Det har sedan länge varit välkänt att det råder betygsinflation i vinstdrivande friskolor, så dessa billigt kan visa upp fantastiska studieresultat för sina elever. Nyliberaler har förstås förnekat detta, men Schibsted/SvD sätter slutligen punkt för debatten idag. Betygen i Stockholms friskolor är högre än motiveras av den nationella proven och centrala omrättningar visar också att man dessutom rättar de nationella proven snällare än skolor där målet är kunskaper, inte höga betyg.
Men vill man alltså att ens barn ska komma in på högskola eller universitet, fast utan kunskaper, så ska man sätta dem i en friskola. Helst den som visar upp allra högst betyg.
Inte konstigt att högskolor och universitet beklagar sig över allt sämre kunskaper hos nya studenter – inte bara lär man sig inget på gymnasiet, dessutom får man omotiverat höga betyg som tränger bort de som kanske faktiskt skaffat sig nödvändig kunskapsbas för högre utbildning.
Schibsted/SvD:
“Inom samtliga 15 ämnesprov som Skolverket listar, ger de fristående gymnasieskolorna en högre andel överbetyg (jämfört med resultaten på just nationella prov) än de kommunala. […] Dessutom visar den omrättning som gjorts av nationella prov att de fristående skolorna rättar mer generöst.”
Så den debatten kan avslutas. Naturligtvis kommer föräldrar med barn i dessa skolor reagera enligt sedvanliga förenkelse-ilska-förhandling i kommentarsfältet. Beklagar sorgen, men era barn förtjänar helt enkelt inte dessa betyg, generellt. Barnen blir faktiskt inte duktigare bara för att de satts i en friskola, med lågavlönade nyutexaminerade lärare, och bortslussning av barnens skolpeng till vinster i skatteparadis, även om det ser ut så på betygspappret.
I övrigt har nu JB-koncernen försatts i konkurs (Public Service/SVT). Inte ens betygsinflationen kunde rädda dem undan dem demografiska verklighet som garanterar gymnasie- och friskoledöd. Kvar sitter fordringsägarna som kanske nästa gång lär sig att titta på kundunderlaget innan de lånar ut pengar eller låter teckna hyreskontrakt…
70 kommentarer
Ideella friskolor har ideologiska mål, såsom religiös indoktrinering. Vinstdrivande friskolor har vinst som mål. Offentliga skolor har personalens bekvämlighet som mål. Tycker inte att vinstmålet är värre än något annat. Det är rätt blåögt att förvänta sig att någon av dem har kunskaper som mål för sin verksamhet.
Den avgörande frågan är inte vad skolan har för målbild, utan vad eleven har för målbild.
Eventuell betygsinflation är ju lätt att rätta till. Gör helt enkelt betygssättningen baserad på anonymiserade examensprov rättade av (minst två) oberoende lärare. Gör man proven tillräckligt breda (oförutsägbara) så måste eleven förstå och lära sig mycket för att få bra betyg.
Oj, måste jag hålla med Jeppen nu?
Ja, naturligtvis – återinför studentexamen med examensprov förrättade av Skolverket. Så kan skolan fortsätta vara kommunal, men examinationen blir statlig och "rättvis".
Enda sättet ett friskolegymnasium därmed skulle kunna visa upp bättre resultat är om de ser till att faktiskt lära eleverna mer än andra. Eller, förstås, bara ta in elever med riktigt höga betyg från grundskolan (om dessa inte utsatts för betygsinflation i sin tur…)
Varför inte bara ha två betyg i gymnasiet/grundskolan – godkänd – icke godkänd.
Sen sker all ansökning till högre studier via HÖGSKOLEprovet.
Nu kanske många gör på sig i brallan och undrar hur arbetsgivaren då ska se vilka som är de bästa från Gymnasiet men det blir inga problem. Det sitter väl ingen seriös arbetsgivare som ska anställa t ex en byggnadsarbetare och tittar på Pelle och Sune och tänker "hmm, Pelle har 14.2 i betyg och Sune har 18.3. Sune måste vara den bästa Byggnadsarbetaren".
Hade själv en hel del såna kurser på högskolan där bara två (ett egentligen) betyg delades ut – Godkänd (man kunde tillgodoräkna sig kursen) eller Icke Godkänd (man kunde inte tillgodoräkna sig kursen).
På detta sätt får de personer med problem rätt resurser då lärarna/rektorerna slipper spendera mestadels av tiden med att diskutera om en elev ska ha A eller B i betyg.
Det är nu säkerhetsställt att vissa skolor ger högre betyg än andra skolor och att då använda sig av dessa betyg när man tar in elever till utbildningar är djupt orättvist.
Å andra sidan de universitetsutbildningar jag läst så spärras man snabbt och brutalt ifall man inte passerar inledande mattekurs. Inledande mattekurs torde dessutom vara tämligen billig för universitetet och antalet studenter på den skulle lätt kunna utökas för att låta de utan inflaterade betyg komma in. Examinationskostnaden bör inte vara mer än ett par hundra kronor per provtillfälle och elev (sen tillkommer ökade kostnader för föreläsningar (lokalkostnad) och eventuella räknestugor).
Är det en vettig utbildning så borde ju examinationen på inledande kurserna ändå skilja agnarna från vetet till en ganska låg kostnad.
Den enda tråkiga bieffekten av detta är att folk med inflaterade betyg och självförtroende skulle få en brutal fläkt av verkligheten och en bortkastad termin på en utbildning där de inte hör hemma.
@wofser. det finns förslag på det du skriver om betygsskalan. Det är det som oftast kallas betygslös skola.
