The Economist har en intressant graf som visar utvecklingen över tillgången till mat världen över, uppdelat främst i kontinenter, men även i Öst- och Västeuropa.
Man kan konstatera att Västeuropa har ett underskott och måste importera mat redan idag, men att Östeuropa har vänt till ett överskott, främst pga Sovjetunionens fall och med det en avsevärt effektivare jordbruksproduktion på de stora slätterna i fd Sovjet, men även effektivare bruk övriga Östeuropa.
Annars är det Nordamerika och Sydamerika som står för det stora överskottet av mat, och till viss del Australien, medan Europa, Asien och Afrika har ett underskott. Framför allt i Sydamerika har tillgången till mat ökat kraftigt, trots befolkningsutvecklingen, och det kan i mycket härledas till skövlingen av brasiliansk regnskog.
Dessutom är det ju så att både Syd- och Nordamerika mer än väl kan försörja sitt jordbruk med fossila bränslen i många decennier till, trots peak oil. Och man kommer alltså exportera mat till resten av världen. För (Väst)europas del handlar det om att ha råd med maten och möjligheten att betala mer för den än t ex Kina.
Detta är en orsak till att jag inte tror på “svält” i Västvärlden när konsekvenserna av peak oil blir allvarliga. Vi kan fortfarande importera mat från de självförsörjande Nord- och Sydamerika. Däremot blir det dyrare, vilket gör att det kan börja kännas ekonomiskt för allt fler, och enda sättet att komma runt det är att i någon mån själv producera mat. Man skall komma ihåg att t ex Argentina försörjde Sverige med mat under Andra världskriget. Inte för att man kan göra det idag, men även med den tidens minimala tillgång till fossila bränslen gick det att frakta mat till Sverige tvärs över halva jordklotet. Det kommer också gå i framtiden.
Frågan blir istället hur svenskt jordbruk utan tillgång till billigt inhemskt bränsle skall kunna konkurrera med brasilianska eller nordamerikanska bönder framöver? Speciellt som vi har något som kallas kall vinter, vilket sänker årsproduktionen och höjer kostnaderna, i jämförelse med t ex fritt betande djur året runt i Australien, Brasilien och Argentina mfl länder med varmare klimat?
Nyckeln till mat i framtiden handlar om att vi skall ha ett ekonomiskt välstånd som är tillräckligt för matimport. Och det är just de ekonomiska konsekvenserna av peak oil som kan ställa till problem på den punkten, inte själva fossiljordbruket.
49 kommentarer
Ett ekonomiskt välstånd i framtiden behöver dock inte betyda nödvändigtvis att vi kommer ha råd att omge oss med lyxartiklar på samma sätt som idag, framför allt om en större del av inkomsterna ska gå till matinköp i stor skala.
Vi kan börja med att tillverka saker som håller. En tvättmaskin tillverkad på 60 talet höll i decennier nu får du vara glad om du slipper räkna den i år. Ett annat exempel är äldre jordbrukstraktorer. Fortfarande är huvuddelen av MF 35 tillverkade på 50-talet i drift. Avskrivna sedan över ett halvsekel.
🙂 Är ägare av en fullt brukbar Massey-Ferguson 35!
Också grannen hade en, grannen "gick vidare" men traktorn lever vidare med en ny generation brukare!
Hur går det med tillväxten då om saker som tillverkas håller länge? 😉
@Anders
Låt dig inte luras av idiotin BNP tillväxt. Om du kan använda en gammal tvättmaskin istället för att behöva köpa en ny kan du använda de pengarna/resurserna till något annat. Då har du både tvättmaskin och det där andra istället för endast en ny tvättmaskin. Det är mer välstånd.
Det där med att saker skall gå sönder och det skall köpas nytt hela tiden är ju lite av att vi skall gräva gropar och fylla igen dem igen bara för att det skall ge jobb.
Jag lever av gropgrävarbranchen och jag ska tala om för dig att det är tammefan bra att fyll igen grävda gropar. Tänk om ingen fyllde igen efter sig efter att de grävt gropar för avlopp, el, fjärrvärme, dränering, med mera. Samhället hade varit obrukbart!
