SEB:s boprisindikator fortsätter att försvagas, men är fortfarande positiv. Hushåll som tror på stigande bostadspriser så här nära pristoppen dominerar alltså fortfarande.
 |
| SEB Boprisindikator |
Men optimismen är långt ifrån tillbaka på de nivåer som gällde 2009 – 2011, eller än mindre överoptimismen under bostadsbubblans verkliga uppumpande 2003 – 2007. Detta trots att svensken aldrig förr varit så överbelånad och haft så mycket att förlora på fallande bostadspriser som nu.
Att optimismen inte längre är historiskt stark ger ytterligare stöd för att bostadsmarknaden inte är vad den har varit. Den som idag fortfarande tror på snabba pengar kommer nog bli rejält beskviken. Man kan konstatera att optimismen blivit lägre för varje återhämtning i ekonomin sedan 2008. Vi har helt enkelt nått skuldmättnad.
Enligt en källa har det nu börjat komma in sammanslagningar av villafastigheter, där man helt enkelt misslyckats att få sålt avstyckade tomter. Istället för att sänka priset på de avstyckade tomterna, vill man nu betala ytterligare pengar för att slå ihop villatomterna igen. Det handlar alltså om rena förlustaffärer för den som styckat av, men man vill inte ha nya grannar till hur lågt pris som helst. Man ser därmed att det inte går att få sålt tomten på rätt många års sikt.
Martin Ödlund vid Hkonomihögskolan vid Lunds Universitet har publicerat en magisteruppsats med titeln The price you pay, om betalningsviljan på den svenska bostadsmarknaden. Uppsatsen finns att ladda ner från Lunds Universitet. Bland slutsatserna är att betalningsviljan skiljer sig mellan villor och flerbostadshus lägenheter. Från slutsatserna på sidan 34, baserat på 1 500 enkätsvar:
“The number of square meters were positively correlated with the share of income spent on housing in both models, while the number of rooms had a significant correlation, positive, among those who were living in multi-dwelling buildings.For those living in single-family housing, the time it takes to travel to their job is positively correlated with the share of income they spend on their housing, while their schooling is negatively correlated with the share of income they spend on their housing. Also, having children have a positive effect on how much of their income they spend on their housing, which is a pattern that is not measurable for those living in multi-dwelling buildings.One odd finding is that yard size is negatively correlated with the share of income spent on housing. This may be due to houses with bigger yards may be located further out from the city centre, and thereby cheaper. It may also be that individuals with higher incomes purchase houses with bigger gardens, and thereby eliminating the effect that were expected from the size of the yard.There is no evidence that those living in multi-dwelling buildings, and in possession of a balcony or a terrace, pay higher shares of their income for their housing, but there is some evidence that living on a higher floor in a multi-dwelling building make individuals willing to pay a higher share of their income for their housing.”
Kom ihåg att en magisteruppsats främsta syfte är att visa att studenten behärskar metodik, kunskaper och vetenskaplighet. Det måste inte vara en perfekt avhandling.
Som vi kan läsa ovan så går uppsatsen emot det som mäklarna hävdar, nämligen att balkong påverkar vad man är beredd att betala för sitt boende i lägenhet. Däremot bekräftas att man är beredd att betala mer för att bo högre upp. För villor är restiden till jobbet avgörande för betalningsviljan, men omvänt. Man är beredd att betala mer för att bo längre bort. Samtidigt är ett överraskande resultat att man också är beredd att betala mer pengar för mindre tomt, vilket dock kan bero på att centralare tomter idag blir allt mindre, men också tomter i de nya hutlöst prissatta områdena. Samtidigt är barnfamiljer beredda att betala mer för villan, men inte mer för lägenheten. Förmodligen för att de som är beredda att betala mer flyttar till villa och bor inte kvar i lägenhet.
23 kommentarer
Sa din källa nånting om varför man vill slå ihop tomterna igen? För mig verkar det helt ologiskt, kan inte komma på nån anledning att göra det.
Fastighetsskatt?
Förlåt – "avgift". Vi har ju gjort oss av med "skatten".
Det måste vara nån på ruinens brant, det. Avgiften är väl 0,4% så vi snackar ett par tusenlappar om året per tomt.
Det var flera fall.
Säg du skatt! För en obebyggd fastighet betalar du skatt efter taxeringsvärdet på gammalt beprövat sätt:
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/fastigheterbostad/fastighetsavgiftfastighetsskatt/fastighetsskattforobebyggdatomtermfl.4.69ef368911e1304a625800013554.html
1% på 4 miljoner blir en del!
Om man inte har något tak i fastighetsskatten så krävs att fastigheterna antingen får lägre totalt taxeringsvärde eller att de får annan skattesats.
Kan ju också vara så att det är kommunen som köpt fastigheten (åkermark) och delat av tomterna och när man inte får sålt försöker man sälja tillbaks åkersmarken och då kan det vara billigare att slå ihop fastigheterna och slippa betala lagfart för varje fastighet.
"Ett överraskande resultat är at "
är vaddå?
Blev ngt publiceringsfel där.
Rapport från ett välmående område i Göteborg:
Grannhus 1: såldes för 11 år sedan för 1,3 MSEK, såldes för 3,2 MSEK för 1 år sedan, renoverade för 150 000 kr, såldes nu för 4,15 MSEK.
Grannhus 2: såldes för 3,3 MSEK för 5 år sedan, såldes för 4,2 MSEK för 3 år sedan, såldes nu för 5,7 MSEK.
