Finansmarknadsminister Per Bolund (mp) känner vart vindarna blåser nästa vecka, och fullt medveten om att han inte osannolikt avgår tillsammans med hela (s)va(mp)regeringen efter budgetomröstningen vågar han nu prata om att förändra ränteavdraget. Tydligen har han tagit initiativ till att diskutera frågan med oppositionen.
Till Schibsted/SvD säger Bolund:
“I Danmark har man haft en bred samsyn och i försiktiga steg förändrat ränteavdragen. Där började man med att föra diskussioner med partierna. […] Jag tror att även oppositionen känner ansvar för ekonomin om man inte tar till riktiga åtgärder.”
Amorteringskrav kan införas genom myndighetsförordning, vilket nu kommer ske, men ränteavdragen handlar om beskattning och som sådan är det riksdagen som tar besluten.
Det är förstås positivt att snart avsatte Bolund vågar diskutera det hela. Och insiktsfullt nog upprepar han det jag länge sagt:
“[D]et är lättare att göra förändringar i ränteavdragen när det är låga räntor.”
Så sant. Bra där. Bolund är ibland riktigt kompetent, trots att han är miljöpartist.
Det centrala är dock att ovanstående uttalande nog kan ses som ett tydligt besked om att regeringen inte kommer utlysa extra val vid ett budgetnederlag. För minskade ränteavdrag framdrivna av Södermalmsbolånetorskarnas eget Miljöpartiet kommer kosta röster, när väljarna på denna grönaste av öar sitter med mångmiljonlån…
Så kära Södermalmshipsters – det var Miljöpartiet som tog det första initiativet till att ta bort era ränteavdrag.
Vad gäller genomförandet så kommer nedan ganska strax kommentarer från skuldslavarna om att då måste man minska reavinstskatten motsvarande. Javisst, skatt är av ondo, så bort med reavinstskatten. Den bör rimligtvis ligga på samma procentskatt som den nya bolagsskatten, som sänkts för att företagen inte längre får göra hur stora ränteavdrag som helst.
34 kommentarer
Deflation och arbetslöshet är bra?
Vad har det med saken att göra?
Han syftar nog på att det blir mindre pengar över för hushållen som kommer dra ner konsumtionen vilket leder till att företag börjar dra in på personal och ger fler arbetslösa.
Det är dock ett nödvändigt ont eftersom alternativet är än mer förödande.
hahaha som att det skulle ha någon effekt på deflation o arbetslöshet öht.
ni torskar är för roliga 🙂
Själv tycker jag förslaget (tror jag fick det härifrån?) att avdrag får göras från eventuell vinst den dag man säljer är att föredra. Det får förhoppningsvis önskad effekt då lånekostnaden ökar, men det minskar "flyttskatten" vilket förhoppningsvis kan hjälpa till att få upp omsättningen.
Eftersom jag själv lagt förslaget håller jag förstås med, även om det missgynnar oss som inte har lån på fastigheten. Fast vi missgynnas idag ändå.
Vi misogynas menar du väl?
Ett första steg vore att begränsa avdragsrätten till motsvarande reavinsten på fastigheter dvs 22%. en bra första sänkning med 8 %-enheter och en plan för resterande.
Ja, vi har ju inte symmetri idag när man har 30% avdragsrätt men bara skattar 22% på vinsten.
Lantbruk skattar 29% (så det absolut inte är mycket kvar när bonden konkat.)
Fast lantbrukaren har full avdragsrätt för räntorna, en kostnad i rörelsen. Utom de lån som anses hänföra sig till boendet förstås men det brukar vara en mindre andel.
Jag har aldrig förstått varför det ska vara 22% i reavinstskatt på att spekulera med lånade pengar i sin bostad. Den som har ett antikare synsätt och försöker spara ihop till sin bostad kan få skatta med 30% på reavinsten under tiden. Sparar men dessutom pengarna på en bankbok så får man en ränta understigande inflationen att dessutom betala skatt på, rena stölden.
