Från våra politiker och officiella försvarstalesmän får vi ständigt höra om att rekryteringen till det professionella insatsförsvaret går bra. Men i de detaljerade siffrorna för 2011 års rekrytering, som publicerades i senaste numret av Officerstidningen, så hoppade 40% av rekryterna av GMU, eller sökte inte vidare tjänst inom Försvarsmakten. (Officerstidningen 5/2013, PDF sidan 12)
 |
| Avhopp bland rekryter och rekrytering
till Försvarsmakten, sorterat på lyckad rekrytering efter GMU. |
Förutom skador och att den grundläggande militära utbildningen, GMU, har varit för hård och svår, så misstänker man att det även finns de som gör GMU för det beryktade civila meritvärdet (Officerstidningen 5/2013, ledare sidan 3). Trots allt slår sig ju Försvarsmakten för att GMU ska ha högt civilt meritvärde. Samtidigt sänks nu tempot på GMU, genom att utbildningen förlängs utan att fler moment tillförs. Visserligen finns det ingen silvermedalj i strid, men i en Försvarsmakt som främst ska bekämpa bönder och kommunalarbetare i tredje världen kanske inte kraven behöver vara så höga?
Å andra sidan så ska man klara av att vara i en stridszons konstanta latenta stress ett halvår i taget i ett okänt land med komplexa konflikter när det handlar om utlandsinsatser, vilket ställer helt andra krav än att slåss för livet i några få dagar hemma i Sverige innan den vita flaggan hissas.
 |
| Avhopp bland rekryter och rekrytering
till Försvarsmakten, sorterat på avhopp under utbildningen. |
Utfallet för olika förband och orters GMU varierar kraftigt. Det finns en stark (men inte jättestark) matematisk korrelation mellan antalet som gör GMU på en ort och hur många som hoppar av. Korrelationen är 0.34. För att minska avhoppen bör man alltså ha mindre och färre grupper, så att de för ändamålet bästa befälen kan ägna sig åt GMU. Kanske ger mindre grupper också bättre möjlighet till individanpassad pedagogik?
Flest avhopp och minst rekryteringar till Försvarsmakten står Amfibieregementet på Berga för. Här hoppade 33.3% av under utbildningen och endast 34.0% sökte någon form av tjänst hos Försvarsmakten. Detta kan t ex jämföras med andra elitförband som Livregementets Husarer K 3, där 61.5% sökte tjänst eller Arméns Jägarbataljon i Arvidsjaur där 51.2% sökte tjänst efter GMU.
Bäst rekrytering fick man dock från en utbildning i Gävle, där 91.2% sökte tjänst hos Försvarsmakten, följt av Kiruna med 84.2%. På dessa orter finns inga förband och endast 34 respektive 19 rekryter gjorde GMU. Även tredje och fjärde bäst rekrytering skedde i små utbildningsgrupper på orter utan förband – Härnösand och Visby.
Detta kan jämföras med marinens GMU i Karlskrona, där 74.2% av 221 rekryter sökte tjänst.
 |
| Sorterat på avhopp, med antalet
platser med som relativ linje. |
Bäst bland orter med förband var marinen i Karlskrona, som tvärt emot utbildade flest rekryter 2011. Stryker man outliern Karlskrona stiger korrelationen mellan utbildningsplatser och andelen avhopp till mycket stark korrelation och 0.48. Det är möjligt att marinen har ett ovanligt lyckat koncept för GMU, eller särdeles kompetenta befäl, alternativt väldigt motiverade sökande. Det är också den enda uppenbara platsen där vapenslaget flottan bedrev GMU 20111..
Minst avhopp hade man i Östersund och FMUndSäk i Halmstad, men noll avhopp under utbildningen. Dock fortsatte bara 65% respektive 55.55% att söka tjänst i försvaret.
 |
| Avhopp och storleken antalet
antagna på utbildningarna, med Karlskrona och Enköping strukna. Korrelationen framgår nu rätt tydligt även visuellt. |
Även Ledningsregementet i Enköping utmärker sig med få avhopp trots många utbildningsplatser och kanske är en outlier likt Karlskrona? Stryker man Enköping stiger korrelationen mellan antalet utbildningsplatser och andel avhopp till 0.60 och är alltså extremt starkt.
Totalt sett sökte bara 60.3% av de som påbörjade GMU sedan tjänst i Försvarsmakten, inklusive hemvärnet. 2011 innebar det att 931 personer fortsatte inom försvaret.
Siffrorna baserar sig på en uppföljning utförd av Karolinska Institutet och pratar alltså om verkligheten och inte den politiska skönmålningen om 10000-tals ungdomar som gett sin e-postaddress till Rekryteringsmyndigheten.
Antalet rekryter som ska göra GMU ökas nu rejält jämfört med 2011. Med tanke på fler och större utbildningsgrupper så riskerar man alltså ännu större och dyrare manskapsfall om korrelationen mellan antalet på en viss utbildningsplats och avhoppen består. Förhoppningsvis satsar man inte på fler platser på Berga, där ca två tredjedelar hoppade av eller inte sökte vidare tjänst.
