovet med en utbildning. Jämför i stället högskoleprovresultat med gymnasiebetyg och förklara varför det sistnämnda skulle vara ett bättre antagningskriterium. Finns inget som talar för det ifall man vill ha antagningskriterier som prognosticerar förmågan att klara av en högre utbildning. Vad är du är ute efter när du tycker att det ger dåliga signaler? … "Rättvisa"?
Det är ett olösligt problem, och tyvärr är nog högskoleprovet det minst orättvisa antagningskriteriet idag, med alla dess brister. Högskoleprovet är, tyvärr, det mest objektiva test som förekommer, eftersom det är centralt administrerat. I praktiken fungerar det som ett språktest kombinerat med ett intelligenstest. Nu kan det faktiskt finnas fördelar för samhället med att låta de mest intelligenta få en säkerhetsventil till att komma in i högre utbildning, eftersom dessa ofta missgynnas av det auktoritära skolsystemet som måste fokusera på genomsnittspersonen, hur orättvist det än må vara. Samhället mår inte bra om endast hårt arbetande dumbommar släpps fram.
Om vi inför centrala, statliga betygsgivande prov, då blir det ju ändå orättvist eftersom olika kommunala skolor är olika bra, och de som blir satta i dåliga skolor förstår ju inte detta förrän de redan har genomgått utbildningen, och då är det för sent.
I slutändan finns det ingen bättre lösning än att avskaffa statens och kommunernas inblandning i skolan.
Avon Barksdale:
Ett gymnasiebetyg är ett bättre antagningskriterium då det mäter summan av en treårig prestation. Gymnasiet är till för att utbilda elever, högskoleprovet är till för att mäta kunskaper. Vidare görs inget kategorifel då jag jämför gymnasiebetygen med resultatet på högskoleprovet.
"Dåliga signaler" syftar på att en komplett utbildning borde vara att föredra för den svenska utbildningsnivån.
Mvh
Det märks att AktieUtveckling inte är så gammal. Problemet ligger ju inte alls i högskoleprovet utan enbart i hur betygen sätts idag. På det avlägsna 1900-talet så hade vi en femgradig betygsskala som var normalfördelad precis på samma sätt som resultaten på högskoleprovet. Då höll sig alltid förhållandet mellan hur svårt det var att ta sig in på olika utbildningar genom högskoleprov eller betyg i jämvikt. Att få 5,0 i medelbetyg på en teoretisk linje på gymnasiet var ännu omöjligare än att skriva 2,0 på högskoleprovet och det krävdes i princip en övermänniska som dessutom hade en del tur (med klassammansättning, lärare, skola osv) för att få högsta betyg i alla ämnen. Då sade betyget också verkligen något om hur lämplig man var för högre studier. Idag har detta jämförelsetal helt förstörts genom införande av "målrelaterade" betyg, dvs vilken idiot som helst som gör som läraren säger och fjäskar lite kan få det högsta betyget i alla ämnen. Normalfördelningen av betygen som gjorde det till ett bra urvalsinstrument har helt försvunnit och dessutom har man tagit bort alla incitament för en elev som redan har "klarat" A/MVG-nivå att lära sig något mer. Man kan se det som att man tagit bort "tävlingsmomentet" i betygen samtidigt som de ändå ska fungera som urvalsinstrument i "tävlingen" om högskoleplatser. Resultatet blir att det nu krävs 20,0 (vilket skrämmande nog är vad 5,0 från det gamla systemet översätts till) för att gå en måttligt attraktiv socionomutbildning…
Visst, betyg mäter (eller ska mäta) prestation över en treårsperiod och elever som kommit in på betyg har faktiskt bättre resultat i högre studier i genomsnitt, men det betyder inte att de är ett bättre och rättvisare urvalsinstrument.
