Finansmarknadsminister Per Bolund (mp) har börjat diskutera ett avskaffande eller reducering av ränteavdragen för att komma åt hushållens skuldbubbla. Vid nuvarande räntenivåer är läget förstås perfekt, men antagligen är bara Bolund ironisk.
Till Schibsted/SvD säger Bolund följande:
“Vi har sagt att vi gärna vill ha en bred diskussion och brett samtal just om hur man ska se på den samlade bilden av hushållens skuldsättning, men också om ränteavdragen. […] Till att börja med tror jag att det är bra om man ses i mer informella sammanhang. Jag har inlett diskussioner med de som har ansvar för ekonomisk politik i de andra partierna för att höra hur de ser på frågorna, vilka åtgärder som de tycker är lämpliga och helt enkelt börja föra långsiktiga diskussioner.”
Dock är all beskattning, inklusive reducerade avdrag, en budgetfråga och alliansen har därmed via decembersveket lovat att stödja regeringens budget genom att inte rösta på sin egen. Vill regeringen sänka ränteavdraget så kommer det alltså ske.
Att Bolund talar över blockgränserna handlar istället om att fördela politiskt ansvar. Bolånetorskarna skulle annars massivt straffa regimen i opinionen om man ensidigt drar ner på ränteavdraget, även om det sker via alliansens decembersvekstöd.
Eftersom ränteavdragen är en fråga om personbeskattning kommer en utfasning tidigast att påverka bolånetorskarna efter nästa årsskifte. Det går inte att ändra personbeskattningen mitt under året, utan bara vid årsskiftet.
Naturligtvis bör slopat ränteavdrag kompenseras med slopad reavinstbeskattning, alternativt någon annan variant, som mitt förslag om helt bibehållet och rent av höjt ränteavdrag för bostäder. Fast det får bara kvittas mot reavinst vid försäljning av bostad och fullständig symmetri inom tillgångsklassen bostad uppnås. Ingen kvittning av ränta mot inkomst av tjänst däremot…
24 kommentarer
Jag är skeptisk även om jag skulle välkomna ett sådant förslag. Magdalena Andersson har ju varit väldigt tydlig med att hon inte tänker röra dessa heliga kor.
Det var förvisso även Per Bolund innan DÖ när han satt lite mer osäkert på sin ministerstol och därmed strök BLT mer medhårs.
http://www.dn.se/ekonomi/regeringen-nej-till-fastighetsskatt-och-slopat-ranteavdrag/
Ett helt slopat ränteavdrag är nog den minst troliga åtgärden en regering, oavsett färg, kommer att vidta. Mer troligt är att underskott av räntor kvoteras till 70 % eller att skatten på kapital sänks från dagens 30 % till 25 % eller 20 %.
Frågan har två delar där den ena handlar om pengar till statskassan och den andra att om att dämpa farten i hushållens skuldsättning. Den senare delen är ett minfält eftersom vi förmodligen passerat möjligheten till en mjuklandning.
Det inbördes beroendet av ny skuldsättning och tillhörande tillgångsinflation sitter som handen i handsken. En minskning av nya skuldpengar ger prisfall på bostäder och en efterföljande finansiell punka. Bibehållen eller ökad skuldsättning leder till en större smäll fast lite senare. Per Bolånelund får hoppas på att Riksbanken får igång en inflationsbrasa med kommande QE.
Det som har tagit decennier att bygga upp kan naturligvis inte tas bort i ett steg, utan man får nog ta det stegvis under ett decennium eller så så att alla inblandade hinner anpassa sig. Att ta det stegvis ger också möjlighet att utvärdera effekterna och eventuellt justera andra parametrar för att kompensera för eventuella negativa effekter på annat håll.
Visst får man ta bort det i steg och det har man ju redan börjat med. I samband med krisen i början av 90-talet så minskade man ju möjligheter till ränteavdrag.
Kanske är det så illa att det måste till en kraschlandning av ekonomin innan man tar nästa steg för att avveckla ränteavdragen?
Ironi är ibland besvärligt att hantera. Decembersveket betyder givetvis fimpandet av SDs inflytande eller om det nu är ökande väljarstöd före nästa val. Innan nästa val hoppas många att SD spricker som trollen i solen.
Utmärkt om ränteavdraget för bostäder kan försvinna helt. Pessimistisk som jag är tror jag det bara blir en svag inriktning med några procent mindre från årsskiftet. Optimistisk som jag är tror jag amortering drivs på genom diskret utpressning mot bankerna och bytesaffär där mindre klagande på bonusar ingår. Riksbanken kommer nästan säkert med större minusränta om inte inflationen syns i vår.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Vänliga hälsningar
Nanotec
@Nanotec
Jag väntar fortfarande på svar… *trummar med fingrarna*
http://cornucopia.cornubot.se/2015/01/2014-varmaste-aret-i-sverige-nagonsin.html?showComment=1420359503908#c8610444294186263367
Nanotec,
http://cornucopia.cornubot.se/2015/01/2014-varmaste-aret-i-sverige-nagonsin.html?showComment=1420233679667#c5753603103521063333
@ Richard Bandler måste iväg en stund och sedan lunch men jag ska då se vad du vill ha svar på och givetvis ge dig ett svar.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Bra!
