I ännu ett led att erbjuda ompaketerade finansiella produkter till främst privatpersoner (aka “derivat”), så erbjuder numera Nordea sk räntebevis, som är marknadsnoterade börshandlade ompaketerade företagsobligationer med hävstång för att dra upp räntorna och ge Nordea mer vinst.
Ett räntebevis är till synes en obligation som delar ut en fast ränta fyra gånger om året. Under räntebeviset sitter Nordea på företagsobligationer hos t ex Ericsson, Nokia, Stena, Volvo mfl. Genom belåning har Nordea även dragit upp räntan på räntebevisen via det räntearbritage som Nordea kan erbjuda. Nordea lånar pengar billigare än Stena och utnyttjar detta i räntebevisen.
Till skillnad mot riktiga företagsobligationer så räcker det med 10 000:- SEK för att handla. Specifikt köper man alltså i poster om 10000 räntebevis. Räntebevisens kurser är t ex 100.3, vilket betyder 0.3% över nominellt värde, inte en kurs på 100.3 SEK. Viktigt är att notera Nordeas spread mellan köp och sälj. Den äter upp nästan hela nästa kupongutbetalning så det är inte bara att köpa före ränteutbetalningen och sälja efter. Dessutom betalar man för den upplupna räntan, dvs nära utbetalningen den 20:e mars får man betala kanske 1-1.8% utöver marknadskursen.
Här är det viktigt att notera att det alltså finns en marknadsrisk. Visserligen finns det en ränta du är garanterad, t ex 7.355% för Stena-räntebevisen (dvs 1.84% fyra gånger om året), men om du behöver sälja ditt räntebevis i förtid kan du alltså likväl göra förlust. Räntan på ditt investerade kapital styrs alltså av marknadspriset vid köptillfället och av STIBOR-räntan.
De andra riskerna är förstås att antingen underliggande företag går omkull, t ex Volvo, dvs kreditrisk, eller mer sannolikt att Nordea går i putten, dvs motpartsrisk. Det finns också likviditetsrisker som att Nordea slutar med sin marketmaking av räntebevisen. Det finns även en ränterisk när kupongräntan är kopplad till STIBOR, som inte är en fix ränta.
Jag är försiktigt positiv till räntebevisen. De går att handla i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF), vilket ger en attraktiv beskattning (ca 1%, vilket t ex gör att Stena-räntebeviset ger 6.355% efter skatt och rent av klår den officiella KPI-inflationen, dvs ger en real positiv ränta). Vet man bara vad man sysslar med så kan det vara ett sätt att parkera likvider på ISK eller KF, nu när alla insättningar beskattas. Före årsskiftet kunde man ju fortfarande plocka ut pengar från sin KF och parkera på ett högräntekonto och sedan stoppa tillbaka igen. Idag måste man betala skatt på alla insättningar.
Man får som småsparande privatperson leva med att Nordea naturligtvis är den som tjänar pengar på detta, men det är likväl en mer flexibel placeringsform än att stoppa likvider i obligationsfonder i väntan på att man skall gå in i aktiemarknaden. Åtminstone för den som vet vad h*n håller på med.
Samtidigt uppfattar jag det som att småsparare ofta har sämre koll på hur räntemarknaderna fungerar än aktiemarknaden. Sjunkande räntor höjer marknadspriset på obligationer och med det även på räntebevisen, allt annat lika. Samtidigt är inte räntemarknaden för företagsobligationer den samma som räntemarknaden för statsobligationer eller de mer familjära bolåneräntorna.
Ser gärna fram mot en diskussion kring räntebevis. Vad tror ni? Mer information hittar man lämpligen hos Avanza.
För att summera det jag ser som positivt: Marknadsnoterade, låg beskattning via KF eller ISK, bra ränta för likvider i KF eller ISK, relativt lättförståeliga. Nackdelarna är att de är derivat vilket även ger motpartsrisk utöver kreditrisk, samt att Nordea förstås skär emellan och det är alltså mer lönsamt att handla företagsobligationer direkt en möjlighet som är begränsad för småsparare. Samtidigt kan privatpersoner sällan låna pengar lika billigt som Nordea för den hävstång som används för att driva upp räntan.
Ingen form av ersättning har utgått till mig eller någon till mig närstående för att skriva detta inlägg.
32 kommentarer
För vilka är räntebevisen bra? Vad är samhällsnyttan?
