Bensinpriset sägs nu återigen kosta mer än 15:- SEK (officiellt listpris hos Statoil 15:08 SEK) på inbördeskriget i Irak/ISIS invasion av Irak, en prisnivå vi senast såg senast 2012, på betydligt högre oljepris i svenska kronor.
För en historisk titt på utvecklingen för oljepriset, med för oss svenskar relevanta mått, dvs priset i svenska kronor, och priset på bensinen vid pumpen, så bifogas en graf nedan. Bensinpriset för de senaste tre månaderna saknas än så länge hos SPBI, och siffrorna för oljepriset i juni 2014 är förstås preliminära då det idag är den 19:e juni.
 |
| Råoljepriset (Brent) i SEK per fat och bensinpriset i SEK per liter.
Klicka på bilden för skarpare grafik. |
Återstår nu att se om den sedvanliga tillvänjningen fungerar eller om det blir ett sk uppror igen, dvs att man skriver på listor som sedan kanske skickas till riksdagen, där de ignoreras och arkiveras i diariet.
Värt att notera att för oss svenskar var rekordet för oljepriset inte sommaren 2008, utan under första halvåret 2012. Oljepriset ligger dock kvar på 2008 års nivåer, rent av högre som årsmedel, då sommaren 2008 var en tillfällig prisspik.
18 kommentarer
Råvaran har ökat i pris från ca 1,5 kr/liter (ca år 2003) till ca 4,5kr/l (700/159) vilket ger ungefär samma ökning ut i pump om man räknar med momsen. och se på fan, det stämmer ju 🙂
När börjar det bli lönsamt syntetisk diesel från kol eller från biomassa ? (att sedan all odlingsbar yta i Sverige måste används till råvaruproduktion spelar ingen roll eftersom vi redan importerar 90% av maten)
Var det trettio kronor litern eller hundra trettio eller trettio gånger dyrare för tyskarna än för jänkarna under kriget?
Innan syntetisk diesel blir lönsam, så har det blivit lönsammare att anställa drängar som gör jobbet manuellt.
Något OT men en fundering iaf.
Sedan några år tillbaka råder inom EU ett stort bensinöverskott samtidigt som det är brist på diesel. Detta beror på raffineringstekniska omständigheter och att andelen personbilar som drivs på diesel ökat mycket snabbt den senaste 10-årsperioden. Färdigraffinerad bensin skeppas därför till andra delar av värden, främst till USA, med extremt magra marginaler men är enda lösningen för att bli av med bensinfraktionen.
Oljebolagens bruttomarginal 2013 (enligt ekonomifakta.se) på bensin i Sverige är ändå nästan dubbelt så stor jämfört med diesel, 1,4kr/liter för bensin mot 0,8kr/liter för diesel, och trenden är att gapet ökar. Utbudsöverskott och och stigande marginaler passar inte riktigt ihop med de teorier man fick lära sig på nationalekonomiföreläsningarna..
Någon som har en förklaring? Kartellbildning i farten?
Tror inte på svenska uppror. Däremot kan det bli tufft för arabiska taxichaufförer som lever på marginalen (det var ju dyrare råvaror som låg bakom den arabiska våren).
Du menar arabiska taxichaufförer i Sverige, eller?
Kanske dax för de som bestämmer att börja fundera på hur man skall ordna med laddmöjligheter för elbilar.
Börjar man planera nu så kanske man har något färdigt om 15 år, vad jag vet så är det inget som den rödgröna röran i Göteborg fokuserar på.
"De som bestämmer" = politiker?
Det borgar knappast för optimal resursallokering om politiker ska "ordna" utbyggnaden av laddinfrastruktur. Var snabbladdare ska placeras, med vilken teknik och i vilken takt utbyggnaden ska ske är en fråga som är mycket lämpad att lämnas till "marknaden". Politikerna kan stödja utbyggnaden genom smidig hantering av tillstånd och andra ärenden men i övrigt bör de hålla sig undan.
Om elbilar skulle slå igen på lite bredare front kommer våra kära politiker få att annat problem att besluta om. Nämligen ett minskande skatteunderlag. Effektskatten och koldioxidskatten på fossilbränslen är i allt väsentligt är fiskala skatter som tillsammans med momsen bidrar med ca 70 miljarder kr till stadskassan och knappast något som någon politiker har råd att avstå.