Det gamla systemet med uppräkningstal för inköpsvärdet var mycket bättre än den skadliga reavinstskatt vi har idag. Tänk bara på familjen som vid skilsmässa snarare behöver mer pengar för att anskaffa två bostäder men som idag istället straffas med reavinstskatt.
Samhällsekonomiskt är det bra med låga transaktionskostnader för byte av boende och om sektorn anses skall bära en skatt så är det bättre med en ordentlig fastighetsskatt.
Vid låga transaktionskostnader uppsöker individen sitt optimala boende vad gäller pris och belägenhet, ingen stannar kvar någonstans för att slippa utlösa flyttskatt.
En fastighetsskatt är av hög kvalitet då den dels betalas av alla – direkt eller indirekt – och fastigheter lämnar heller inte landet.
Ni ser saken snävt utifrån att allt fortsätter uppåt. I en annan parallelvärld, just nu, har bostadspriserna fallit under ett antal år, så att flytt utlöser rejäla förlustavdrag istället.
Och så kan det bli i den här världen också. Då måste man ha ett system som klarar det också.
Samhällsekonomiskt är det faktiskt *inte* bra om arbetsbefriade inkomster, typ "att bo", har betydligt lägre skatt än skatten på arbete.
Jag fick upp ögonen för det här kring 1980 då en arbetskompis berättade att hans far just gått i ålderspension och sålt den lägenhet han bott i på Östermalm och tjänat mer på detta boende än 50 års total inkomst som snickare utan en enda sjukdag.
En del parallella världarna känns mer realistiska än denna. Max Tegmark med boken Vårt matematiska universum rekommenderas för även detta.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Från DI idag:
"SCB redovisade på förmiddagen att ökningstakten för hushållens skulder oväntat steg till 5,9 procent i oktober, jämfört med 5,7 procent i september. Enligt SME Direkt väntades en oförändrad ökningstakt.
Nordeas Andreas Wallström noterar i ett kundbrev att enligt deras säsongsjusterade mätning ökade hushållens skuldsättning med 17 miljarder kronor bara mellan september och oktober.
"Detta är den högsta månatliga ökningen på fyra år, och ökningstakten är nu lika hög som under 2006 och 2007", skriver han."
Detta alltstå trots att det mer eller mindre dagligen var flera artiklar om det kommande mötet i november i stabilitetsrådet och spekulation kring vilka åtgärder som skulle komma.
Marknadsekonomi fungerar väl såhär. tillväxten ger j att hus/BR priser går upp stadigt, ju mer "inne" en adress är blir det ju dyrare att bo där. Bubblorna spricker och alla pekar på olika saker som bidragit. Problemet är väl att bankerna har lånat ut pengar utan att tänka efter. Men jag kör ett pass på cykeln och skrattar lite åt grannarna och de som förköpt en litet radhus för 8 MSEK…. med lån på 7….
Varför fokusera på skattehöjningar för svenska folket (för det är vad minskade avdrag innebär)? Istället borde man fokusera på att sänka inkomstskatterna.
Nej, det är inte höjd skatt. Det är minskat bidrag. Och som i slutändan kan leda till minskad skatt.
Nej, det är inget minskat bidrag. Bidrag är när staten stjäl andras pengar och ger till dig. Att du får göra avdrag på skatten, alltså behålla mer av dina egna intjänade pengar, är inte ett bidrag, det är ett avdrag/sänkt skatt.
Att just folk som lånar får ett riktat skatteavdrag ett bidrag i min värld. Man får inte skatteavdrag för att man idrottar, läser böcker eller prenumererar på någon tjänst(spotify, whatever). Dessutom ett ovanligt skadligt bidrag som i praktiken inte ger någonting tillbaka till låntagaren då priserna ökar och lånekostnaden förblir konstant.