Hur mycket tjänar staten på reavinstbeskattning årligen?
Cirka 30 miljarder/år.
Tack 🙂
Lite googling gav också:
"Svenskarnas ränteavdrag har ökat dramatiskt de senaste åren, visar SvD Näringslivs granskning. Förra året kostade det omdebatterade avdraget staten runt 32 miljarder kronor, en ökning med omkring 40 procent sedan millennieskiftet. Och med stigande räntor lär avdraget bli allt dyrare för staten."
Se? Staten drar in cirka 30mdr på reavinstbeskattning samtidigt som man avstår från 32mdr (cirka 30mdr dvs) pga ränteavdragen. Det förefaller som att man skulle kunna kvitta dessa ganska snyggt mot varandra.
Det nämns dock att det lär bli dyrare med ränteavdrag framöver samtidigt som att man kan förvänta sig att reavisterna ger mindre tillskott i statskassan – det vore alltså mot den bakgrunden läge att avskaffa dessa nu. Eller som cornu föreslår att man får full kvittningsrätt för räntekostnader mot reavinster (vilket kommer missgynna BLK i framtiden och dessutom missgynnar de som inte har lån).
Bra förslag så bubblan inte blir större än den redan är.
… och eftersom DÖ omintetgör eventuella protester så är det bara att genomföra. Det finns faktiskt fördelar med en stark regering. Ej ironisk.
För miljöpartiet är det ingen känslig sak att successivt trappar ner på ränteavdraget, deras väljare bryr sig inte så mycket. Bolånetorskar utgör en allt mindre del av befolkningen, och de flesta kommer inte bry sig så mycket om de förklarar fördelarna/nödvändigheten med reformen.
Sossarna och framförallt (mp) jobbar för hyresmupparna, och vi tycker ränteavdraget ska bort! Finns bättre områden att spendera pengarna på som kommer generera många fler väljare än BLT kollektivet!
Tänk vilka reformer man kan genomföra med det ohållbart svällande subsidiering av BLTs….Bolund kommer skriva historia som en av Sveriges mest kompetenta finansministrar om han börjar en avtrappning. Mp kommer få mer respekt generellt med de miljarderna man frisläpper…
Vem kan ifrågasätta behovet av det? Den enorma kostnaden? Ingen politiker eller parti kommer argumentera emot….utom möjligtvis det desperata populistpartiet kd som ändå är körda.
Förstår inte varför de skall på och peta i det här igen. Att ta bort ränteavdraget bara för att räntan är låg är inte logiskt. Definitivt inte heller att byta det mot skattefrihet för reavinster. Det strider mot all skatteteori som funnits från den dagen staten som sådan uppkom. Att ta bort ränteavdraget måste innebära att det även ryker för kapital i sin helhet, dvs att reavinster på aktier blir även de skattefria.
Både pensioner och boende tillhör ju s.k levnadsutgifter om man måste göra skillnad när det gäller boendet. Och hur gör man för att kompensera hyresgästerna? Det är omöjligt enligt min mening.
Ett fastighetsbolag utan ränteavdrag innebär att inga hyreshus överhuvudtaget skulle byggas! Varje nytt hus som byggs för uthyrning medger en hyra(enligt hyresregleringen) som självklart beaktar byggkostnader inkl finansiering.