@Wofser
"hmm, Pelle har 14.2 i betyg och Sune har 18.3. Sune måste vara den bästa Byggnadsarbetaren"
Jo, man kan ju fråga sig vad betyg fyller för syfte egentligen. Jag misstänker att en arbetsgivare inte tittar bara på betygen – de kan ju faktiskt titta på andra saker också.
@Anonym
Ja, så funkar det på de flesta tekniska utbildningar som t ex Ingenjör osv men hur skulle det funka på t ex Läkarutbildningen eller Juridikprogrammet?
Väldigt eftertraktade utbildningar där en stor andel tillsätts direkt med gymnasiebetyg och en kombination av HP/Gymnasiebetyg.
Ett tilltjatat högt Gymnasiebetyg ger fördelar direkt när du söker med gymnasiebetyget och delvis när du söker med HP+GB (då du går före alla som hade 1.6 på HP om du har ett högre GB)
@Wofser
Det är tänkbart att det som skulle skilja agnarna från vetet kommer längre fram i dessa utbildningarna, men jag skulle inte förvåna mig om det kommer rätt tidigt. Om det inte finns något som gör det i utbildningen så kan man verkligen fråga sig ifall det är någon vettig utbildning (där vem-som-helst utan talang kan slinka igenom).
wolfser,
Det är nog tveksamt efter att ha arbetat några år på sveriges ledande företag innom högspändkraftöverföring, och där kunnat studera dom ökande kraven vid anställningar, så kan man konstatera att för att komma i fråga för ett arbete som tidigare vilken nyutexaminerad 4 årig gymnasietekniker klarade av.
Så kräver nu samma tidigare 4 åriga gymnasiestuderande, när dom själva blivit chefer och ska anställa sin egen efterträdare minst en civilingengör examen helst med fina betyg i några extra ämnen gärna kombinerat med en gedigen civilekonomttbildningsamt och en rejäl arbetslivs erfarenhet för att komma till första utsållningen.
det kan i och för sig ha att göra med den tilltagande betygsinflationen, men arbetsuppgifterna är dom samma så det troligaste är att tjänsten inte kräver något mer nu än tidigare.
till och med städare =lokaltekniker anses numera behöva minst en 3 årig gymnasieutbildning för att kunna hantera en trasa eller sopborste
Det vore för övrigt intressant att få specificerat vilka friskolor som utmärker sig mest och vart dom är belägna.
Intressant det där med städare som du tar upp.
Folk tror ju i allmänhet att arbetsgivarna blivit bortskämda och kräver massa utbildning för jobb som "vem som helst" kan göra.
På 70 och 80-talet kanske det funkade med en städare som inte kunde läsa och skriva men idag är det nästan omöjligt.
En städare idag ska vara så mycket mer effektivare än förr och ska i princip klara av sin egna administration, rapportera sin arbetstid på nätet, skriva avvikelser till kund och arbetsgivare, beställa hem ny förbrukningsutrustning, kunna läsa och förstå instruktioner osv.
Samtidigt så går det ut elever ur gymnasiet idag som inte har de mattekunskaper och läs/skrivfärdigheter som krävs för ett så "enkelt" jobb som städare.
@Wofser
Men då vore det ju på sin plats att åtgärda bristande kunskaper hos de som går ut gymnasiet istället för att ge dem glädjebetyg (jag antar att de som saknar dessa grundläggande kunskaper ändå får godkänt på vissa skolor). För övrigt anser jag att man redan efter utgången grundskola bör ha fått tillräckliga kunskaper för detta.
Å andra sidan så kommer de som inte har gått gymnasieskolan utan kommer direkt från grundskolan inte vara myndiga vilket i sig ställer till vissa problem. Bara detta faktum kan göra att man kräver gymnasiekompetens på de flesta arbeten ändå.
Jag har förmånen att ha mina barn på en kommunal skola. De satsar allt på att eleverna skall ha det så bra som möjligt. Otroligt måna om att lyssna på oss föräldrar och försöka göra det bästa som går.
Vet inte varför man odlar denna myt om att allt som bedrivs i nån annan form än vinstdrivande skulle vara dåligt och lågpresterande?
Min kommunala skola var dålig och lågpresterande.
Mest förvaring. Vi hade även Sveriges största klass när det begav sig. Men våra föräldrar var oftast relativt rika, välutbildade och vita så det var antagligen rätt åt oss.
Sonny-Grattis-men även detta är ett resultat av det fria skolvalet!
Vinst som mål ger ingen framgång i längden, men det omvända är väl inte heller så vettigt.
Betyg från skolorna kan ju lätt ersättas med ett högskoleprov!
3 års studier eller en maxad eftermiddag!
@jeppe;
Offentliga skolor har personalens bekvämlighet som mål
Det där är väl inte riktigt sant, min insyn visar tvärt om, rektorer och lärare avverkas på löpande band.. In kommer en glad och positiv person som får kicken/Slutar efter något år – deprimerad, krossad och ingen självkänsla kvar..
Wofser, "En städare idag ska vara så mycket mer effektivare än förr och ska i princip klara av sin egna administration, rapportera sin arbetstid på nätet, skriva avvikelser till kund och arbetsgivare, beställa hem ny förbrukningsutrustning, kunna läsa och förstå instruktioner osv. "
Här är ett exempel på nyspråk vad gäller effektiv. Nu skall en städaer kunna allt. Tidigare kunde denne städa. Ett exempel på en bransch som skall ner i "självhushållningsnivå". En följd av att en städare kostar nästan lika mycket som en chef.