Saken skulle vändas upp och ned ifall antagande skolor för vidare utbildning i huvudsak hade intagningsprov istället för betygsintagning. Varje institut känner rimligtvis profilen för den individ som bäst tillgodogör sig respektive utbildning och anpassar sitt intagningsprov därefter och i gymnasiet erhållna betyg kommer att ha väldigt liten betydelse.
Eleverna i gymnasiet skulle plötsligt lära för ett intagningsprov istället för vanskliga betyg. Riktig kunskap.
Att det inte fungerar med företagare som betygssätter sitt eget arbete är ju klart som korvspad. Det bästa vore ju att alla prov var nationella och därmed betygen satta helt oberoende av lärarnas tyckande och brist på tänkande. Det kommer ju förstås aldrig att ske så därmed är ju ditt förslag den självklara lösningen på problemet. Högskolorna kan redan vid intagningen sålla bort en stor del elever som faktiskt inte håller måttet och samtidigt kan de få in ett lika stort antal elever som antagligen kommer klara alla kurser.
Ett problem kommer dock uppstå och det är att genusmaffian kommer gå i taket över de könsmässiga variationerna.
Den mest omfattande undersökningen får väl ändå sägas vara PISA-undersökningen där svenska elevers faktiska kunskaper kan mätas inte bara sinsemellan utan även mot andra länders elever. Eftersom det inte gått så bra för svenska elever är svenska pedagogers slutsats självklar; det är fel på provet.
För fortsatt läsning: http://www.motpol.nu/charlottajohansson/2015/04/06/nagot-om-exkluderande-pisa-prov-och-andra-haverier/
Att det är fel på Pisa hörde jag en lång utläggning om på radion häromdagen. Skrämmande i sin inskränkthet och nu kommer det komma motargument som att Pisa inte mäter rätt i varje diskussion.
Motargumen mot det är i sin tur att det verkar endast vara svenska elever som fattar att det mäter fel, konstigt hur fel alla de andra kan ha.
/felsida på motorvägen
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det blev lite väl många stavfel och annat. Kvoten med hur många som tas från respektive grupp betyder allt och det gör slutsatser av det här slaget osäkra. Men jag ifrågasätter naturligtvis inte att finns en omfattande svensk betygsinflation.
Mest kostnadseffektivt och minst korrupt måste vara att som USA testa alla med prov, ofta anpassade till utbildningen, och sedan låta betygen vara upp till skolor och elever. Men detta passar inte de svenska moralisterna och deras behov av att ständigt ha något att tugga om.
Med tanke på att det fina svenska moraliska samhället snart kommer att kollapsa till något liknande det på stenåldern så är det hög tid att reducera antalet elever över grundskolan med några procent om året. De som hoppar av efter denna och sedan aldrig varaktigt besöker en subventionerad utbildningslokal skulle kunna få alla former av skatter under resten av livet minskade med säg 1/3, bortsett från inom el, bränslen, alkohol och cigaretter. Sedan kan de möjligen anställas med lägre lön. Vid kollapsen fås då långt färre fackidioter. Tänk på att de som klarar sig bäst blir infödingar boende i hyddor och utan skor på fötterna och att det blir en tuff omställning.
@Sverigeakrobat
Det är ju den uppenbara lösningen du föreslår, den som omgående skulle lösa hela denna problematik. Och givetvis är den "politiskt omöjlig" och kommer aldrig att genomföras. Givetvis har privata utbildningsanordnare, och de som rekryterar med avseende på det, sedan alltid använt exakt den lösning du förespråkar. Men det är som sagt politiskt omöjligt så staten kan aldrig någonsin tillämpa enkla uppenbara lösningen. Staten kan bara skapa allt större problem. Det är det som statlighet betyder. Att förespråka statlighet är alltid, överallt, alltid i alla sammanhang utan undantag att förespråka förbud mot lösningar och tvinga fram allt värre problem.
