Våra svenska politiker försökte inbilla folket att höjda kapitaltäckningskrav för bankerna inte skulle skickas vidare som kostnader för slutkunden. Duh!
Åtminstone här på bloggen påtalades det upprepade gånger att naturligtvis kommer alla statligt påkallade obligatoriska ökade kostnader för bankerna att föras vidare till slutkund. Schibsted/SvD har nu en artikel som konstaterar att så också blev utfallet. Bankerna har höjt sina marginaler på bolånen, för att kompensera att man numera måste ha mer eget kapital.
Företag har något som kallas kunder. När staten lägger kostnader på ett företag skickar man vidare kostnaden till kunden. Detta gäller speciellt när alla företag i samma bransch åläggs samma kostnad, i detta fall bankerna. Undantaget är när politikerna lägger kostnader på svenska företag, men det finns utländska konkurrenter utan dessa kostnader. Då lägger de svenska företagen istället ner, jmf jordbruket.
Antingen är våra finanspolitiker A) dummare än tåget, alternativt obildade och saknar normalbegåvad analysförmåga, eller så B) ljög de som borstbindare när det sades att detta inte skulle drabba kunderna.
Eftersom man inte ska förvänta sig illvilja när något kan förklaras med inkompetens, så gäller alternativ B ovan.
Sedan fortsätter fall A) genom att man mumlar om att konkurrensen inte fungerar väl om man kan välta över kostnaden på kunderna och att det är något för konkurrensverket.
Duh!
När samtliga leverantörer (bankerna) får samma kostnader på sig, så är det inte en konkurrensfråga. Verkligheten är att man ökade samtliga bolånebankers kostnader. Den som då tror att de kostnaderna inte förs vidare av alla banker är som sagt dummare än tåget.
18 kommentarer
Men man kanske kan ge kunderna nåt bidrag eller avdrag för att kompensera?
/Socialisten
(Nynnar lite på en passande Ebba Grön låt)
Våra politiker är föraktliga. Det enda man kan dividera om är de exakta skälen till att de är föraktliga. Flertalet, torde utgöra det korrekta svaret.
Mmm…bra sammanfattning. Konkurrensverket har under mycket lång tid tagit fram en mängd förslag(en del mycket bra) som ständigt förkastats av departement/regering. Jag underhand insett att politiker inte vill ha riktig konkurrens eftersom de i många fall leder till effektivare marknader och deflations-effekter men även sämre tillväxt. Det senare som kortsiktig effekt genom färre jobb. En av de tidigare riktigt bra cheferna(Claes Norgren) slutade i protest då regeringen aldrig släppte fram riktiga reformer. Ibland undrar man om orsakerna var lobbyism och korruption. Eller var det bara en oförmåga att tränga in i omfattande konkurrensundersökningar?
Tror inte det är ANTINGEN A) eller B) ovan.
Förefaller rimligt att det är BÅDE A) och B).
Är det inte rimligt att de som lånar betalar för den risk som det innebär att låna ut pengar?
Dagens citat: Man ska inte förvänta sig illvilja när något kan förklaras med inkompetens.
Väldigt fint, nästan lite ädelt. Kan tolkas som att man inte nödvändigtvis ska ge sig på de med extra behov, utan snarare lite jesusaktigt tänka att de inte vet vad de gör, så förlåt dem.
På den negativa sidan kan väl påtalas att det just nu är många med dessa extra behov i den politiska maktsfären.
Har kunden inget alternativ är det fritt fram att vältra över kostnaderna på kunden men å andra sidan varför är inte redan kundernas betalningsvilja maximalt utnyttjad? Har det redan nått gränsen kommer beskattningen att påverka vinsten. Vill man ha bättre fungerande samhälle är dock den korrekta åtgärden att ordna konkurrens så kostnaderna för banktjänster sjunker.
Har väl aldrig funnits så många som ger ut bolån eller andra lån som idag? Konkurrensen har aldrig varit större.
Själva tanken med högre kapitalkrav är ju att tvinga bankerna att ha högre marginaler, så syftet uppnås också.
På marginalen leder förstås högre kostnader för bolånekunder till att några väljer bort att låna, eller lånar mindre, enligt samband mellan utbud och efterfrågan. Det är troligtvis en positiv effekt när det gäller finansiell stabilitet.
"Konkurrensen" är så att säga inte från andra banker, utan helt andra alternativ, tex hyra istället för att äga, eller spara istället för att låna. De som ändå väljer att låna kan förstås inte komma undan den ökade kostnaden.
Är det ett problem att lånekostnaden för bostäder ökar och samtidigt i högre grad frikopplas från reporäntan?
Är det ett problem att lånekostnaden för bostäder ökar och samtidigt i högre grad frikopplas från reporäntan?
Politiker lär sig tidigt att man inte ska säg sanningen för då finns det risk för att människor agerar på sätt som inte är önskvärt.
"Våra svenska politiker försökte inbilla folket att höjda kapitaltäckningskrav för bankerna inte skulle skickas vidare som kostnader för slutkunden. Duh!"
Inte nödvändigtvis. Högre kapitaltäckningskrav är inte definitionsmässigt en kostnad för Banken. "Kostnaden" för kapitalet beror på vilka avkastningskrav banken/ägarna har på eget kapital. Denna är knuten till risknivån och risknivån är (delvis) knuten till andelen eget kapital. En högre andel eget kapital ger lägre risk vilket ger lägre avkastningskrav. Ingen aning om denna lägre risk väger upp högre kapitalkrav.
Somna om!
ALLA skatter/pålagor etc. drabbar inte kunden. Det beror på supply/demandkurvornas lutningar hur tex. en bensinskattehöjning fördelar sig mellan slutkund och återförsäljare, hur det påverkar utbud och efterfrågan. Har ngt vagt minne av räkneexempel från en kurs i makroekonomi som jag inte slutförde.
Jag vidhåller att man bör avskaffa insättargarantin och införa centralbankskonto för allmänheten med betalkort och internettjänst. Då kan folk välja mellan att parkera sina pengar risk- och räntefritt hos centralbanken eller att låna ut sina pengar till kommersiella banker och därmed erhålla ränta samt riskera att bli av med dessa pengar om banken går i konkurs. Någon sådan marknadsmekanism finns inte idag. Somliga tror att insättargarantin endast är ett skydd av insättarnas pengar. Men det innebär samtidigt en subvention av bankernas inlåning och ett skydd av bankerna för att dessa inte skall behöva oroa sig för att tvingas betala sina skulder.
Håller med till fullo!
Det fina i kråksången kommer när man sänker kapitalkravet i framtiden så frigörs kapitalet igen och bankerna kan då t.ex. dela ut detta till aktieägarna.
Det finns med säkerhet en hel del korkade politiker, men det är också en gammal sanning att lögnen är politikernas främsta verktyg.