Julisiffrorna över den svenska arbetslösheten kom in bättre än väntat och den officiella arbetslösheten föll något. Detta bör innebära att de som fortfarande drömmer om en ytterligare räntesänkning från Riksbanken i september nog kan fortsätta att drömma.
Samtidigt gömmer sig djävulen i detaljerna och när det gäller arbetslöshet kan man alltid diskutera om glaset är halvtomt eller halvfullt.
 |
| Arbetslösheten i åldern 20 – 64 |
De officiella arbetslöshetssiffrorna inkluderar gymnasieungdomar ner till 16 års ålder, men jag kommer strunta i deras siffror och bara fokusera på åldern 20 – 64 år, dvs vuxna människor.
I åldern 20 – 64 år är arbetslösheten endast 6.49%. För ett år sedan var den siffran 6.54% och i juni var siffran 7.26%. Även säsongsjusterat, juli – juli, har alltså arbetslösheten minskat i Sverige.
Tittar man på hela befolkningen i åldern 20 – 64 år, så ingår inte 690 700 personer i arbetskraften. Dessa personer kan förstås kallas arbetslösa, för de arbetar ju inte, eller så kan de kallas arbetande, för de är ju inte arbetslösa. Då kan man antingen välja 18.01% arbetslösa eller 5.69% arbetslösa, om man så vill.
Hur är det då med den beryktade ungdomsarbetslösheten?
Som alltid spikar ungdomsarbetslösheten i juni, när ungdomarna slutar universitet eller högskolor. Sedan faller den tillbaka i juli i takt med att ungdomarna hittar jobb relativt fort.
 |
| Arbetslöshet åldern 20 – 24 |
Faktum är att arbetslösheten i åldern 20 – 24 var lägre i juli 2013, mitt i rasande lågkonjunktur och skuldkris, än var den var under socialdemokraten Göran Persson(s) (s)tyre 2005, mitt under brinnande högkonjunktur. Arbetslösheten i åldern 20 – 24 var 9.75% nu i juli mot 10.22% i juli 2005.
Nu vill förstås en del standardiserande krafter räkna in gymnasieungdomar i arbetskraften när det gäller statistik, och det får stå för dem. Men handen på hjärtat – ska vi verkligen förvänta oss att de som läser på gymnasiet ska ha jobb eller är svenska arbetslöshetssiffror om 7.2% av arbetskraften i själva verket överdrivna? Det samma gäller ungdomsarbetslösheten.
I slutändan visar det sig att alliansregimen gör ett rätt bra jobb för att se till att vuxna människor inte är arbetslösa. Speciellt med tanke på att det råder lågkonjunktur och ekonomisk kris i stora delar av västvärlden. Att det sedan sker genom att man lurar svensken att skuldsätta sig upp över öronen för att få Anders Borg att se bra ut är en annan sak, och visar bara på vad som kommer hända när skuldbubblan brister. BLT-kollektivet, som tillser detta ska förstås ha ett djupt tack så länge, men kommer inte få se några ytterligare sänkningar av räntorna. Snarare kan vi nu vänta oss att Riksbanken kommer höja räntan tidigare än prognoserna…
38 kommentarer
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Detta är inte din kanal för dina egna politiska agendor. Jag raderar dina inlägg av pedagogiska skäl så du lär dig att bara för att du fick chansen till first post så ska du inte ta den.
Detta är inte ett ställningstagande i sakfrågan, utan görs enbart pedagogiskt för att slippa att du kapar alla diskussioner från början.
Inga OT-kommentarer framöver alltså?
Jag har inget problem med OT-kommentarer. Jag har problem med att du upprepade ggr kapar kommentarerna på första plats för att uppmärksamma det du havererar över. Starta en egen blogg, eller vänta en stund till några kommentarer kommit in, så du inte kapar allt kommentarsutrymme från början.
Hur länge ska jag vänta?
Prova eget omdöme, eget ansvar och sunt förnuft.
Okej.
Hörru Cornu du borde göra en poll på hur många kommentatorer som är arbetslösa, fas 3? Verkar faktiskt som att toppkommentatorerna inte har annat att göra än att kommentera. Fast kommentar som kommentar, tick, tick, några ören till i kassan.