Lider själv av samma problem, när jag borde diktera rapporten för någon som är duktig att skriva, så skall jag istället sitta och fundera på meningsbyggnadsproblem, vilket jag inte alls är bra på, på engelska dessutom, istället för att grubbla på den tekniska lösningen vilket jag förhoppningsvis är bättre på. Men så skiljer det inte så mycket i lönekostnad mellan en ingenjör och en sekreterare. Båda lika viktiga i ett effektiv arbete.
Arbetsuppdelning – inte själv är bäste dräng.
@Kommunaltjänstemannen. Det kanske är så i borgerligt styrda kommuner, medan min erfarenhet gäller socialistiskt styrda kommuner? Jag vet inte – jag har bara mina erfarenheter att gå på. Bäggedera är väl skit, hursomhelst. Jag föredrar vinst som mål iallafall – det tvingar fram någon sorts fokus på att hålla föräldrarna nöjda med kvaliteten. Även om en av bieffekterna är betygsinflation.
Sedan när är vinst en garanti för kvalite?
Garantier är för sinnessvaga betongsocialister. Släpp sargen och våga satsa på ett system som ger frihet till utveckling.
Du säljer bilar va?
Betygen visar egentligen bara att leverantören av produkten (skolan) ger kunden (eleven) vad som efterfrågas (höga betyg). Kunskaper är oväsentligt i detta fall då betyg är en myndighetsutövning som handlar om att tillfredsställa kundens önskemål i första hand för att man ska kunna få betalt.
Betyg är en vara i samma utsträckning som glass eller fisk. Det finns äcklig glass som man inte köper igen, och så finns det god glass som man kan köpa om och om igen. Och då all glass kostar lika mycket så gäller det att alltid välja den goda glassen. Sedan om den är nyttig för samhället eller inte är skit samma i dagens politik.
Hade en del insyn i gymnasieskolan för några år sen. Det betysystem som vi ärvde från 90 talet var designat att vara just ett kvitto från gymnsieskolan som _inte_ skulle användas som allenarådande antagningskriterium för högskolan. Högskolorna uppmanades att utfrorma sina egna antagningsprover. Problement var bara att man skrev en klausul att de _fick_ ta hänsyn till betygen. Efter några initiativ här och där att utforma egna antagningsprover rann det ut i sanden, det blev ju en merkostanad och administration för högskolorna, och att gå enbart efter gymnasiebetyg blev snabbt normen.
Sen såg man ju den här skiten med betygsinflation komma på långt håll i friskolorna. Jag trodde på Björklunds snack när han var nyillträdd om att han skulle styra upp men störde mej hela tiden på att en viktig komponent saknades i hela arkitekturen med konkurrens mellan friskolorna. Nämligen den som påpekats ovan, oberoende examineringsinstans. En fullständig självklarhet att det urartar då friskolorna får sätta sina egna betyg i en konkurrenssituation. Det erbjuder eleverna korta skoldagar, höga betyg, restauranglunch, hobbyaktiviteter på skoltid. Har länge undrat hur politikerna kunnat vara så blinda för den feldesignen i systemet. Lutar åt en ohelig allians mellan nyliberalerna som inte vill få avslöja friskolebubblan och flumvänstern inom skolpolitiken som hatar allt vad skriftlig standardiserad examinering heter. Det mest genialiska är att lärana får skulden, man lyckas hela tiden styra in debatten på vad de gör för fel.
mmmm, Zaremba skrev om det i sin artikelserie om den svenska skolan. Helt galet vad som hänt den sedan.. sextio-talet?
I och för sig har betygen ingen egentlig betydelse när det gäller vad eleven har lärt sig, vilka kunskaper en inmundigat sig under skolgången utan visar bara hur bra eleven har lyckats uppfylla skolverkets ideologiska mål. Omstrukturera eller lägg ner skolvärket nu. Rök åtminstone ut alla saaaaatans "pedagoger" där.
Betygsinflationen visar hur korrupt systemet har blivit och hur korkat folket är. I andra länder används antagningsprov liknande det svenska högskoleprovet långt ner i åldrarna. Efter genomgången grundskola i exempelvis USA finns provet SAT, som är ett verktyg för att sortera de sökande rationellt. Betygen har ingen betydelse.
Tilltron till centralstyre och betyg kom från kyrklig verksamhet för flera hundra år sedan. För att få fart på gudstjänsterna med sjungande och få den sanna statliga läran spridd tvingades folk att läsa. Prästerna höll husförhör med barnen redan innan de nådde en ålder motsvarande dagens första klass, vilket höjde läsförståelsen mycket effektivt. Nästan alla kunde läsa enkel text för två hundra år sedan, vilket var unikt i Europa. Men eftersom samhället i övrigt var planbyråkratiskt och med en galen kung i toppen så fungerade det ändå inte. Landet var efterblivet och fattigt. Betygen sitter därför djupt i svenskarnas huvuden och det är verkligen något som de vill ha och kämpa för. Många fattiga flydde delvis därför till USA.
Idag tar betygen resurser från lärandet och bidrar till elevernas fördumning. Svenskarna är så tomma i huvudet att de tror på auktoriteter, även om det är en sketen skollärare utan ens formell utbildning. De ska även frälsa världen med sina politiska program, trots att landet är bland de första som kommer att packa ihop när bränslen, livsmedel, handelsgödsel, kläder och förnödenheter av en mängd andra slag för kortsiktig överlevnad inte längre finns tillgängliga.
Hmmm…
Håller med föregående talare!
Det är nog en helt korrekt beskrivning!!
Jag skulle nog säga att betygsinflationen är som värst inom elevmässigt lågpresterande skolor där eleverna i många fall har föräldrar som saknar akademisk bakgrund. Dessa skolor är ofta kommunala.
Betyg sätts i regel relativt, dvs den eleven som presterar högst på en genomsnittligt låg nivå får likväl det högsta betyget.
