Slate har en mycket intressant artikel, där verkligheten överträffar dikten. Ryska och ukrainska science fiction-författare har under många år skrivit böcker om just ett krig i eller om Ukraina och Krim, och nu slåss rent av dessa författare på olika sidor i det faktiska kriget.
Det är rent av så att en av den långa listan av författare, Fedor Berezin, numera är ställföreträdande försvarsminister i “Folkrepubliken Donetsk”.
 |
| Högerextremismen i Frankrike,
Danmark, Österrike och Ukraina |
Andra författare som skrivit mer eller mindre profetiska skildringar av ett krig i Ukraina är Andrei Valentinov, Gleb Bobrov och Grigory Savitsky, där de senare två i princip rakt av skildrade det som idag pågår, så som ryssarna och Ryssland beskriver konflikten, dvs att Kiev skulle styras av nazister och ägnar sig åt etnisk rensning. Verkligheten är dock att nazisternas kandidater fick sammanlagt 2% i presidentvalet och att den folkvalde majoritetspresidenten är gift med en judinna, så någon nazistregim i Kiev har man inte. (sd) har större stöd och fler mandat i Sverige än extremhögern har i parlamentet i Kiev, för att inte tala om i länder som exempelvis Frankrike, vilket exempelvis avspeglar sig i antalet antisemitiska hatbrott i olika europeiska länder.
Slate skriver:
“Donetsk citizen Grigory Savitsky made his literary debut in 2009 with Battlefield Ukraine: The Broken Trident, which depicts a scenario uncannily similar to Berezin’s saga, right down to 2010 as the start of the war. The back cover summary refers to “ ‘Orange’ Nazis” who provoke a civil war in Ukraine and unleash genocide against the Russian-speaking population”
Frågan blir då hur mycket skönlitteraturen bidrog till att man i just sydöstra Ukraina drog igång ett uppror mot “nazisterna i Kiev”, ivrigt understödda, förstärkta och utrustade av Rysslands Putinregim?
Tiotusentals hade redan läst böckerna, nu har böckerna blivit verklighet med en av författarna som ställföreträdande försvarsminister…
Den ukrainske politikern och science fiction-entusiasten Arsen Avakov höjde redan 2009 ett varnande ord i en debattartikel och beskyllde denna litterära strömning för att vara en rysk idé för att tilltala äldre rysslandnostalgiker och en ung okunnig generation.
Idag står de forna vännerna Avakov och Berezin på var sin sida i konflikten.
Och romanförfattaren Dimitry Bykov har döpt kriget i Ukraina till “författarnas krig” och uttryckligen skrivit att kriget förutsågs, planerades och genomförs av science fiction-författare. Oavsett har onekligen litteraturen underhållit och bidragit till de stämningar som lett till dagens krig.
Mer detaljer än i detta referat av Slates artikel kan ni läsa på Slate, där ni också hittar omslagen på en rad av de berörda böckerna.
Litteraturen är alltid en spegling av samtiden. Men det är ofta som ett besök på Lisebergs spegelhus. Det du ser är på riktigt, men ofta en förvriden spegelbild. Vi kanske skrattar åt det vi ser, men verkligheten finns där under ytan.
Ibland är spegeln korrekt, även om vi inte gillar det vi ser.
Mina egna första två romaner, Midvintermörker och Midsommargryning är på samma sätt en spegling av samtiden. Inte av att Ryssland ska annektera Gotland, utan en spegling av den svenska strategiska blackouten och nedläggningen av det svenska försvaret. Frågan är dock, likt i fallet Ukraina, hur mycket litteraturen formar verkligheten? Debatten kring försvaret av Gotland är på en helt annan nivå idag än 2011, när Midvintermörker först publicerades. Kommande Stjärnklart kommer däremot inte handla om en konflikt med Ryssland, utan något mycket värre…
10 kommentarer
Antalet antisemitiska hatbrott i ett samhälle korrelerar väl med antalet antalet judar och antalet muslimska, främst arabiska, invandrare.
Citerar:
"den folkvalde majoritetspresidenten är gift med en judinna, så någon nazistregim i Kiev har man inte."
Vad har judefientlighet med nationalsocialism att göra? Syndabockar är alltid syndabockar och de skapas oftast när det passar en maktregim. Alltså behöver inte en ultra-nationalistisk regim förebrå t.ex judar för något per se. Du glömmer att nazifieringen var en produkt av ryska revolutionen och rädslan för kommunismen etc. I Mazepa och hans efterföljare har alltid varit ultra-nationalister och stridit med väst mot Ryssland(t.ex under WW2 med Tyskland). Oligarkin´s välde styr i Kiev.
I en diktaturstat som Ukraina är det vidare självklart att förstå vad som händer bakom parlaments-skynket. Det är där makten och korruptionen döljer sig.
Ukraina är riktigt efterblivet och till och med värre än Ryssland. Deras historia säger allt och de är förstås fattiga. Det bästa är om dom får slåss som dom vill och bestämma sina gränser själva. Hoppas flygbolagen har lärt sig en läxa flyger utanför området nu. Vad dom kommer fram till har ingen betydelse. Skulle dom äta upp varandra som kannibaler till sina man så vore det bara bra för överbefolkningen i världen och förövrigt även för landets oljeförsörjning.
Du är verkligen en obehaglig människa Urban.