Dock beundrar jag din stamina…
Kanske inte lika aktuellt i Sverige idag som i USA där man redovisar hur många nya jobb som "skapas" varje månad men intressant bild på Zero Hedge om de nya deltidsjobben.
The New Part-Time Normal In One Cartoon
Korrekta källan skall vara http://www.intoon.com/ eftersom det inte är Zero Hedge som är upphovsskaparen.
Intressant, för jag skulle vilja veta hur många av de nu f.d. arbetslösa som faktiskt har ett jobb man kan leva på.
Timjobb/deltid har ökat vill jag minnas ha sett statistik på. Bemaningsbranchen går på högvarv (iallafall inom vissa sektorer).
För har man en 30% anställning som varupåfyllare på ett ICA Maxi så är man ju faktiskt inte arbetslös, men man har heller inte en inkomst man kan leva på. Hur hanterar statistiken mellanfallen?
Det vore intressant om det finns en undersökning kring vad de 690 700 personerna som inte ingår i arbetskraten gör. Om det är av eget fritt val som de står utanför så bör de inte räknas in, men om det är pga att de ramlat utanför allt vad våra trygghetssystem heter och blir försörjda av partner, föräldrar eller vänner och helt har gett upp om chansen att komma in på arbetsmarknaden så bör de räknas in i statistiken. Finns det någonstans en utredning kring dessa personer?
Tror studenter räknas dit, liksom sjukpensionärer mfl. Liksom de som förstås blivit utförsäkrade, vilket ju kan sägas vara "frivilligt". Fas-3 finns ju alltid annars, även om det är frivilligt slaveri.
Ännu en till OT kommentarer, men intressant om hemundervisning: http://www.varldenidag.se/nyhet/2013/08/21/Hemundervisare-kan-lamna-landet/ 100000 kr för att hemundervisat.Sjukt.
Intressantare är att kolla sysselsättningsgraden i ekonomin, den andel i arbetsför ålder som faktiskt arbetar. Denna siffra ligger lägre än vid tiden då alliansen tillträdde.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattningsgrad/
Men den är fortfarande högre nu än den var 2005 vilket var strax innan en topp i konjunkturen.
Lögn, förbannad lögn och statistik som Winston uttryckte det.
Nej den är lägre än under toppkonjukturen. Däremot är det fler som arbetar då arbetsmarknadspopulaion blivit större.
Den där är intressant. Särskilt det stora tappet från 83% sysselsättningsgrad ned till 73% sysselsättningsgrad 1993 – som är mer eller mindre konstant sedan 90-talet. 25% av befolkningen 16-64 år står alltså utanför arbetsmarknaden. (Ok, där ingår förstås studenter och de har väl ökat sedan 1990, men knappast med 10%).
Det som regeringen har misslyckats med är dock arbetsmarknadspolitiken. Att matchningen är så dålig, att långtidsarbetslösheten är så stor och att man inte har någon näringspolitik – annat än att sälja ut offentlig verksamhet och göra den "privat".
Gabriel Eriksson
Vilket inte är ett dugg relevant för vad jag sa.
Känns lite oseriöst att länka till Svenskt näringsliv, även om siffrorna kanske stämmer.
"Ekonomifakta.se är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta, förkortat Ekonomifakta, är en del av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till samtal kring Sveriges utmaningar och möjligheter. Svenskt Näringsliv är en arbetsgivarorganisation. "
Jag tycker man skall räkna arbetslösheten likadant nu som när Alliansen larmade om massarbetslöshet på Göran Perssons tid.
Att höja räntan nu tror jag inte skulle påverka arbetslösheten ett dugg. Konsumtionen skulle inte minska, svenskar skulle bara amortera istället för att spara.
(Läste nånstans att förra året sparade svenskarna ovanligt mycket)
det måste dessutom betyda att nån annan får pengar att konsumera för? pengar kan inte försvinna..