Man kan och bör titta på vad det är som gjorde att vissa orter, som Gävle, kunde ha så hög rekryteringsgrad. Det kan handla om specifika utbildande befäl i kombination med små utbildningsgrupper. Kanske är det svårt att skala upp hög lyckad rekrytering när man nu måste rekrytera allt fler och för ändamålet kompetenta befäl och små grupper blir en bristvara?
Förtydligande: Korrelationen finns alltså mellan andelen avhopp och antalet som utbildas på en viss plats. Andel, procent, respektive antal platser alltså.
1. Utbildningarna i Kiruna, Härnösand, Gävle, Falun och Visby drivs av hemvärnets bataljoner. Vet ej vilka som drev GMU i Kiruna, Härnösand, Gävle och Visby. Härnösand och Visby, som också toppresterade, kanske drevs av flottan? Någon som vet? Kvarn är Helikopterflottiljen och Revinge är P 7. Återstår vem som drev Falun.
30 kommentarer
GMU på kvarn bedrivs väl av hkpflj? Men är troligt att P4 har förlagt några övningsdygn till kvarn
Tack, korrigerar.
Ja det är Hkpflottiljen på Malmen som bedriver GMU på Kvarn. De sorteras under F17 Ronneby. Flygvapnet således.
Finns Kvarn kvar? Gjorde lumpen där för en evighet sen. Luftlandsätter ryssarna fortfarande trupper vid Prästtomta tre dagar i veckan?
Markstridsskolan finns på Kvarn och Kvarn sorterar väl under P 4 numera.
Rent sykelogiskt så att säga kan man ju tänka sig att avhoppen är proportionella mot den upplevda möjligheten att hitta annan försörjning. Närhet till storstadsregioner = folk kan tjäna 5000 mer/månad på att köra truck än i gröna firman.
Vi får göra som britterna och rekrytera i Nepals glesbygder.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
… eller mer via Olgas och Svetlanas Städ och Hygien AB, som vann upphandlingen av städningen på Högkvarteret. Trots allt har en städare i Stockholm högre betalt än en GSS.
Raderade första kommentaren då Olga och Svetlanas Städ och Hygien AB är roligare, då man i tokliberalismens namn antagligen låter den som är billigast städa på ett skyddsobjekt, och det är lite roligt med ryska städerskor (om inte annat som underleverantörer…).
… för er som inte förstod humorn alltså.
Även jag tror på möjligheten att det finns en korrelation mellan möjligheten till annat jobb på orten och avhoppen, men även boendekostnad.
Eftersom FM inte står för prisvärt boende för sina anställda så är det ekonomiskt ofördelaktigt att jobba inom Försvarsmakten på en dyr tätort med samma lön, men där möjligheterna till andra jobb är större, än i en billig glesbygd. I glesbygd är en framtid med villa inte är otänkbar ens med FMs låga löner och alternativ karriär saknas.
I glesbygd blir FM en början på en karriär som inte erbjuds av andra lokalt, i storstad en dåligt betalande arbetsgivare som inte är hållbar i längden.
Kanske Cornu kan jämföra avhopp – pris/m2? 🙂
Bra uppslag. Försvarsmakten och bostadsbubblan möts.
Dock ingen GMU i Göteborg.
Det genomförs GMU i Göteborg på FömedC.
Dock inte i Karolinskas statistik från 2011.
Amfibie har också GMU i Göteborg, men de kanske inte heller är med i statistiken?
GMU vid de platser som räknas upp i not 1 har genomförts av Hemvärnets utbildningsgrupper.
I Kiruna av Lapplandsjägargruppen som tillhör I19. I Härnösand av Västernorrlandsgruppen socm också tillhör I19. I Gävle av Gävleborgsgruppen som tillhör LG, I Visby av Gotlandsgruppen som tillhör AMF1. AMF1 är således sämst och bland de bättre och ingen av utbildningsgrupperna tillhör flottan.
Sedan kan man fråga sig varför det är så stort fokus på nyckeltalet avhopp. Det bör väl snarast anses som läpligt att de som inte håller måttet avskiljs så tidigt som möjligt, både för individens och organisationens skull. Relevant vore istället att jämföra med någon typ av referensgrupp för att få en bild av om FM ligger helt "off the charts". Hur många hoppar tex av en högskoleutbildning under första terminen? Dock gäller även i FM som alla andra organisationer att "what get measured gets done" och följaktligen behandlas GMU-soldaten med silkesvantar på många förband för att stanna kvar lite längre tills något avräkningsdatum passerats.
Tack. Med de resonemangen så är Berga alltså bäst, då de får så många som möjligt att hoppa av?
I övrigt är alltså hemvärnets GMU-utbildningar snällast och ger flest rekryteringar.
Jag påstår inte att hög avhoppsfrekvens är liktydigt med bra utbildning.
Hävdar du motsatsen?
Nej, jag raljerar.