Ett bättre välståndsmått vore ju mängden av "lyx" vi i snitt har tillgång till. Det kommer oundvikligen behövas viss produktion för att upprätthålla "lyxen", men produktionen är inget självändamål.
Sen tillväxt är inte något mått på annat än förändringen av det som det är tillväxt på. Bara för att välståndet inte ökar betyder det ju inte per automatik att man har det bra – ej heller betyder att välståndet ökar att man har det speciellt bra.
Ju snabbare folk inser att BNP-tillväxt inte är ett självändamål destu smärtfriare blir det när BNP slutar växa.
@Lord Metroid
Tack för att du utför detta mycket viktiga arbete.
Var nog inte riktigt dessa gropar jag syftade på. 🙂
Skall själv försöka få tag i en äldre gropgrävare för att gräva egna gropar de närmsta åren.
Tillräckligt med mat, rent vatten och tak över huvudet med 18grader värme samt transportmöjligheter till arbetet under 60 min… Det kallar jag lyx. Utöver det är fetlyx.
I en global mening är det lyx. Stora delar av det globala syd drömmer om det. Så där har du nog rätt.
Lönsamheten i Svenskt jordbruk borde öka med stigande priser. Det skulle lämna utrymme för produktion av eget bränsle efterhand som det kniper.
Metangas, gengas, metanol, DME, biodisel och eventuellt el borde väl gå att använda i olika sammanhang och komplettera varandra.
Framför allt tror jag att energiproduktionen blir lokal, den centrala produktion som som staten satsar på nu kommer att falla på allmänningens dillemma. Den kommer aldrig att räcka till.
Om man tar hänsyn till att en decentraliserad elproduktion inte behöver några investeringar i nybyggda kraftnät utan finns spridd ute i befintligt nät så borde det öka lönsamheten och effektiviteten en hel del jämfört med större anläggningar som kräver dyra kraftledningsdragningar.
Ja det stämmer men jag tror att den största fördelen är att i ett decentraliserat system kommer folket att hushålla med resurserna bättre. eftersom man kommer att få en större insikt av vad det egentligen kostar att producera energin. Då menar jag ekonomiskt, ekologiskt och socialt.
Länk :http://sv.wikipedia.org/wiki/Allm%C3%A4nningens_dilemma
Allmänningens dilemma beskriver ett handlingssätt som är bäst ur ett individuellt perspektiv men som är dåligt ur det gemensamma perspektivet.
I allmänningens dillemma är det väldigt lätt att komma i en situation där varje enskild person försöker använda en resurs maximalt samtidigt som de försöker begränsa tillgången för andra.
Allmänningens dilemma bygger väl i princip på att en begränsad resurs finns tillgänglig för gratis nyttjande. Vad är det som säger att t.ex. elpriset skulle gå ner till nästan gratis om oljeproduktionen minskar.
Läser du artikeln så ser du dessutom att allmäningens dilemma kan lösas genom att man tar betalt för att nyttja resursen.
Begränsade resurser allokeras antingen via pris eller kö om det inte sker med våld förstås.
Eller om brukarna själva sätter upp reglerna enligt Ellinor Ostrom. Jo jag har läst artikeln.
Energin kommer inte att räcka till alla behov, att försöka centralt reglera all förbrukningen ser jag som så gott som omöjligt, det skapar för många möjligheter till konflikt och beroende.
Det som sker just nu är väl just höjda skatter och "privatisering a la nyliberalism" på en oligopolmarknad, och det är populärt?
Samtidigt som det finns hinder för en energikonsument att kunna producera sin egen energi.
Och desutom verkar de ju dessutom finnas gas i underjorden även i Sverige. Måntro om det kanske kan bli stort.
Att centralt reglera förbrukningen behöver inte vara svårt. Det är ju bara att sälja befintlig produktion till högstbjudande. Alternativen att ransonera det leder till problem ifall man inte kan överlåta sin ranson vilket i sin tur leder till samma fördelning av energi som förstnämnda alternativet (men olika fördelning av pengarna).