Lösningen? Kilometerskatt på elbil kanske?
Höjt elpris genom mer skatt lär vara en lösning. Blir visserligen inte enbart elbilsägare som får betala detta men höjningen kan motiveras genom höjda energipriser i allmänhet. Blir lättare att ta ut högre elpris om motsvarande energi från olja/kol/gas ligger ännu högre. Fjärrvärmekostanden brukar t.ex. höjas när oljepriset stiger oavsett om fjärrvärmen kommer från oljeeldning eller ej.
Håller med om att politiker inte ska pyssla med att sätta ut laddstationer. Blir bara fel. Visserligen skulle kommuner kunna se till att deras anställda hade möjlighet att ladda bilen på jobbet men undra hur Skatteverket ser på det? Lär vara löneförmån om de anställda inte betalar för elen. Vissa kommuner kommer kanske vilja se till att få till laddplatser i marknadsföringssyfte inledningsvis. Blir dock problem med att man då konkurrerar med privata aktörer.
Skatteverket brukar ju vara som hökar på allt som kan tolkas som en löneförmån så helt klart är det något som måste tas hänsyn till.
Vad gäller laddning på arbetsplats borde en vanlig 16A motorvärmarstolpe duga för de flestas behov och är helt klar något som politiker kan ta tag i på de arbetsplatser de bestämmer över. Tesla har ju diskuterats här på bloggen nyligen och om vi tar i i överkant drar den ca 300 Wh per km. Om man laddar med 3,3 Kw i 8 timmar med 90% effektivitet kan man följaktligen köra 3,3*8*0,9/0,3 = 79 km efter 8h laddning vilket torde vara mer än tillräckligt för >98% av alla pendlare. Behövs det så mycket mer laddinfrastruktur för dagligt bruk?
Dagens fossilbilar lever ganska länge så även när elbilarna slår igenom tar det tid att fasa ut bensin och diesel om nu inte all tillförsel plötsligt upphör. En sann trängselskatt istället för den tull som nu finns skulle skynda på processen att få bort fossilbilarna om elbilar får lite lägre trängselskatt till en början. Kan motiveras med att de åtminstone inte ger de luftföroreningar som fossilen ger. Kilometerskatt för alla bilar där då tyngre fordon får högre skatt tycker jag kan vara bra.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Jag håller med Nanotec, det skulle ta lång tid att fasa ut bensin och diesel.
Det skulle dessutom vara ett ekonomiskt vansinne att skrota fullt användbara fordon.
Enligt min uppfattning skulle konvertering av motorerna i de befintliga bilarna till vätgasdrift plus ett par gastuber i bakluckan vara en ekonomiskt vettig övergångslösning. Jag medger att man får sämre verkningsgrad än en elbil. Men å andra sidan får man en jäkla massa vätgas för pengarna man sparar.
Detta förutsätter att statsmakterna storsatsar på vindkraften och bygger elektrolysanläggningar. Som bieffekt skulle vindkraftverken få avsättning för all producerad elkraft under blåsiga perioder och därmed bättre lönsamhet.
Att använda vätgasen till ammoniakframställning (kvävegödsel) eller att pumpa in den i någon pipeline för naturgas skulle också öka lönsamheten för våra vindsnurror.
Således inga problem för avsättningen av vätgasen om bilarnas förbrukning inte skulle hänga med i utbyggnadstakten.
@Ocke: Kan tänka mig att Skatteverket då antar att en elbil kan laddas motsvarande 8 mil per dag. Avdragsersättning för bensin, etanol och andra bränslen exklusive diesel är 9,50 så då borde man ju kunna räkna med som löneförmån… Löneförmånen per år blir då dryga 17 tkr som det ska skattas för…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det är fortfarande relativt billigt jämfört med om/när Mp tvingar Löfvén till en överenskommelse.
När det gällde att tvinga mackägarna att installera etanolpumpar då var de styrande väldigt snabba, utan att ha gjort någon ordentlig utredning om etanol som drivmedel och nu finns det en massa pumpar som ingen använder.
Protestlistor mot vad då? OPEC?
Det skulle vara intressant med en uppdatering pa denna artikel, med aktuell statistik.
Hogst relevant!