Statlighet är ensidig. Pampen använder våld mot dig för att tvinga dig lyda hans order. Det är ett säkert recept för att orsaka kaos. Anarki är tvärtom den naturliga balansen mellan två ömsesidigt frivilliga parter och det enda möjliga sättet att organisera komplex aktivitet som t.ex. tillverkning av datorer och deras programmering. Utan anarki kan ingen dator finnas eller användas. Staten är allt för kaotisk och planlös för att klara av det. Staten kan ju plötsligt inte ens standardisera ett betygssystem, något som varit en självklarhet sedan över hundra år, tills det av slumpmässiga skäl plötsligt blev politiskt omöjligt för staten att hantera den typen av samhällsfrågor.
Vilket problem kommer staten att orsaka för dig härnäst? Jag tycker att den islamistiska statliga trenden är väldigt stark, så räkna med att staten snart gör det till ett olösligt konfliktproblem när du måste och inte får äta vad och hur du måste och inte får klä dig.
Inte undra på att allt fungerar sovjetdåligt när vi har världens mest överutbildade centralbyråkrater.
Det allra bästa vore om en normalstor kommun bara bestod av obildade, helt avskilda och skattebefriade personer från det moraliska samhället. Där där de klara sig bäst de vill utan bland annat betyg. även om de avlider till sista man. På detta sätt kan man verkligen testa gränserna och se vad det innebär med en av fysiken påtvingad kommunikation med omvärlden mindre än för tusen år sedan och med rester som främsta resurs.
Det är bara att konstatera att stackars elever i socialistiskt styrda kommuner måste prestera resultat som är bättre än i borgerliga där man inte behöver nå upp till samma nivå för att få höga betyg.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Sista meningen är nog korrekt men lite underlig.
Efterfrågan på högskoleutbildning är helt enkelt för liten så därför måste vi hjälpa den på traven. Betygsinflation behövs för att motverka en betygsdeflationistisk spiral (när dåliga betyg gör elever omotiverade så att färre kommer in på högskolan och till slut är vi tillbaka på stenåldern för ingen vill plugga längre).
😉
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag tycker att Skolverket eller annan berörd myndighet ska redovisa hur eleverna på friskolorna respektive eleverna på de kommunala lyckades i PISA 2012. Sedan borde man jämföra niondeklassarnas matematikbetyg med deras resultat i PISA 2012 matematikdel. Detta borde ligga i friskoleförespråkarnas intresse. Eller…?
Trots att betygen i matematik inte sjunker, så sjunker hela tiden matematikkunskaperna hos nollorna på Chalmers. Detta är extremt allvarligt för högskolans internationella rykte, och det fruktansvärt allvarligt för det exportberoende konungariket Sverige som tidigare har haft rykte om sig att vara en kunskapsnation med hög naturvetenskaplig/teknologisk utbildningsstandard.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/laga-mattekunskaper-sanker-nivan-pa-hogskolan_3456050.svd
P.S. De utförliga rapporterna för PISA 2003 och PISA 2012 har ett otroligt kraftfullt statistikunderlag, som visar på en den del obekväma sanningar för vissa personer. Jag förstår inte att Skolverket och de skolansvariga sjuklöverpolitikerna tycks hemlighålla detta för det svenska folket. Situationen är så allvarlig inom den svenska skolan att nu måste man tala klartext.
Ja, forskning inom socialt arbete är korkat. Fråga amerikanska veteraner, de vill helst inte ta livet av sig, de vill helst att samhället bara låter dom vara, som det alltid har varit. Fnissar man i resten av världen är det naturligtvis vi som gör fel.
Nej, jag är inte socionom, men jag anser att forskning som syftar till att göra samhället bättre för utsatta individer är någonting bra. Men det är klart, vi kan lägga pengarna på vapen istället.
Här vill jag påpeka, även om det är x antal månader för sent, att HP gjordes om till att fokusera mer på matematik än språk runt 06-07 vilket givetvis inte gynnande dom som sökte till en socionomutbildning. I annars håller jag med i sak.