Att lägga ner centrala produktionen bara för att den inte räcker till alla behov är ju bara kontraproduktivt. Producera inget leder ju till ännu större brist.
Kanske ett uppsving för inhemska småjordbrukare?
Problemet är skörda tillräckligt med solenergi till både mat och bränsle.
En dellösning kan vara industrihampa.
Jag läste att en bonde i Jämtland! skördade upp till 31 ton ts/Ha. Tillväxten på skog där lär vara ungefär 1 ton ts/ha.
Hampa på fälten och djuren i skogen?
Många kommer att odla upp sina gräsmattor, eller börja med urbana odlingar.
Vi borde hitta ett Svenskt ord för guerilla gardening, det kommer nog att bli ett fenomen i varje stad.
Eventuella svarta svanar i USA, förutom det uppenbara att även där vill ingen bli lantbrukare längre, kan vara jorderosion, sjukdomar på klonade grödor eller att USA får ett så kraftigt budgetunderskott så de inte har råd med sitt jordbruksstöd.
… vilket gör att under omställningen kommer produktionen att gå ner. Glömde jag att tillägga.
Eller/och använda råvarorna i flera steg, mer nytta med samma råvara. Först foder, sen energi och slutligen gödsel för att nämna en kedja. Finns hur många som helst. Gäller att anpassa efter lokala förutsättningar för att skapa lönsamhet.
Shit där rök centrala EU-stödet, bland annat, om det skall bli en förändring till det bättre. Bidrag har ju en förmåga att göra mottagarna intellektuellt slöa samtidigt som de får färre valmöjligheter. De som inte får bidrag brukar bil missunnsamma och motarbeta bidragstagarna i stället för att hjälpa dom.
Tur att det finns positiva alternativ som Joel Salatin och Bill Mollisson.
Jag uppskattar Bill Mollissons bok Permaculture a designers manual, i synnerhet kapitel 14 den handlar även om just fördelen med decentraliserad energiproduktion, fast då i ett beroendeperspektiv. Det kan vara svårt att få tag i ett fysiskt exemplar, men boken lär finnas som PDF på nätet.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ja den boken finns som pdf på nätet. De flesta filmer också.
Vår matproduktion är förmodligen det mest sönderreglerade och manipulerade vi har. Tyvärr.
http://staffandanielsson.blogspot.se/2012/05/pa-brannpunkt-om-kommunal-ekomat.html
@Staffan
Jag undrar var du fått siffran 40% minskad matproduktion med ekologiskt jordbruk ifrån? Inte kan det vara verkligheten. Du kan inte på fullaste allvar mena att en ekologisk mjölkgård levererar 40% mindre mjölk allt annat lika. Inte heller produktion av sunt kött dvs betande dikor eller får. För att nämna ett exempel så mjölkar en ekoko 8000 kg/år istället för 9000 kg/år men har istället mindre juverinflammation osv. Jämnar ut skillnaden ännu mer. Inte är det 40%.
Om SLU genomför "försök" där de på konventionellt odlad jord struntar i att gödsla och bekämpa en ruta och sedan kallar det för ekologiskt jordbruk i jämförelsen med resten av åkern så säger det väldigt lite om ekologiskt produktion och mer om nivån på SLUs forskare.
Vad är det som är så viktigt med att försvara och rättfärdiga bruket av konstgödsel, bekämpningsmedel, antibiotika m.m. till den grad att siffror "vinklas" på detta sätt?
Vad gäller priser så är det frågan om en av de mest sönderreglerade marknader vi har men trots det så gäller utbud och efterfrågan och det är väl inte utan din kännedom att det varit brist på ekologiska produkter under många år.
Jag skulle hoppas att fler bönder var mer intresserade av att bygga upp jordens bördighet för hälsosammare och större skördar. Det gör man inte med konstgödsel och bekämpningsmedel.