Det finns idioter som alltid söker röster. De pratar t.ex om "den minskade" rörligheten på bostadsmarknaden försvårar för unga och nya att komma in. De röstar bara på sig själva, politiker som vid makten sitter på avbetalda bostäder t.ex. De äldre sitter i sina hus för att de fortsätter jobba eller har en bra pension. Varför ska de flytta? De flyttar bara om de tycker det blir jobbigt(eller dyrt)med ett hus. Och sen har vi snacket om att folk hindras att flytta till andra orter pga uppskjutna reavinster. Nonsens! Hur många utgör de när alla talar om den extrema urbaniseringsprocessen? Struntprat. De som skulle flytta från storstaden ut till landet etc gör det i de flesta fall pga viljan att leva i ett lägre tempo, naturen etc . Att få loss en stor värdeökning på bostaden passar även det bra. Vad är det för fel med skatten? Det blir massor med pengar över. Det handlar bara om gnäll för att det gör lite ont att betala så många nominella kronor i skatt. Vi har ju haft möjlighet att skjuta upp skatten. Ett fritt val alltså men som självklart blev legio . Men återigen var syftet att inte minska rörligheten på bostadsmarknaden. Bara det argumentet är skäl att medverka till ett tryck uppåt på priserna. Detta är uppenbart! I många andra länder krävs ett långsiktigt sparande för att köpa sin bostad. Då har man helt andra priser samt ofta en väl fungerande hyresmarknad. Men inte i Sverige. Fråga er varför nu. Inser ni inte man hela tiden skapar problemen genom att göra det lättar att just äga sin bostad! Varför ska det gå så fort? Det finns absolut ingen nytta med höga bostadspriser. Ändå var det (m)´s uttryckliga vilja att skapa detta. Högre priser skulle bidra till, inte nybyggnation per se utan att fler vilja skulle äga sin bostad. Skulle det råda normala räntor skulle nybyggnation inte att ske förutom i s.k bättre lägen(sker i princip). Ett parallellt problem är att man konserverar ett byggoligopol. Även här är man fantastiskt mycket sämre än i utlandet. I många länder byggs t.ex flertalet flerfamiljshus av mindre byggföretag på traditionell underentreprenörsbasis. Konkurrens! I länder där det också råder hyresregleringar. Som om det vore unikt i vårt land. Trams.
Del 2
Nej, politiker fortsätter med sin idioti att bara lappa och laga en modell som är felaktig från början.
Att på kortaste möjligaste tid flytta bostadsägandet från förvaltning till självägandet. Och vad vara motivet? Jo att eget ägande skulle utgöra dels (m) valfrihet och dels att man skulle i högre grad skulle kunna påverka sitt boende(vilket lett till oproffsiga styrelser som oftast gynnar befintliga boende till nackdel från framtida d:o genom sitt sätta att alltid skjuta upp sparande till underhåll liksom att sköta det). Typiska argument var t.ex besluta om lekparker, rabatter etc. Nej här rår den anglosaxiska modellen att förmögenhetskänslan skall råda och öka på konsumtionen t.ex.
När nu bo-bubblan spricker framöver kommer återigen politikerfånen att anpassa allt till BLT medan kostnaderna övervältras på övriga. Bananpolitik som vanligt. Och det värsta är att de skaffat sig en starka röster i valen. Ingen vågar ta en ny väg eftersom man fortsätter och måla in sig i hörnen.
(S) skapade Skanska + ett par till när man byggde Sverige med miljonprogrammet. Därmed skapade man byggkartellen i landet. Allt för att bygga snabbt. Och på den vägen har det varit.
Det har kostat landet oerhörda pengar. Bygginflationen har konstant legat 2%-enheter över KPI.
Vad ger det i ränta på ränta-effekt(jmf politiker-löner)?
Bankavregleringen där bankerna fick nya marknader utöver utlåning till näringslivet är ytterligare än orsak till trycket uppåt på bostadspriser. Bankerna blev investmentbolag med handel där derivatmarknaden möjliggjort att de kunnat bygga upp rena konkursslotten genom den fagra tron att de alltid kan hedga siin uppblåsta balansräkning. Att ha sådana banker och där bolånetagaren aldrig slipper sin skuld till banken är rena vansinnet.
"Förstår inte varför de skall på och peta i det här igen. Att ta bort ränteavdraget bara för att räntan är låg är inte logiskt. Definitivt inte heller att byta det mot skattefrihet för reavinster. Det strider mot all skatteteori som funnits från den dagen staten som sådan uppkom. Att ta bort ränteavdraget måste innebära att det även ryker för kapital i sin helhet, dvs att reavinster på aktier blir även de skattefria. "
Poängen med kritiken är ju förstås att man får göra avdrag i inkomst av tjänst vilket väl torde strida mot den eventuella "skatteteori" som finns. Det som föreslogs av cornu var väl att man skulle få göra avdrag för räntekostnader mot eventuella reavinster på bostaden man får?
Faktiskt skulle detta få som bieffekt att de så kallade flyttskatterna skulle bli ett mindre problem eftersom det vid det läget skulle ränteavdraget komma till undsättning och till viss mån (om inte helt) kvitta reavinsten.
@Anonym; Hade skrivit ett utförligt svar som precis innan publ. försvann…..
Får se om jag orkar återkomma….