Ett riktat skatteavdrag är fortfarande ett skatteavdrag. Det är alltså ett avdrag, inte ett bidrag. Som sagt, ett bidrag är när staten tar någon annans pengar och ger till dig. Att du får behålla mer av dina egna pengar är inget bidrag.
Skall man ha riktade skatteavdrag, så måste det nog kunna motiveras politiskt, att det har en allmän nytta.
Vad den allmänna nyttan av ett massivt branschstöd till bankerna, för det är vad ränteavdraget är, övergår mitt förstånd. Varför ge skattelättnader just för bankernas kunder? RUT och ROT uträttar ju något produktivt i alla fall. Men bankstödet?
Jupp. Bankernas vinst på lånen täcks helt upp av ränteavdraget, som alltså är ett rent stöd till banksektorn.
@viktualiebroder:
Absolut, det bästa vore att den oöverskådliga djungeln av avdrag, undantag och specialregler inom skattelagstiftningen togs bort helt, och ersattes med en låg, platt, enhetlig skattesats. Men det kommer tyvärr aldrig att hända.
Det är för många hundratusentals skattepengsdiare som då skulle bli utan jobb. Vi skulle t.ex. inte behöva några heltidspolitiker, om de inte kunde sysselsatta sig själva med ändlösa debatter och småjusteringar av alla lagar och förordningar.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Varför ta bort ränteavdraget?
Speciellt om nån ser det som bidrag?
Vem får låna?
Vem behöver låna?
Unga med bra inkomstförutsättningar och goda låneobjekt.
"Varför ta bort ränteavdraget?"
För att många anser att vi har farligt höga lånenivåer i Sverige och att minska/ta bort ränteavdraget kommer att göra det dyrare att låna.
"Speciellt om nån ser det som bidrag?"
Det är rent kontraproduktivt att ge bidrag till att låna mer när man vill minska utlåningstakten.
"Vem får låna?"
I princip vem som helst
"Vem behöver låna?"
Väldigt få "behöver" låna, men väldigt många lånar och vill låna.
Idag bands allt om. 10 år 3.7%.
Möjliggör personliga konkurser, alltså 'kasta in nyckel o tacka för lånet', då ökar risken o vinsten sjunker vilket måste kompenseras med åtminstone ett bättre urval av vilka ska få låna, ränteökning tar resten så att vinsten blir samma.
Tar man sen bort ränteavdraget så stryks ju 'räntesnurrorna' bort.
Men skattereduktionen sker då genom inköp av skithusstolar från det egna bolaget i Luxemburg, men snaran stryps åt lite
Intressant att jämföra med Danmark, vet inte var de ligger nu men tidigare hade de ett trevligt upplägg där man fick dra 100% av räntekostnaderna mot inkomstskatten. Det skapade en massa fina effekter men tyvärr var det nog också det som sänkte landet 2009.
Sänkt bolagsskatt och minskade ränteavdrag är hittills bara ett förslag som inte kommer att gå igenom. Hade dödat räntesnurrorna men det vill väl inte en socialistisk regering besluta om, det drabbar ju storföretag mer än småföretag.
Mycket tråkigt att vi inte hade tillräckligt framsynta politiker för ett par år sen som kunde minska ränteavdraget i motsvarande takt som riksbanken sänkte räntan. Vi hade då kunnat få den önskvärda effekten att stimulera den allmänna ekonomin med lägre räntor utan att på samma gång blåsa upp bostadspriserna med för låga räntor. Nu när reporäntan ligger på noll är det tyvärr för sent för något sådant.
Tex sänktes räntan från över 4 till under 3% under några månader i början av 2000-talet. Man gick då från kanske 5% bankränta till 4%. Med 30% ränteavdrag hade man 5*0,7=3,5% vilket vid 4% motsvaras av ett avdrag på 12,5% istället för 30% (4*0,875=3,5%). Dvs företag etc kan låna till lägre räntor och SEK försvagas så exporten ökar men folk kan inte belåna sig mer än innan.