Finns en väldigt konkret samhällsnytta. Dina pengar används till att finansiera företags behov av upplåning. Till skillnad mot t ex bankkontot kan du vara säker på att pengarna går till något vettigt som skapar jobb, t ex Volvos investeringar i nya produkter, medan du på bankkontot kanske bara bidrar till att låna ut pengar till bostadsbubblan eller konsumentkrediter för köp av en iPad osv.
Företag har ofta behov av lånefinansiering och företag skapar eller bibehåller arbetstillfällen.
Ok. Tack för svar. Vet jag som köpare av dessa räntebevis, aka derivat, vilka företag som är inblandade i packeteringen av dessa obligationer?
Paketeringen ser ut att vara Nordea Finland. I övrigt väljer du vilka företag som du "stödjer", t ex Stena, Volvo, Stora Enso osv.
Ja, räntabeviset finns som 6 olika produkter med endast ett företag i varje.
https://www.avanza.se/aza/aktieroptioner/rantebevis/rantebevis.jsp
Ett annat alternativ är korträntefonder som placerar i företagsobligationer. Låga avgifter blir då särskilt avgörande, med tanke på det låga ränteläget. Jag använder Spiltan Räntefond Sverige (0,1% avgift), vilket är helt rimligt. Men jag skulle gärna se att det fanns bra företagsobligationsfonder med en snittlöptid på säg 2-10 år, med lika låga avgifter.
Företagsobligationer är inte junk bonds. "Junk" är skräp på engelska och kan vara precis vilka obligationer som helst, stats, företags, muni… allt som inte är investment grade. Högräntefonder innehåller allt som oftast c-rated obligationer, men kan även innehålla en mix av b- och c-rated.
Företagsobligationer kan precis som alla typer av obligationer vara investment grade, alltså olika typer av a-rated. Som sagt, man måste veta vad man investerar i, speciellt i tider när en ny recession närmar sig.
Verkar vettigt.
Vilka företag sysslar med detta? Är det bara A-listenoterade, stora bolag eller finns det mindre säkra varianter?
Ericsson, Carlsberg, Nokia, Stena, Stora Enso och Volvo har Nordea gett ut bevis i.
Som du skrev finns det ju en spread mellan köp och sälj, vilket gör det väldigt ofördelaktigt att placera i räntebevis på kort sikt. Att parkera likvider i räntebevis i väntan på nästa aktietrejd om en månad lär ju därför inte bli någon bra affär. Som en del av långsiktigt sparande är däremot säkert räntebevis att föredra framför en obligationsfond.
Företagsobligation är nog inte lika dålig placering som statspapper men jag ser att inflationen nu tar fart, räntorna kommer att gå upp och att då blir effekten att alla obligationer tappar i värde. Tror mer på att investera på aktiemarnaden i alllmänhet och i synnerhet mot emerging markets t.ex. Indonesien det finns bra ETF med låga kostnader.
Notera att räntebevisen är kopplade till STIBOR, vilket delvis kompenserar vid stigande räntor. STIBOR lär ju i det läget stiga.
Grundproblemet ligger ju i att i ISK får de inte erbjuda högräntesparande direkt (se statuterna för ISK för den som själv vill se) och det finns ett behov av att förränta pengarna eftersom – precis som du säger – beskattning utgår på insatta pengar.
Paragrafen "Kredithändelse" som de anger i säljmaterialet verkar vara, för lekmannen, en mer svårtydd paragraf. "inte i tid fullgör sina betalningsförpliktelser…1 miljon dollar.."
Allmänt känt att alla storbolag drar ut på tiden att återbetala/betala fakturor så mycket de bara kan, tidigare vanliga 30 dagar är numera 90-120 dagar, minst. Och 1 miljon dollar för dessa storbolag Stena
Stora Enso Nokia Volvo Ericsson Carlsberg är ju egentligen inga belopp att tala om då den dagliga omsättningen är i storleksordningen 1000 ggr så stor – per dag och på kostnadssidan är bara materialinnehållet säkert ca 50%.
Banken/utställare av derivaten har säkert full historik på betalningar försenade/inställda/under tvist/ Här verkar det här finnas möjlighet att se en "kredithändelse" utlöses.
Kan vara värt att borra djupare i.
Kommer osökt att tänka på andra derivat som banker och andra ställt ut som ungefär går ut på att om USD/SEK håller sig inom intervallet +-20öre de nästkommande 24 månaderna så får du 150% av dina satsade pengar, är det +-30 öre får du bara 80% tillbaka och mer än +-30öre så får du inga pengar tillbaka alls.