Det är ganska vanligt idag att personer med toppbetyg från vissa lågpresterande skolor visar sig ha högst bristfälliga kunskaper när de kommer till högskolan.
Du kan säga vad du vill, Per, men Skolverkets granskning av prestation på nationella prov respektive tillhörande betyg visar på att du har fel.
Iofs så kan kommunala gymnasier också ge misstänkt höga betyg då de lyder under kommunfullmäktiges piska, om det ett år är så att kommunen behöver visa att deras skolor "producerar" bra med höga betyg så kan det piskas fram betygsinflation trots att eleverna kanske lär sig mindre än förut.
En frestas undra om inte SALSA(detta värdelösa verktyg!) gör skillnad beroende på ens ideologiska glasögon och om skolan är offentligt ägd eller privat.
Jag säger inte att betygsinflation inte finns på annat håll, men det finns en tendens generellt och från dig att bortse från mer politiskt inkorrekt slutsatser som att kommunala skolor har sina problem.
Fenomenet att elever från generellt lågpresterande skolor har inflaterade betyg i jämförelse med högpresterande skolor har flera lärare i min umgängeskrets vittnat om. Givetvis anekdotiska bevis, får se om jag har tid att gräva fram något mer i frågan. Tror jag såg något om det i en nyhetssändning för någon vecka sedan.
För övrigt är det självklart att det är en politiskt vald vinkel att lyfta fram problem med friskolor, vilket du ägnar dig åt på din blogg. Samtidigt som du sällan vill se problem med kommunala skolor, miljöpartisters generella drömmande, politiken och pengarna inom klimathotsfrågan och peak oil m m.
Jag har tagit på mig en roll att nyansera din hållning eftersom du ofta utger dig för att bygga dina slutsatser och tyckande på fakta, medan det i själva verket ofta är rena värderingar som du använder dig av i selektering av frågor, ämnen och val av käpphästar.
OK, "politiskt korrekt". Du är folkhemsfundamentalist alltså? Då kan jag ignorera dig.
Det förklarar också varför du tydligen inte ser mina sågningar av miljöpartiet. Man ser det man vill.
Jag har inte sagt något om kommunala skolor. Frånvaron att säga något innebär bara att man inte säger något. Inte att man säger vad du tror att man säger.
Nu ska du inte tillskriva mig epitet, eller är det Goodwins lag du följer? Att vara politiskt korrekt innebär olika saker i olika frågor, tex är det väldigt politiskt korrekt just nu att lyfta fram det sk klimathotet.
Om du har behov av att kategorisera folk så skulle jag kalla mig för liberal-konservativ, därav mitt motstånd mot dina inställningar i många frågor. Dock har jag få käpphästar, till skillnad från dig.
Självklart är ens val av frågor som man lyfter ett uttryck för vad man känner engagemang för och emot.
@Cornu: Det är ju du som är folkhemsfundamentalist, som yrar om nyliberalism och drömmer dig tillbaka till en monopolskola utan dagens små andningshål och utan tillstymmelse till konkurrens.
Per, jag har jobbat på både fristående (2st) och kommunala (2st) gymnasieskolor. På ena skolan blev lärarna beordrade av rektor att "fixa till" betyget för de elever som inte blev godkända. Vissa lärare gjorde intensivläsning med eleverna i 3 dagar och ett muntligt förhör och fixade 90% av alla IG:n, andra lärare satte G direkt eftersom de ändå visste att de skulle bli tvingade att göra det. Själv valde jag att lämna in min avskedsansökan och sökte nytt jobb.
På de andra tre skolorna, både friskolan och de kommunala, satte vi beytyg efter kriterierna. Ibland fick vi skit för det, eftersom de visste att kompisar på andra skolor kunde tjata till sig bra betyg. har haft både elever och föräldrar som ringt och tjatat på lördagskvällar för att de eller deras son/dotter "behöver" ett bättre betyg för att komma in på universitetet. Då behöver man rektors stöd och inte en som säger "fixa det". Har många kollehor som vittnar om samma sak från två stora friskolekoncerner, men naturligtvis finns det lärare som inte pallat trycket på kommunala skolor också. Dock inte med samma systematik.
Den relativa betygsskalan från den goda DDR tiden var väl knappast så mycket bättre?? Gick själv i mellanstor stad i västra Sverige och där fick jag reda på att det minsann var 6 st 5:or tillgängliga i Matematik. Klassen skulle ha ett genomsnitt på 3,4 var direktiven…
Det var då jag började ogilla den svenska modellen.
Cornu kommer kalla mig förnekare och allt möjligt, men min son har lärt sig mycket mer och har faktiskt läxor nu när han går på en friskola. Den tidigare kommunala skolan var bedrövlig.. Personalens mål var som någon sa, sin egen bekvämlighet.
Jamen det du skriver att snittet skulle vara 3.4 berodde väl på att klassen fått 3.4 på centrala provet?
Det är väl inget konstigt med det; det innebar ju att man inte kunde inflatera betygen.
Det Cornu påpekar är ju att dels sätts betygen högre än vad de centrala provet säger, dels så rättas centala proven snällare på friskolorna. Om man inte ser det som en stark indikation på inflationsbetyg, vad krävs mer?
Att ta individuella fall som bevis är väl kanske inte det vi pratar om; Framtiden för vårt samhälle och dess grundpelare är att vi har en bra skola för flertalet, ja helst alla.
Chris…
Det var ingen lärare som gick utanför mallen frivilligt….
Jag testade lärarjobbet en kort tid och fann att när jag försökte gå utanför mallen så ogillades det…
Chris, det var inte något centralt prov som bestämde normen. Det var en politruk på skolstyrelsen som bestämde att just den skolan skulle ha det genomsnittet. Ety det fanns både sämre och bättre skolor som skulle ha andra fördelningar.
