Deflationstrycket fortsätter göra sig påmint. Nyupplåningen hos svenska folket fortsätter minska sin ökningstakt och var för första kvartalet 2012 nere under 5% på tolv månader, specifikt bara 4.88%. Svenskarna ökade bara sina lån med drygt 27 miljarder det senaste kvartalet enligt SCB:s sk Sparbarometer.
 |
| Uppdaterad skuldbubbla. Förutsatt
nolltillväxt under K1 2012. |
4.88% är en mycket positiv siffra, då den är under målen för ekonomisk tillväxt plus KPI-inflation och alltså inte långsiktigt skall öka som andel av BNP. Detta förutsätter förstås evig tillväxt i en ändlig värld, annars är endast KPI-inflationen den hållbara ökningen av skuldsättningen. Dock stiger antagligen andelen skulder som del av BNP om vi förutsätter nolltillväxt under första kvartalet 2012.
4.88% är också den lägsta skuldökningen sedan 1996.
Att ökningen är på en hållbar nivå vid evig tillväxt betyder förstås inte att själva storleken på skulderna är hållbara, med en dubbling i förhållande till BNP. Men man skall vara glad över det lilla.
Man kan konstatera att “sparandet” i bostadsrätter bara låg på 2.7 miljarder, så de ökade skulderna beror inte på nybyggen och ombildningar av bostadsrättsföreningar. Att bostadspriserna ändå stigit under inledningen av 2012, trots vikande nyupplåning talar för att det i mycket är befintliga bostadsägare (“bostadskarriärister”) som agerar på bostadsmarknaden.
 |
| Spåkulan om tillväxten. |
På annat håll kan den som orkar läsa igenom Sveriges nationella reformprogram 2012 – Europa 2020 – EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (PDF, 88 sidor), som kanske kan beskrivas som en sorts socialistisk 5-årsplan från alliansregimen.
 |
| Spåkulan om arbetslösheten. |
Korka upp en Kool-Aid och njut.
Den ekonomiska tillväxten skall visserligen ta paus nu under 2012, men sedan är det bara spikrakt uppåt som gäller, utan minsta hack i kurvan.
Arbetslösheten skall gå ner till sin lägsta nivå sedan 1991.
2016 skall den svenska statsskulden bara vara 22.5% av BNP, nästan en halvering från idag.
Sverige har en gyllene tidsålder av stabil ekonomisk tillväxt och rekordlåg arbetslöshet framför sig. Bara så ni vet.
Allt är guld och gröna skogar i denna magnifika 5-årsplan. Hatten av till Anders Borg och ordförande Fredrik Reinfeldt och deras spåkula.
Drar mig till minnes ett föredrag från MUF i mitten av 80-talet där de ironiserade över Sovjetunionens 5-årsplaner. Det var tider det.
18 kommentarer
Sicket önsketänkande! Bara att garva åt.
Vore intressant med en sammanställning av de BNP-prognoser som kommit ut från Borg och hans dept det senaste året, det kan ge en viss fingervisning om hur kommande revisioner av prognoserna kommer att se ut.
Man behöver egentligen bara läsa fram till inledningen på sidan 5 i den här "5-årsplanen" för att konstatera att den redan är obsolet.
Guld och gröna skogar var ordet..
/Tompan
Man behöver bara kika på grafen här så ser man.
http://www.dryships.com/pages/report.asp
Och ändå så hävdar folk att denna, den mest centralt plannerade av världar, lider av för mycket frihet och avregleringar…
För övrigt så gör man väl Kool-Aid genom att röra ut pulver i vatten? I alla fall traditionellt, nu verkar de visst ha tagit fram färdig mix…
Vad skall man rösta på i Sverige om man inte uppskattar planekonomi?
Finns bara ett alternativ om du värnar Sverige../ Anders Lööf
Det inverterade Peak Förnuftet nåddes 2010 när man röstade in bajspartiet i riksdagen.
Liberala partiet, kanske? Inte mer insatt i deras politik än det som framgår av hemsidan, men jag tycker hållningen verkar högst vettig.
5% är helt normalt.
Vi lånar för att köpa hus när vi är i 35 årsåldern. Husen köper vi av dem i 55 årsåldern. 20 år -en generation är en normal innehavstid av fastigheter.
Lånen ökar med 1/20 del- 5% på grund av husprisuppgångar och amorteringar under 20 års innehavstid.
Bortsett från:
1) Det inte finns något som säger att bostäder skall öka i pris i förhållande till BNP
2) Det finns inget som säger att BNP skall öka ständigt.
3) Det uppenbart inte varit mycket till amorteringar med tanke på att skulderna har ökat under senaste tiden.
1) Det finns inget som direkt säger motsatsen heller. Dessutom behövs inte en ökning större än BNP för resonemanget som sådant.
2) Jo, inflationsmålet gör att BNP bör öka åtminstone i takt med inflationen (och så länge tillväxten fortgår, mer än så).
3) Även med amortering "bör" totala lån öka minst med inflationen (och hållbart mer så länge vi har tillväxt), eftersom nya lån som tas upp av yngre personer är större än de lån som betalats av av äldre. Vi har dessutom en befolkningsökning som måste räknas in.
Jag antog att det var självklart att jag avsåg real BNP-tillväxt. Att bostäderna ökar mer än BNP innebär att vi lägger mer och mer andel av vår produktion på vårt boende…
När det gäller amortering är liksom själva definitionen att man betalar både ränta och dessutom en del av lånet. Då kommer lånet att minska rent nominellt. Nu har det dock tydligen varit så att belåningen ökat, inte bara nominellt, inte bara reellt utan även mer än BNP har ökat. En sådan situation är inte hållbar i det långa loppet.
Sen är det klart att det fortfarande finns gott om folk som stoppar huvet i sanden…
http://www.ted.com/talks/tali_sharot_the_optimism_bias.html
Jag är förvånad att det är sånt drag på bostadsmarknaden.
Vad än köpsuget kommer av, förväntningar på låga räntor, bättre ekonomiska utsikter mm, så måste väl ändå bostadsrallyt finansieras med lån. Men nu visar det sig att utlåningen fortsätter minska, trots rallyt. Det är väl iofs en fördröjning eftersom lånen tas upp först vid tillträde. Kvartal två kommer nog visa ökad lånetakt igen.
Det är väl färre sålda bostäder så produkten blir mindre.
Intressant frågeställning, man ska inte underskatta psykologin i det hela. Vi svenskar tycker uppenbarligen att man ska ha "vackra" hem enligt den gängse uppfattningen vilket i korthet innebär att man är beredd att lägga rätt mycket av sin disponibla inkomst på bostaden. Så länge det förhåller sig så är uppenbarligen ganska många beredda att sätta sin privatekonomi på spel för att köpa "rätt" bostad. Det verkar förhålla sig på samma sätt i det mesta av västeuropa tycker jag.
En affär säljer en viss sorts ost som blir mycket populär. Alla bara måste köpa sig en bit ost. Då stiger priset på osten; detta kallar ekonomerna för inflation. När samma sak sker med aktier eller bostäder då kallar ekonomerna detta för "att spara".
Mvh
Observer
Någon som har bra förslag på fastighetsaktier att blanka? Jag söker fastighetsföretag som är konjunkturskänsliga med hög volatilitet.