Intressant artikel på Newsmill som du borde läsa.
http://www.newsmill.se/artikel/2012/06/02/arrogans-v-cker-politiker-och-journalistf-rakt
OT: Wolodarski har upptäckt Sveriges 80-tal, undrar när han upptäcker svensk nutid?
"Orsaken är att ekonomierna under lång tid, precis som Sverige på 1980-talet, eldats på av billiga krediter och omfattande spekulation i bostäder."
http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-det-som-inte-fick-handa-kan-vara-pa-vag-att-ske
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Hur kommer det sig att Nord och Syd Amerika kommer ha överskott av mat trots peak oil
Därför att de har oljeproduktion nog för att köra vidare dagens jordbruk i kanske 50 år till, förutsatt att man prioriterar oljeleveranser till jordbruket.
Tveksamt att de ska kunna köra sina jordbruk vidare i 50 år, det handlar inte bara om tillgång på olja, utan lika mkt om stressade och obrukbara jordar fria från mikroorganismer pga ett hårt drivet industriellt kemikaliejordbruk – produktiviteten kan inte upprätthållas, helt enkelt. Minskad mullhalt, tillgång på vatten men framför allt en infrastruktur kring en jordbruk- och livsmedelsproduktion som inte kommer att hålla måttet! Och sen får vi inte glömma komplexiteten i verksamheten!
Säger inte att det inte kan bli problem, men jag tror inte vi får uppleva svält i väst, annat än för de allra fattigaste. Inget nytt under solen där.
Mycket bra kommentar. 🙂
När jag såg hur de hanterade våra bästa jordar i Skåne blev jag en övertygad motståndare till dagens konventionella och kortsiktiga jordbruk.
Jordbruken bedrevs med endast spannmålsproduktion, ettåriga grödor, konstgödsel var enda näringstillförseln, bekämpnngsmedel användes till all ogräs och sjukdomsbekämpning, halmen storbalades och kördes till värmeverk, mycket tunga maskiner på lerjordar. Det är verkligen att leva upp kapitalet och stjäla det från kommande generationer.
Förmodar det ser likadant ut på både Västgöta och Närkeslätten också.
Hur kan man vara bonde och samtidigt inte förstå vad man ställer till med bara för att förändringen sker så långsamt?
Grundvattennivåerna sjunker i stora områden där den största delen av livsmedlen produceras i världen och där de flesta människorna bor. Som vanligt nöjer sig mänskligheten inte med räntan utan skall leva upp kapitalet också.
Dessutom så leder jordbruksmetoderna till jordförstöring på enorma områden varje år. Det är ofta de bästa jordarna vi har som förstörs.
Patrick,
Jag vet inte vad du vet om jordbruk men de ekologiska jordbruken du ser runt omkring dig 2012 kan upprätthålla någorlunda hög avkastning på grund av att de blivit besprutade under en längre tid så ogräset inte fått fotfäste.
Det finns en anledning till att det växlas ganska friskt mellan konventionell odling och ekologisk odling på vissa gårdar skiften. Så en del ekologisk mat du köper kommer från ett skifte som tokbesprutades 4 år innan just den grödan odlades där.
Jag skulle anse att jordförstöring beror på okunskap snarare än industrialisering av jordbruket (även om missbruk av grundvatten och stora maskiner hjälper till). Det går att ha ett hållbart industrialiserat jordbruk och jag skulle i detta fall framhäva Sverige som ett exempel.
@Henke
Jag har en hel del kunskap om jordbruk men har inte drivit en kommersiell gård någon gång. Är de någon med så bristande kunskaper att de försöker bedriva ekologisk odling på en ren spannmåls gård får de givetvis problem.
Självklart är det så att de områden i världen där jordförstöringen är störst så är det den industriella driften i kombination med framför allt endast konstgödning som bidrar mycket. Det är framför allt vind som fördärvar mest men även vatten till en viss del. Båda ökar med sjunkande humushalt i jorden. Även i Skåne har en hel del jordar blåst bort. Gäller framför allt de mer lätta och öppna jordarna.