Mig veterligen så var det väl bara centrala prov på matematik och engelska – men jag pratar om genomsnittet för hela klassen och alla ämnen.
Jag är extra bitter eftersom jag inte fick 5:a i gympa, trots bäst, snabbast och allt möjligt. Däremot fick 6 st andra 5:a som hade fjäskat mer och råkade vara med i samma idrottsklubb som läraren. Motivet till min 4:a var just att det fanns bara 6 st att dela ut… efter lite efterforskningar så visade sig denna princip gälla och stämma i övriga ämnen också…
Tveksamt. De kriteriestyrda betygssystemen började avlösa varandra på 90-talet (med typ skriftliga kriterier som: "eleven skall för betyg VG visa god förståelse för …yadayada" som läraren själv fick översätta till påängresultat på sina skrivningar eller vad hen nu vill sätta betyg på). Inna dess rådde det betygssytem som du pratar om, som byggde på normalfördelnigsantagande. Problemet är att normalfördelningen skulle antas på riksnivå. Det fattade inte de flesta, t.om inte många lärare. Möljligen kunde man anta en normalfördelning av resultaten även i en klass också som Cris skriver, men då skall förstås klassens snitt i förhållande till riksmedel avgöra "hur många 5or" etc som fick delas ut, så kan det ha varit, visst det kan ha blivit lite orättvist eftersom en klass är för liten för att anta normalfördelning av reultaten. Fast den orättvisan var inte det stora problemet, det stora problemet var att folk inte förstod systemet och tillämpad statisk i allmänhet. Flera lärare trodde att alla klasser oavsett medelnivå i klassen skulle ha en normalfördelning av betygen identisk med riksfördelningen. Sen när man bytte så ledde det till en aversion mot alla försök till mätningar av resultat som tyvärr lever kvar i pedagogiksverige.
re: Floxer. Det fanns visst centrala prov i matematik (ibland kallades de standardprov) och dessa prov satte nivån i bla. matematik. De fanns på både högstadiet och gymnasiet. Det var väl rätt rimligt att om klassen nivå låg på 3.4 i matematik så skulle utdelade betyg vara 3.4 i snitt för den klassen. Det var väl centrala prov i matte, svenska engelska. I gymnasiet var det fysik och kemi också, kanske var det fler men kommer inte ihåg. Detta var 70-talet.
Att en del fjäskade för läraren med ibland gott resultat det har väl ej med betygssystemet att göra; det har elever försökt i alla tider.
På femtio- sextiotalen, innan det relativa betygssystemet införts och när fasta krav fanns kunde en lärare var stolt att ha lyckats utbilda så många A och så många a i en klass.
Blev det misstänkt betygsinflation kom en sensor och kontrollerade kunskapen på eleverna. Visade det sig då vara rätt satta betyg var det en extra stjärna i kanten för läraren. Denne var en duktig lärares som kunde lära ut sitt ämne!
Nu är det inte så längre. Ett tydligt exempel på hur den moderna skolpolitiken förstört landet.
Nu har treorna tagit slut.. fan vad jag önskar att något slags betygssystem som faktiskt belönade kunskap hade brukats när jag genomled nittiotalets skola.
@KnownUnknowns: Det var lärarnas fega sätt att säga "du är inte värd en trea". Det relativa betygssystemet var utmärkt, och man behövde aldrig sätta normalfördelat (eller snitt 3) i en enskild klass, så betygen tog aldrig slut. Centralproven visade vad klassen skulle ha för snitt och ungefärlig fördelning.
Jag tror inte man ska underskatta betygens betydelse för lärandet. Även begåvade elever är omogna i högstadie- och gymnasieåldern. Om en begåvad elev bara kan få "godkänt", så kanske han får en slappare inställning till lärandet än om han kan hoppas på ett A eller B. Jag vet att jag pluggade för att få höga betyg i den åldern, och upplevde att resten av de begåvade i klassen gjorde detsamma. Jag är helt säker på att jag hade slappat mer i skolan om jag inte hade kunnat få högre än "godkänt".
Notera att denna effekt är oberoende av betygsinflation – min poäng är att betyg är positivt för elevernas lärande, i varje fall för elever som är begåvade nog för att kunna få höga betyg om de försöker.
På liknande sätt kan man lära hundar att göra vissa trick. Varje gång de gör något önskvärt så får de lite godis. Om man gör detta på människor så blir de korrupta och bara dummare. De som lever i hundens värld har svårt att förstå fenomenet.
Faktum kvarstår, metoden fungerar på begåvade men omogna elever i åldern 13-18 år. Senare växer de till sig och förstår det verkliga värdet med kunskaperna och förståelsen. Jag klarade mig t ex utmärkt på universitetet och i arbetslivet med grundkunskaper som jag fick med hunddressyr-liknande betygsjakt under högstadiet och gymnasiet.
Kanske man kan motivera några, speciellt mogna elever på ett mer meningsfullt sätt, men om de nu är så mogna så ser de väl igenom betygssystemet ändå; generell betygsjakt skadar knappast deras motivation eftersom de redan ser det verkliga värdet med kunskaper.
Nej, de enda vinnarna på slopad betygssättning är underbegåvade elever, som då slipper få ett kvitto på att de inte kan prestera lika bra som begåvade kamrater. Detta alltså på bekostnad av motivationen betygen ger till många begåvade elever.
Att det skulle vara en fördummande motivering tror jag är ett marginellt problem, mycket mindre än nyttan med att motiveringen faktiskt fungerar för många. När man kommer ut i arbetslivet inser man mycket fort att de där höga betygen man fick i matte i åttan inte betyder nånting, däremot är det nyttigt att kunna procenträkning – och så var den fördummande effekten borta.