Problemet är att man redan vaskat ur rekryter i flera led innan GMU och samtidigt har haft orealistiska förväntningar på rekrytering efter GMU. Ska 40% hoppa av blir utbildningen per FM-anställd dyrare än om t ex endast 10% hoppar av. Fast å andra sidan har man nu minskat tempot i utbildningen för att minska avhoppen. Silvermedaljen.
Inte svart-vitt det här.
Jag instämmer i ovanstående. Kan man med sänkt tempo minska onödiga avhopp är det troligen en bra åtgärd.
Man måste dock ha klart för sig att många GMU-soldater har en totalt orealistisk bild av och förväntningar på vad det innebär att vara soldat i verkligheten. Detta är enligt mig helt rimligt då man inte vet vad det innebär innan man provat på och understöds av FMs reklam som inte återspeglar verkligheten utan vill "locka" ungdomar att "testa på". Att man i en sådan situation har 30% avhopp tycker jag är fullt rimligt.
Angående tempo i utbildningen. Jag hade tills ganska nyligen mitt dagliga förvärv inom FM med huvudsakliga arbetsuppgifter inom utbildning av vpl och därefter anställda soldater. Jämför man dagens tempo med vplutbildning är en god tumregel att det krävs dubbelt så lång utbildningstid för att åstadkomma ett jämförbart resultat. Men det är klart man kan ju alltid sänka lite till..
Ja, reklamen är katastrofal, det har jag tagit upp flera gånger.
Vad kräver dubbelt så lång tid? Dagens utbildning eller vpl-utbildningen? Med dagens system kan man ju t ex inte ligga i fält lika mycket som med vpl, om jag uppfattat rätt.
Förtydligande:
Idag med anställda soldater tar det ofta dubbelt så lång tid att nå samma resultat som det gjorde på vpl-tiden. Dvs det som med vpl uppnåddes på 3 månader tar idag ofta 6 månader.
Under GMU idag är soldaten förvisso inte fullt ut arbetstidsreglerad men lägre tidsuttag jämfört med vpl kombinerat med sänkt tempo gör att utbildnigen fortskrider långsammare. Tex har en GMU-soldat idag efter sina tre månader inte fått någon som helst utbildning på pansarskott. Det får helt enkelt inte plats.
Därefter anställs soldaten (om hen väljer att gå vidare och anses lämplig) och blir arbetstidsreglerad vilket sänker det tillgängliga tidsuttaget markant med vad som var möjligt med vpl. Följaktligen tar saker och ting längre tid.
Tack, jag det är i linje med alla andra uppgifter jag sett. Efter 10 månader hade man en fullt utbildad och fullt övad värnpliktig soldat. Det har man kanske efter 24 månader idag, men då utan full övning i fullstora fullt bemannade förband.
… om de stannar kvar så länge.
Instämmer tillfullo i de två ovanstående inläggen.
Bra, lär av gymnasiskolan. Sänk kraven och släpp igenom fler så blir alla nöjda!
Det civila meritvärdet tror jag för övrigt är en chimär. Efter nedskärningarna och regementesnedläggningarna på -90 och 00-talen blev en massa friställda officerare omhuldade som få av stat och kommun, de lotsades in i diverse ledaryrken, tex som rektorer på skolor. I stället då för att själva behöva ta studielån och omskola sej. Därav en massa 'ledare' inom det offentliga som fått sin 'utbildning' i det militära, snarare än något faktiskt meritvärde. Och visst så länge den generationen gamla officerer finns kvar därute i skola och kommun kanske de gärna rekryterar juniora ledare också från det militära i ren kamratanda men tror inte den effekten är så stor.
"Redan för några år sedan var hon intresserad av att göra värnplikt, men hon tyckte att elva månader var en ganska lång tid. Däremot passade GMU henne bättre, då det bara är tre månader. Ett långsiktigt mål för Sofia är att bli läkare.
– Jag skulle vilja kombinera läkaryrket med att vara anställd i Försvarsmakten. Det skulle vara kul att utbilda mig till kustjägare, men jag har förstått att det är ganska tufft och att det tar några år att bli kustjägare, sa Sofia Bråse
Sofia blev än mer taggad att bli kustjägare när hon hörde att den fösta kvinnliga kustjägaren ännu inte hade utbildats."
http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2013/10/jag-vill-garna-bli-kustjagare/
Om du vill bli läkare och jobba inom försvaret, sök kj!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
I senaste GMU-omgången på ett av våra regementen så fick man avskilja en av rekryterna då hon fick panik av att vistas i närheten av vapen….det går bra nu
Då vi ändå inte har något försvar att tala om ens om det skulle vara fullbemannat, spelar rekryteringsproblemen då egentligen någon roll? Vad är hälften av noll?
Ser en möjlig framtid i att försvaret måhända kan rekrytera unga tuffa muslimer utan andra karriärsvägar. Som yttersta garant för inre ordning gentemot kränkta manliga svenska sillmjölkar och öppna perspektiv på demokratins framtida utveckling borde det göra alla som gillar nuvarande samhällskurs nöjda.