Jordförstöring beror på okunskap det är vi överens om. Kontentan i mitt inlägg är att stora områden är fördärvade och mer blir det inte minst pga sjunkande grundvattennivåer. De blir förr eller senare tvungna att ta ut mindre skördar om några i många av de idag bästa områdena i världen. De ökande priserna på livsmedel som blir en följd av detta kommer att öppna upp för lönsammare jordbruk i Sverige.
Vore bra om fler svenska bönder kunde intressera sig för hur de skapar bördigare jordar.
Det är hästgårdarnas fel, där det en gång i tiden odlades vete med mera odlas nu gräs till hästarna.
Det finns i alla fall en del ledig mark vi kan odla upp när vi har ätit upp hästarna…
Tänkte jag skriva, men sedan kom ett skov av MS (här nedan).
Vete är väl också gräs. Men man måste skilja mellan gräs och gräs, sa knarr-karln.
Lord M, inte bara det utan jordarna "förgiftas" långsamt pga att hästarna behöver avmaskningsmedel som skits ut och dödar mikroorganismerna i jorden. Ett stort och försummat problem med alla dessa hästgårdar. Det kommer att ta årtionden innan dessa "hästjordar" blir brukningsbara!
Europa är groteskt överbefolkat, framför allt västra delen, vilket artikeln bekräftar. Så länge våra ekonomier fungerar kan vi importera mat från andra länder förutsatt att dom också har välfungerande ekonomier. Men när situationen börjar närma sig den i Grekland så vete fan om vi inte får svält här också.
Ökar efterfrågan på mat stiger priserna och det blir lönsamt igen med mindre produktiva brukningsformer. Då mycket av livsmedelsproduktionen hotar att minska i de idag produktivaste områdena pga av jordförstöring och sjunkande grundvattennivåer är det mycket troligt att priserna kommer stiga rejält på mat. Får cornu med flera rätt angående peakoil så kommer betydligt större andel av befolkningen att arbeta med livsmedels produktionen och dess binäringar i framtiden.
Livsmedel är ingen dålig sparform som det håller på att utveckla sig 🙂
Lite OT: Jag läser regelbunder om den pågående kärnverkskatastrofen i Fukushima då Japan har varit ett av mina favoritländer. En artikel publicerades idag att Japanska regeringen har gjort upp en plan att använda Kyoto som huvudstad ifall Tokyo faller av någon anledning. Men området runt Kyoto är också fullt av Kärnkraftverk.
Då kom jag att tänka på att kärnkraftverk utgör väll antagligen i väldigt stor nationell säkerhetsrisk under krig. Det måste ju vara en av de mer saftiga målen att skjuta på följderna blir att stora landarealer, vatten och mat blir giftigt. Bara av den anledningen bör man väll egentligen lägga ner kärnkraftverken.
Vattenkraftverken är förstås också tacksamma att bomba, så de får du också lägga ner. Mycket annat i våra samhällen är också oerhört sårbart.
Kanske bättre att vi avstår från att kriga med varandra?
Läste verifierade siffror någonstans på att vattenkraften dödat fler människor än kärnkraften, så här långt i vilket fall. Kanske var det i denna blogg.
Jag föreslår att vi slutar med våld över huvud taget.
På vad bygger du påståendet att "Man skall komma ihåg att t ex Argentina försörjde Sverige med mat under Andra världskriget"? En del av importen därifrån via den lilla rännil som lejdtrafiken innebar bestod väl av kraftfoder, men vad tänker du på i övrigt? Det dåtida svenska kosthållet, med paradrätter som sill & potatis och rotmos & fläsk, klarade sig väl utan import. Konstgödsel köpte vi från Norge.
Sverige är tyvärr ett samhälle som ljuger för sig självt. Det cirkulerar bl a ett flertal skrönor och lögner om Sverige under andra världskriget, vilka är ett intressant studieobjekt i sig. Jag ställde inte min fråga för att "sätta dit" Cornu, utan för att förhoppningsvis få veta något om var uppgifterna kommer ifrån.