Ett fel som du gör är att blanda in dig själv. En analys måste vara allmän, både om den är teoretisk eller empirisk. Du kanske har lagt saker tillrätta i ditt liv. Du vet inget om hur det hade gått om du hade struntat fullständigt i betygen och bett alla lärare att dra åt helvete. Vad du har missat kan du inte ens föreställa dig. Så du bara snurrar till det för dig själv.
De underbegåvade fattar ju än mer att de är underbegåvade om de gör en obligatorisk test av något slag. Då finns mindre att skylla på. De kan göra testen flera gånger och då blir det väl bevisat. Man vad olika grupper tycker är irrelevant.
Systemets går (borde i varje fall) främst ut på att få en långsiktighet i tänkande och ansträngningar och få rätt man på rätt plats. De som inte har läshuvud bör inte läsa utan arbeta med sin kropp. Ju förr de fattar detta desto bättre. Betygen leder till en mängd oönskade effekter och jag ska inte göra en avhandling om dessa.
En begåvad elev kan inte bara få "godkänt". Då är eleven inte begåvad. Höga betyg motverkar dessutom viljan att vilja lära mer. Varför ska man anstränga sig ytterligare fast man redan har bra betyg?
Åtminstone en svensk studie visar att svenska högstadieelever visar att samtidigt som elever uppskattar sin egen förmåga som högre än tidigare så har de faktiska kunskaperna sjunkit. Andra studier visar att personer som underskattar sig själv anstränger sig mer.
Det är fullt möjligt att vara begåvad men bara få medelbetyg.
Ett klassiskt sätt är att visa att man skiter i ämnet, genom att t ex ge sig själv ledigt från skolan med jämna mellanrum för att jobba och tjäna pengar.*
Annars säger forskarna att det som ökar inlärningen är s k formativ undervisning vilket tydligen går ut på att ge kontinuerlig feedback till eleverna om vilket kunskapsnivå de ligger på visavi läroplanen eller standarden. Det känns rätt självklart tycker jag.
*true story.
Med en sortering för högre utbildning med prov typ högskoleprovet blir läraren mer fri att arbeta formativt. Mindre ansträngningar behöver göras inom att utvärdera och sortera eleverna i betygsgrupper. Framför allt behöver inte verksamheten orienteras runt betygen och för att få upp genomsnittet. Hela tillvaron i klassrummet blir mindre korrupt.
Om en viss elev trots detta skiter fullständigt i ett viss ämne och inte går på någon lektion och lägger ner desto mer tid på något annat så har det ingen betydelse. Geografi kan exempelvis uteslutas till fördel för historia, eller tvärt om. I provet som ligger till grund för antagning till högre studier och kanske även en anställning har det minimal betydelse.
Det korrupta betygssystemet går ut att eleverna ska vara plats, hålla käften och följa minsta vink från läraren. Därför blir de bara mer korkade. Sverige är ett av världens mest centralstyrda länder. Svenskarna är ett av världens mest hjärntvättade folk. Teorierna stämmer med verkligheten och det är grunden för all forskning.
@belii
Betyg fungerar just som en sådan feedback! Betygssatta prov, uppsatser, grupparbeten mm som sedan vägs ihop till ett slutbetyg.
@Urban Persson
Jag har inte gjort någon studie, men jag upplevde att jag och många av mina kamrater läste för att få så höga betyg som möjligt. Betygen motiverade oss till att läsa. Hade vi inte fått betyg så hade vi läst betydligt mindre, och alltså lärt oss mindre. Jag är mycket säker på att detta gällde mig och mina klasskamrater i högstadiet och gymnasiet.
Jag ska dock erkänna att jag inte har objektiva kunskaper i ämnet. Det kanske du har? Vet du om något land som har slopat betygssättning i skolan för elever mellan 13-18 år, och som då har fått objektivt förbättrade prestationer? Det hade varit mycket intressant om du kunde dela med dig av ett sådant exempel.
@Andreas
Om man redan har högsta betyg i ett ämne, så kanske man inte behöver läsa mer på just det utan hellre läsa lite extra på något annat, eller rent av göra andra trevliga saker. Jag antar att det är tanken bakom utformningen av den svenska betygsskalan. Flera länder tänker dock annorlunda och har infört högsta betyg som är mycket svåra att få. Man kan ju också lära sig mer för att man är intresserad av ämnet.. men ja, själva betygs-moroten har man inte längre. Ditt resonemang förutsätter dock att fram tills högsta betyg är säkrat så är betyg en motivation. Och det är väl bra?
Att betyg delvis är orättvisa och missvisande och används fel vid intagningar tar inte bort nyttan med dem. Tar man bort betygen så kommer många att anstränga sig mindre i skolan, för betygen upplevs som en konsekvens här och nu, i jämförelse med mer diffusa konsekvenser som kanske kommer i en avlägsen framtid.
På liknande sätt i det centralstyrda landet med det hjärntvättade folket fungerar det på bilprovningen. De hjärntvättade vill gärna visa upp sina prestationer och få en stjärna av de som bestämmer. Får de inte detta så förslöas dom, tror dom.
Effekten av kontrollerna på trafiksäkerheten och miljön är negativ eftersom bilägarna fastnar i en reparationsspiral och bilarna skrotas senare. När de slutligen skrotas så har de blivit påkostade relativt sent och har många nya delar. Det gör det omöjligt att på ett kostnadseffektivt sätt slita ner bilen. Den nya bättre tekniken betyder alltså mer för trafiksäkerhet och miljö än att löpande fel från slitage, i den mån kontrollerna ger en ändring.