Tänk igen nu Sherlock, tror du det är samma personer som sparar och har tillgångar på banken som har enorma huslån? Självklart skulle en högre ränta ha en negativ inverkan på privatkonsumtionen. Med det är det inte sagt att arbetslösheten behöver bli högre. Däremot lär det bli ännu tuffare i detaljhandeln.
Reymar, du skriver; "pengar kan inte försvinna".
Om jag förstått det rätt så kan pengar visst försvinna. När folk amorterar lån så bör de pengarna försvinna ur systemet, som systemet fungerar. Eller?
Eftersom penningmängden mätt som M1 ökar när vi lånar pengar så minskar den givetvis när vi amorterar. Men så länge BLK, ivrigt påhejade av bankerna, ökar sin skuldsättning med kanske 8% varje år gör det ingen större skillnad om några få BLT amorterar eller inte.
Reymar:
När får tar lån ökar mängden avista. Om du mäter sparande med ökning i avista är det bara en effekt av ökade skuldsättningen du ser.
Pengarna minskar aldrig i systemet som helhet. Se elato.se/imgdump/m1.png
Aldrig? Hur många riksdaler cirkulerar i det svenska systemet idag mot tidigare? Hur är det med penningar, mark och caroliner?
@ Björn,
"Aldrig"? "Aldrig" är en väldigt lång tid (oändlig, faktiskt). Bara för att pengamängden ökat en viss tid innebär inte att den aldrig kommer att minska.
Mängden ökar så länge skulderna ökar. När amorteringarna blir större än skuldökningen så kommer pengamängden att minska.
@Richard Bandler
Det är i princip omöjligt för BLK att amortera snabbare än skulderna ökar. Varje gång någon oss flyttar dräneras BLK på en del av sitt kapital.
Vid en fastighetsförsäljning försvinner närmare 10% av köpeskillingen i mäklararvode samt kostnad för pantbrev, lagfart och bankens avgifter. Vid försäljning av ett ett "klubbmedlemsskap" blir siffran lägre.
Och även om en del av mäklararvodet kommer tillbaka till BLK, eftersom mäklaren ju också är en BLT som flyttar ibland, försvinner ändå en stor del av arvodet från BLK i form av moms, sociala avgifter och skatter.
@ Bandler
http://elato.se/imgdump/se_deposits_1872_2006.png
Det är ändå långt kvar till de låga arbetslöshetssiffror som mer oreglerade marknadsekonomier har.
Tycker men nu att arbetslöshet är ett problem kan man fråga sig varför man inte tar bort hindren för att få ned den.
I sådana här fall kan det vara lite kul med en liknelse. Antag att ni ser grannen stå framför sin ytterdörr i timmar. Till slut går ni dit och frågar om han inte kommer in. "Nä, dörren är låst" säger han. "Och nu börjar jag bli nödig" lägger han till och ser olycklig ut.
"Jaha, har du ingen nyckel" frågar man. "Joo", svarar han "men den ligger illa till". "Jaha, vardå" frågar man, med tanken att man kanske kan hjälpa honom.
"I höger byxficka" säger han.
Lite paff över svaret frågar man då om han inte kan ta upp nyckeln och låsa upp dörren.
"Nä", svarar han "det är mot min ideologi att ta upp saker ut byxfickan".
Och det är väl ungefär det är så i Sverige (och en del andra länder också). Man kan ta bort hindren och få ned arbetslösheten till 1-2%, men man har målat in sig i ett hörn med politisk retorik.
Ett lite mindre manipulerat mått är antalet anställda vilket har ökat med 1.2% jmf med befolkningen som ökat med 0.8%. Ska man var dramatiskt så är det mer anställda nu i Sverige än någonsin tidigare.
Men som andel av befolkningen (44.5%) är det den högsta siffran sedan 2006. All-time high hos SCB är 1990 med 49.0% och all-time low är 1997 med 40.5%. Vi ligger alltså någonstans i mitten.
Hur blir det om man tittar på medellöner? Har det mest skapats ett gäng McJobs istället för värdeskapande industrijobb så skall vi väl inte sitta hela långa kvällen nakna framför salongsspegeln och idka självbefläckelse.
Sitter vi i "stormens löga"?