Allt fler normalvillor här begärs det runt 7 MSEK för. Avmattning? Nä, inte ännu i alla fall. Vansinningt? – Javisst! Kommer priserna att gå ner? – Nja, det beror på. Med superlåga räntor 10-15 år och endast måttlig ökning av arbetslösheten så kanske det aldrig blir billigare än idag. Själv tror jag dock att ökningen av arbetslösheten blir betydligt större än måttlig, och då kommer priserna att gå ner.
Är det välmående när man flyttar efter ett respektive tre år? Också en definition.
Välmående plånbok kanske?
Fast tydligen inte nöjda utanför plånboken… Vilket visar på att pengar inte är allt.
Ligger det "välmående" området innanför tullarna?
Annars är det lätt ner med 10% om man jämför idag med 2010 och 2011. Mindre välmående områden och det är förmodligen ner runt 15-20% om de lyckas få seriösa budgivare. Givetvis finns det undantag, kanske någon som jobbat hårt på huset så det är i toppskick och därmed kan man få uppfattningen att samma hus behåller värde eller ökat.
Tullarna har varit en lottovinst för de som har bostad på insidan.
En känsla efter att ha tittat på statistik är att geografisk placering blir viktigare och viktigare för priset på bostaden.
Gissar att det blir så för det är svårare för företag att få lönsamhet i glesbefolkade områden. Färre kunder men små möjligheter att anpassa sig efter det kostnadsläget (fackliga avtal, svårt att anställa på kortare arbetstider än 40 timmar per vecka mm). Trycket in mot storstäderna blir därför bara större och större och priserna mot centrala delar skjuter iväg eller mattas snabbt beroende på avstånd.
Har länge trott på fallande priser, men nu börjar man ju fundera.
Om vi har en ökning på ca 3-5% av den totala mängden pengar varje år, vart hamnar alla dessa pengar, mkt av detta läggs iaf. på bostadsmarknaden?
Räntorna bara faller och faller, snart ligger väl rörligt på 2,5% och 10år 3%..
Att det blir billigare och billigare för dom som äger när hyresrätter alltid stiger 2-5% varje år gör ju att det uppstår ett gap som till sist måste jämnas ut.
Jag tror det är väldigt safe att köpa bostad (långsiktigt) sålänge man klarar ett par extra % på räntan och ett större prisfall på 20-30%.
Men lite friare andrahandsuthyrning om något år behöver man aldrig mer sälja med förlust om man gjort sin hemläxa.
Tumregel; köp inget du inte kan hyra ut för avgift+räntor+underhåll, kan du inte få ut detta på andrahandsmarknaden är bostadsrätten för dyr.
Sen när får privatpersoner del av den ökade penningmängden? Via lägre räntor isåfall – men de får inte mer än sina löneökningar i ökad inkomst.
Hyrorna stiger inte med 5 %, med 2-3 % möjligen. Hyrorna i attraktiva städer är fortfarande bra mycket lägre än köpalternativet. Även villa/bostadsrättsägaren får högre kostnader varje år, i form av dyrare el osv. – har stigit mer än inflationen många år.
I Köpenhamn ligger kostnaden kring 1000 dk/kvm och år, ändå sjunker priserna -befolkningen ökar.
Vi är på väg mot marknadshyror och centrala hyresrätter i storstäderna kommer få se hyreshöjningar som är klart över 2-3% per år.
Det har redan börjat i stockholm. Snart följer resten av landet efter i vanlig ordning.
Möjligheten att fritt hyra ut sin BR sköts i sank av oppositionen om jag inte minns fel.
Vad folk inte tar hänsyn till är att en HR inkluderar amorteringar och avskrivningar, medan när man jämför BR-kostnaden oftast helt skiter i amortering och framtida underhåll av lägenheten i sina kalkyler.
Har för mig att S inte sagt helt nej än även om det ser mörkt ut.
Mest intressant är att Miljöpartiet säger nej till smidigare hyresmarknad eftersom de är tycker det är viktigt med mindre bilkörning. En smidigare hyresmarknad har direkt påverkan på hur mycket det pendlas.
"Mitt område": Köpte bostadsrätt lite utanför centrum i min stad. 80m2 för 450.000 med egen trädgård osv.
Mindre än ett stenkast bort så är det ett stort område som bebyggts 2002-2008 åren men som tvärstannade 2008. Villor och bostadsrätter. Det mesta är färdigställt dock. Liknande bostadsrätter med liknande avgifter (fast högre belåning) ligger för 1.5 miljoner och de verkar ha svårt att sälja det sista.
Om jag hade köpt en sådan lägenhet för 1.5 miljoner med full belåning så kanske jag skulle vara lite orolig när jag märker att de sista bostadsrätterna är svåra att sälja och av 60 bostadsrätter som ska byggas så byggs nu bara 20 i "Etapp 1" helt plötsligt.
Där jag sitter nu, på andra sidan gatan, med en bostad köpt för 450.000 (utan lån) är jag inte alls orolig. Jag ser tvärt om en potentiell värdeökning då kvadratmeter-priset är så lågt som det är så att nybyggnation är i princip omöjlig (Det kommunala bostadsbolaget tvingas att sälja ut för att ens gå runt) och det sker en stadig inflyttning.
3-4 mil utanför staden kan man köpa fina hus för 400-600.000 men det varkar bara gå ner, ner, ner så det är inget som lockar.
Hur ser ekonomin för BRFen ut då? Är även den obelånad?
Föresten hur funkar det med kapitaltillskottet i en nybildad BRF, är det så att alla insatser skjuts till vid bildandet eller kommer dessa först när bostadsrätterna säljs?
Obelånad är den inte (byggdes runt 1980) men relativt låga lån.