På 70- och 80-talet ansågs detta vara en fördel och bilprovningen använde detta som något slags argument för verksamheten. Senare blev analyserna mer affärsmässiga och marknadsorienterade utgående från kunden och bilprovningen använde inte detta i sin retorik.
På 90-talet i samband med borgarnas första försök till en privatisering av bilprovningen kom en rapport ”Samhällsekonomiska aspekter på AB Svensk Bilprovning”från professor Krister Hjalte, som kort menade att verksamheten är förkastlig på alla sätt, vilket de korrupta makthavarna inte var intresserade av att höra, eftersom de ville politisera frågan. Jag råkar känna till detta eftersom jag var konsult åt Vägverket för att utveckla en mobil besiktningsstation och bygga en prototyp, som förövrigt aldrig blev byggd, när sossarna rev upp privatiseringen.
På 2000-talet kom ett liknande idiotsystem införts inom fastigheters energiförbrukning. Klimatet ska räddas. Än så länge finns inga tvångsinslag inom att bygga om gamla hus.
Magnus, jag inget emot betyg i sig. Det finns ett tävlingsintresse bland unga inom allt möjligt och det kan utnyttjas. Det finns många fördelar med någon slags mätning och kommunikation runt kunskaperna. Felet är bara att använda betyg vid antagning. Hela systemet blir då korrupt. Om man exempelvis går tillbaka till antikens Grekland så är jag ganska säker på att det inte fanns något liknande.
Eleven och deras släktingar borde betala stora delar av studierna själva och då kommer motivationen automatiskt. Hur som helst är detta oundvikligt i de sämre tider som vi går mot. Överutbildningen bara ökar. Eleverna blir bara dummare och dummare. De sista åren innan kollapsen i mitten en århundradet kan man lägga ner alla utbildning, bortsett möjligen från elementära kunskaper i överlevnad, egen potatisodling med mera.
Ehm, är du samma Urban Persson som skrivit på newsmill att du varit i kontakt med UFO:n?
http://www.newsmill.se/artikel/2011/06/13/ub-tskonspirat-rerna-sk-mmer-ut-sverige#comment-272157
Urban, då är vi nog ganska överens trots allt. Fast jag retar mig nog mindre än du på orättvisorna och korruptionen som följer med [användningen av] betyg. Det finns ju trots allt högskoleprov. Fast ja, det hade nog varit bäst om man hade prioriterat högskoleprovet före betyg vid antagning till högre utbildning. Betyg kunde kanske accepteras till utbildningar i yrken med brist på arbetskraft, ifall utbildningsplatserna inte fylls av sökare med godkänt högskoleprov. Eller något sådant.
Annars hoppas jag att du inte får rätt i dina dystra spådomar om framtiden, men jag tror tyvärr att sannolikheten är ganska stor att mänskligheten till slut återvänder till stenåldern, när insatsråvaror som metaller etc blir mer och mer jämnt fördelade på planeten och därmed dyrare att utvinna. Till slut blir det kanske mest ekonomiskt att återgå till stenyxor..
En joker är vad som händer i den sista nationen som fortfarande har en fungerande industrialiserad krigsmakt. Denna skulle sannolikt kunna lägga under sig resten av jorden och samla på sig stora mängder skrot och rester. Genom att förslava resten av världens befolkning skulle man möjligen kunna driva en liten rest av civilisationen vidare på en högteknologisk nivå. Med tillräckliga mängder (ved)energi borde man kunna utvinna metaller även ur gråsten/ havsvatten.
Men som Cornu säger – allt blir bara fiktion om man ser så långt fram.
Belii, det klart att det var jag som var i farten. Passande att du kom med detta när jag angrep någon för att blanda in personliga erfarenheter. En sak som jag har lärt mig med åren av allt bloggande är att så ska man inte göra. Händelserna tillför inget eftersom folk kan hitta på så mycket tok. Och gör detta hela tiden. Man ska aldrig räkna med att någon tror på något som man påstår. De som gör detta är lika dumma som de som nämner det.
Så UFO-historien var ett misstag och den ska jag inte gå in på. Ibland tar jag upp den på ett personligt plan. Men allt mer sällan. Man måste hålla sig till verkligheten. Kanske något UFO aldrig fanns och bara är hittepå. Jag känner mig i varje fall smickrad av ditt intresse för alla mina gamla kommentarer och det var väldigt träffande, även om tråden har spårat ur från betygsfrågorna.
Massorna saknar förmåga till logiskt tänkande och vill hela tiden ha något att tro på. Ubåtarna är speciellt intressanta eftersom de hör till myternas värld och det hela iscensattes av Palme inför hans länge planerade mord på sig själv, vilket också hör till myternas värld. För att förstå något av om hur myter och verklighet hör ihop och hur de kan skapas kan man studera min skriverier på Newsmill. En fördel med Cornus blogg är att man kan ta bort rena misstag.
Newsmill stängde ju av möjligheten till kommentarer när de korrupta makthavarna hela tiden gjorde bort sig och vägrade skriva.
Magnus, det kommer säkert att bli någon sista nation med en fungerade industrialiserad krigsmakt, men det får ingen praktisk betydelse. Det sista landet kommer inte att förslava andra länder eftersom det inte är ekonomiskt.
Ett kollapsat land blir i första hand livsfarligt och de ingripande måste lägga ner stora resurser bara för att få en minsta ordning. De som lever i landet ser fram emot detta eftersom de i praktiken blir räddade. De lever ju i isolerade celler från omgivning i största fattigdom. Så resurserna måste till och det blir inte ekonomisk.