@Anonym;
Jag orkar tyvärr inte vara fullständig här men i korthet beskriver jag istället mitt förslag;
– Inga ränteavdrag alls
– Ingen reavinst(man kan tänka sig en minimi-innehavstid för full skattefrihet i vissa fall men är i sig en dålig idé)
– Ny fastighetsskatt kommunalt(inflateras efter verkliga kostnader)
– Uthyrning beskattas fullt ut(men kan tänkas som styrmedel)
– Initialt ränteavdrag under kortare period
– AffärsBankerna tillåts ej vara investmentbanker, dvs spekulera
– Bostadslåntagaren kan lämna tillbaka nycklarna med panten
– Bibehållen arvsskattefrihet
Fördelar:
– Neutralitet mot hyresgästerna
– Förhindrar inte bostadsrörligheten alls, tvärtom
– Fastighetsskatten tas ut vid källan, dvs kommunen kan ta ut kostnader fullt ut på brukaren t.ex V&VA, projektering/planer etc. Skatten tar hänsyn till inflation och baseras på taxeringsvärdet eller dylikt. Skatten blir självfallet olika mellan kommuner men bara verkliga kostnader får tas ut. Kommuner(rika) som väljer att inte debitera tvingas på en Robin-Hood d:o. Ingen idiotisk statlig schablonskatt alltså.
– Medverkar till att stimulera efterfrågan på bostäder genom initial subvention men med avtrappning per fastighetsköp och med takbelopp över tiden för att inte gynna inkomstskillnader för mycket. Subventionen kan möjligen tänkas vara återbetalningspliktig vid försäljning?
– Möjligen en smärre utflödesskatt ur fastigheten men dåligt pga politikernas klåfingrighet att ständigt höja skatten.
– Håller ned prisökningarna och ökar bankernas ansvar
– Sparande stimuleras varför långsiktighet skapas
– Uthyrningsmöjligheter kan skattemässigt stimuleras
Tyvärr har bostadsbeskattningen alltid varit utsatt för en elitistisk politik. Tänk bara att fram till 1990-talet hade man en extremt låg fastighetsskatt(schablon), fullt avdragsgilla räntor till 90% samt räntebidrag under 5-10 år. Vanligt folk insåg aldrig hur otroligt ojämlikt systemet var. Reavinstbeskattningen var även real dvs inte nominell. Ett väldigt kostsamt system att administrera.
– Fastighetsprisökningar startar på toppen av socialgrupperna(info-överläge) men
kräver deltagande hela vägen underifrån. Det skapas mer stabila prisgrupper över tiden om subventionerna hålls nere.
Nackdelar:
– Möjligen något mer segregerad bostadsmarknad. Men vem har sagt att alla ska ha råd med egen bostad…nu och med en gång? Jo, de som sitter överst i pyramiden förstås.
När Tyskland återförenades infördes en beskattning likt ovan. Den fungerar väl sägs det. Framförallt driver den inte på boom-bust som Sverige (med vår syn på banking sedan 1985 samt "fria belåningsgrader").
Sist men inte minst. Bostäder är först och främst konsumtion, inte sparande. Centralbankerna styr prisbildningen genom inflationsförväntningar. Men när det gäller bostäder t.ex är de oförmögna. Ändå agerar politikerna som stimulator av förväntningarna på bostadsinflation. Och ingen liten inflation heller. Bättre att därför se utlåning till bostäder som konsumtion och behandla utlåningsreglerna därefter. Men som sagt…elitism råder och dålig integritet. Bostadsbeskattningen är det område som utretts mest….ändå vågar man aldrig sätta ner foten när det gäller neutraliteten mot hyresgästerna. Det råder korruption. Ungefär som när de sätter sina egna förmåner.
@rttck
Undrar just hur det stämmer överens med den "skatteteori" du refererade till (vilken teori det nu var). Skippar man reavinstbeskattning så ligger det ju nära till hands att man skippar övrig inkomst av kapital. Med symmetrikonceptet kan man iaf väl knappast motivera att man skall beskattas för ränteintäkter om man inte får dra av räntekostnader?
Mot den bakgrunden förefaller det vara mer i linje med allmänna principer att man medger avdrag för de kostnader man har för att kunna få (beskattningsbar) vinst. Visserligen blir konsekvensen att om man skippar vinstskatten så försvinner rätten att dra av kostnader för vinsten.
Fastighetsbeskattning är en annan fråga och jag håller väl med om att det kan förefalla rimligt att man beskattar fastigheter, men jag håller vid ståndpunkten att kommunal beskattningsrätt borde snarare avvecklas än att utvecklas. I princip alla skatter borde vara statliga (då det i praktiken är riksdagen som beslutar om dess användning och därmed dess storlek).
Frågan om affärsbankernas risktagande har vi diskuterat innan och jag har för mig att du accepterade att de riskerar insättarnas medel på bostadsmarknaden. Med ett system där panten utgör full säkerhet för lånet så innebär det ju att man ökar bankernas risker (och därmed ökar risken för insättarnas medel). För övrigt finns det flera sätt att åstakomma motsvarande minskning av risken för insättningarna.