Man kan inte lugga en flintskallig och det gör Cornus scenario mindre sannolikt. Det finns bara inget att ha för dom här. Med kärnvapen är det mer rationellt att hota och skicka iväg lite och mer om det skulle behövas. Plötsligt blir stormakterna överens i ett kortsiktigt egenintresse. Att Gotland skulle ha något militärt värde av betydelse för ryssarna är osannolikt.
Skulle det bli någon militär konflikt med Ryssland så är det mer sannolikt att det beror på sinande naturresurser och mer bestämt på att svenskarna inte får någon olja. När olja finns i Ryssland blir Storsvensken triggad och landet ska demokratiseras med yttrandefrihet och kvinnors och homosexuellas rättigheter med mera. Det är bara att extrapolera och här behövs inga fantasiromaner.
Med massinvandringen gräver svenskarna sin egen grav. När naturresurserna sinar och tillförseln stryps så kommer problemen exponentiellt med överbefolkningen. För stor befolkning i området ger stora problem och vissa måste bara bort och då allt ställs på sin spets. Systemet havererar. Makthavarna blåser då på med retorik mot utlandet för att öka enigheten. Och så slås Stockholm ut rejält med de bästa vapnen. I den då rådande situationen kan också detta vara bra. Många års invandring balanseras bort. Därför skulle jag aldrig bosätta mig där och de som bor där får skylla sig själva. Ungefär så kort kan man skiva science fiction utan onödig moralism.
Cornucopia?s drömmar påverkar verkligheten. När drömmar dokumenteras blir de starkare och finslipas. För en del blir de verksamhetsplaner eller innovationer medan andra enbart påverkar egna och andras framtida åsikter om verkligheten. Själv läste jag mycket science-fiction (SF) under tonåren och det ledde till studier och yrkesval men också eget företagande som hobby från de sena tonåren.
SF i stor mängd ger ett öppnare förhållningssätt till hur världen är eller kan bli. Mina tidiga fel i bedömning av ny teknologi var till största del tidsfaktorn och hur svårt en ny ide oftast har att slå igenom. Gamla galna ideer lever länge kvar i samhället i vår världsbild och håller utvecklingen tillbaka. Homeopati, dyrkan av monarki och rädsla för vaccin tex.
Cornucopia? har fått mig mer medveten om hur nära Peak Oil är och troliga samt möjliga konsekvenser. Detta påverkar mitt agerande. Konsekvenser av bostadsbubblan på samma sätt och som en reaktion gick jag i höstas med på min frus vilja att sälja en del aktier för att få bort 90% av lånen för villan, lantstället var redan skuldfritt och aktielånen avvecklade jag snabbt år 2000. Största förändringarna i mitt tänkande är ändå betydelsen av ett fungerande försvar och hur vargen uppfattas av fårägare.
Att kunna byta åsikt tycker jag är viktigt. Cementerade tankar är allt för vanliga. Innan jag läste teknisk fysik var jag stark anhängare av kärnkraft – idag gäller detta bara fusion och dess derivat, som ger oss mesta elen idag i Sverige. Jag ser vårt beroende av fission men gläder mig åt att det krympt starkt under senare år. Satt länge i styrelsen för ett energibolag och konstaterade att majoriteten var fissionsanhängare. Nu några år senare köper man in enbart vind och vattenkraft samt lite direkt sol, dvs man är helt fritt från fossil energi. Inbillar mig att mina tidiga åsikter påverkade lite men mest den nya styrelsen givetvis.
Ser fram mot Stjärnklart som jag bara läst några få manussidor av.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Vi måste stärka och finslipa våra drömmar så att verkligheten, vår värsta fiende, inte blir så obehaglig. För detta behövs ett Nobelpris i fantasi på liknande sätt som Riksbanken har infört ett Nobelpris i ekonomi. Fantasin måste stabiliseras utan att bli gammal och kännas unken. Tyvärr tror allt färre av oss på himlen och en hållbar utveckling och kanske trenden kan vändas. Annars återstår bara privata fantasier, vilket kan bli väldigt torftigt.
Energiföretagens styrelser har ett viktigt ansvar för fantasins förnyelse inom energiförsörjningen. Vissa personer har dragit ett tungt lass inom att expandera det möjliga bortom det omöjliga. Eftersom alla inte inte kan få Nobelpriset i fantasi så borde vi ge dessa personer en bonus, som borde vara skattefri och delas i efterhand och postumt till anhöriga. Man borde kunna nominera sig själv både till fantasipriset och fantasibonusen på bloggar på nätet.
Det är ju onekligen mycket fascinerande hur det kan uppstå sådana här relationer eller vad man ska kalla det men jag tror definitivt att det har en inverkan, eller så är det så att författaren har hittat en för tiden rådande trend och att resultaten är oundvikligt. frågan är ju då om det är medvetet eller undermedvetet men i vissa fall tycks det vara en självuppfyllande profitia.
Men i de forna öststaterna så är ju kulturen betydligt mer betydelsefull än i väst så vem vet.
"Konst är inte en spegel som man håller upp mot verkligheten, utan en hammare med vilken man formar den." (Parafras på ett citat ur Hamlet) Berthold Brecht.
En annan goding är ju episoden i Hedersskuld av Tom Clancy där en fanatisk dåre kör ett trafikplan in i Capitolium i Usa, nu utspelades ju inte exakt samma scenario i verkligheten men tillräckligt för att kvala in på Topic tycker jag.
jymdmonstej?