När kollapsen kommer i land efter land så inser alla länder att de kommer att kollapsa och det dämpar viljan till krig. Inte ens att avliva det stora flertalet är någon lösning eftersom välståndet för de övriga då blir högre än annars och det de kvarvarande resurserna sinar fortare av den anledningen.
I och för sig skulle detta kunna vara ett skäl till krig. Men de svaga har inte så mycket att sätta emot så det talar emot detta. Även i en fullständig kollaps finns en viss logik.
Det är lite kul att bredda det historiska perspektivet här:
Här är en länk till ett avsnitt ur Milton Friedmans TV-serie Free to Choose på ämnet friskolor.
Vol. 4 – The Failure of Socialism (Free To Choose – 1990) (Avsnittet heter The Failure of Socialism av någon outgrundlig anledning men handlar i stort sett enbart om skolfrågan till skillnad från vol 3). Den efterföljande debatten är mycket sevärd och man kan notera att vinster hos verksamhetsdrivande organisationer är en ickefråga. Men det kuliga är alltså att Sveriges skolpolitik sen 20 år i stort är en blåkopia på det Milton förespråkade. Och de förbättringar i elevernas resultat som man trodde skulle komma har uteblivit. NEK-Jesus lärjungar, paleoliberaler m.fl. har förmodligen vaccinerat sin ideologi mot kritik även här men det skulle var intressant att få höra försök till förklaringar varför friskolorna inte kan uppvisa bättre resultat?
Jag jobbade för en friskola för ett par år sedan. Om en elev fick underkänt betyg betydde det 0kr i intäkt. Betyg Godkänt, gav 60-80000 kr.
Man tog till alla möjliga knep för att eleven skulle få minst godkänt. Omoraliskt, men naturlgtvis helt lagligt och by the book. Resultatet: nöjda elever, någon miljon extra till ägaren per år, läraren får beröm. Alla vinner.
Hur det kan komma som en överraskning för någon att det är så här det fungerar är bortom min förståelse.
Bullshit!
Vad jag förstår så har en skola lika mycket betalt för en elev/år oavsett om eleven får godkänt eller inte förutsatt att han var där.
Här är ett exempel på två skolor som blev av med skolpengen för att de gav för HÖGA betyg:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=342494
@Wofser
Inte bullshit alls. Jag har själv varit med om detta och sett andra göra det med mina egna ögon. Jag har alltså erfarenhet av detta från verkligheten, jag hämtar inte min information från utvalda mediekällor som bekräftar mina ideologiska åsikter om hur det går till. Verkligheten. Så här fungerar det.
Observera att det inte är något olagligt som har gjorts, utan detta är helt okej och efter regelboken. Bara att man vrider, vänder och tänjer på reglerna tills de ger det resultat man vill ha.
Det handlar alltså om att undvika underkända betyg i så stor utsträckning som det går (utan att vara dumdristig såklart). Det aktuella fallet gäller gymnasiekurser på en "specialskola", vill inte vara mer specifik än så, med hundratals elever per år just på den skola där jag jobbade.
Oavsett hur skolorna får betalt för eleverna så gäller även en annan sak:
Skolor som i snitt ger höga betyg blir attraktiva och lockar till sig nya elever. Att få elever är trots allt viktigt eftersom det är vad som genererar skolans intäkter.
Nu kan det väl inte finnas några argument kvar alls för att lärarna ska behålla rätten att sätta betygen? Ditt betyg = resultatet på centralprovet, punkt! Tänk vad underbart om lärarna kunde ägna sig åt den syssla de är tänkta att utföra, nämligen att lära ut?
Man ser det som man vill se. Är man emot friskolor skriver man om det mindre problemet med betygsinflation mellan friskolor vs kommunala. Det gäller journalister såväl som cornu.
Man undviker det verkliga problemet: betygsinflationen mellan pojkar och flickor. Tjejer kan gå ut gymnasiet (såväl kommunala som friskoler) med högsta betyg i allt och samtidigt ha 0,3 som bästa resultat av flera hp-prov. Sanningen är den att vill du komma in på en bra högskoleutbildning skall man inte gå på friskola utan vara tjej.
Jag tycker alla fäder till söner som läser detta borde skämmas. Hur fan kan ni acceptera det?
Kanske kan vi acceptera det därför att pojkar och flickor inte är lika och inte ligger i synk åldersmässigt och inte heller är lika biologiskt med olika goda förmågor att passa in i den svenska skolan, generellt. Å andra sidan finns ju högskoleprovet, där pojkar tydligen gynnas.
Bäst hade förstås varit om arbetsmarknaden hade varit sådan att pojkar kunde ta 1-3 års uppehåll innan gymnasiet och blivit mindre hormonstinna och lite mognare.
Relaterat så justerades ofta skillnaderna ut till högre utbildning pga att pojkar gjorde lumpen och fick mogna lite innan de pluggade vidare.
Löjligt. T.o.m skolverket erkände att tjejernas betyg sattes högre än vad de presterade på de nationella proven. Pojkar fick som regel sämre betyg än vad de presterade på de nationella proven.
Vadå gynnas av HP? Provet har gjorts om ett antal gånger för att kvinnor inte presterar lika bra som män och varje gång har detta misslyckats.
Problemet idag är att Sveriges flumskolor är anpassade för kvinnor, inte män.
Cornu,
Du säger att "Barnen blir faktiskt inte duktigare bara för att de satts i en friskola", hur drar du den slutsatsen?
Att betygsinflationen är högre i friskolorna är det jag ser fastställt av artikeln. Inget annat.
Det som hade varit intressant hade varit att se betygsskillnaderna överlag mellan friskolor och kommunala skolor och så klart utvecklingen från betyget man tog sig in på skolan med.