Statistiskt är 99.98% säkert att banken tar hem alla pengar. I annat fall har redan en säker kostnadstäckning med inbyggda avgifter om 10% och courtage.
Ja, jag har också reflekterat över det där med företagens innehållande av fakturor. Men gäller det samma verkligen deras upplåning? Det blir ju kredithändelser om de inte betalar sina räntor, och det ser ju inte så bra ut…
Nej det borde väl vara negativt för ratingen av obligationerna och bolaget som helhet att dra ut på återbetalningarna. Dålig rating kan väl i princip omöjliggöra marknadsfinansiering med tanke på interna regler att endast investera i "säkra" papper som finns hos större fonder och liknande, så det vill väl företagen troligen undvika?
Tror ni diskuterar olika instrument. Där kredithändelser påverkar utfallet är räntan 10% i kvartalet. Tre år utan kredithändelse innebär +120%. Många kredithändelser kan innebära att hela kapitalet förloras.
Stor skillnad mellan att inte betala sina räkningar i tid och en kredithändelse. De flesta bolag är sega på att betala sina räkningar men den som är sen med att betala till banken ligger illa till så det är dom aldrig om det inte är kris.
Hm. Kan konstatera att det blev en del köp efter att jag skrev artikeln. Säkert en slump.
En funktion som banker fyller är just asset transformation, för detta tar de så klart betalt. Om detta blir populärt lär andra banker slå följe, skapa lite konkurrens. Det vore önskvärt att den lille spararen också kunde spara i företagsobligationer utan att förlora skjortan i avgifter.
Man kan köpa några för att "testa". Den höga ränta + att de betalar ut varje kvartal är en vinnare. Motpartsrisken är klart högra än för vanligt konto.
Med denna typ av instrument går det att bygga upp en trevlig portfölj genom att ta räntorna och diversifiera över tiden.
Jag har hört en del om de Danska Bostads obl som Dexia utger och vad jag förstår så köper du ett papper till 5%, Dexia lånar upp 4 ggr kapitalet till EURIBOR ränta som ligger runt 2,7 %. ekvationen blir som följer
((5%+4(5-2,7))- avgifterna som är 0,2*5. sammantaget avkastning 13.2% på insatt kapital.Jag vet att risken i denna produkt förutom motpartsrisk är ränterisken som kan stiga. Är det någon som har handlat dessa och har mer info? tacksam för svar!
Nordax ger 3,55% och insättningsgaranti. Det var en hel del räntebevis som ligger strax över det. Tycker man borde få mer ut för att ta den risken.
Stena var den ende som gav lite.
/ Lowrisk
Från avanza.se: "Räntebevis beskattas som fordringsrätter, det vill säga på samma sätt som räntor (marknadsnoterade obligationer)."
Som många av bloggens läsare har jag ett REJÄLT bostadslån. Ränteavdraget har en ganska stor inverkan på min ekonomi. Om jag nu helt plötsligt får en massa intäkter från räntor kommer jag inte kunna göra ränteavdrag. Alltså är inte detta något för oss med bolån. Eller är jag helt ute och cyklar?
Ja, det är bättre att inte få intäkter från räntor utan ha pengarna på nollräntekonton…
Seriöst? Tror du att du blir fattigare om du får ökade inkomster?
Ränteavdrag mot din lön får du göra på nettoförlusten. Den minskar om du får ränteinkomster. Så då kan du låna ännu mer för att maximera dina avdrag. Det var väl kul!
Haha nu var det väl inte riktigt så jag tänkte.
Räntebevis får väl jämföras mot t.ex. att sätta pengarna i obligationsfond eller räntebärande fond. På så sätt skattas eventuella vinster som vinster istället för som räntor.
Räknas inte detta som inkomst av kapital i vilket fall som helst? Skattemässigt skiljer sig väl inte realisationsvister på börsen från utdelning på värdepapper (oavsett om det är obligation eller aktie)? Bolånen är helt avdragsgilla i detta inkomstslag men bara till viss del på inkomst av tjänst.
Nja, inte fullt ut. Blir extra uppenbart när man deklarerar online numera. Inte säkert att man kan kvitta realisationsförluster mot utdelningar osv.
Inkomstränta kvittas mot utgiftsränta, reavinst mot reaförlust osv.
Fullständigt underbart!
HÖJ Räntebidraget snarast.
Ngn som vet om det kommer komma flera alternativ än de som finns nu?
"Paketeringen ser ut att vara Nordea Finland. I övrigt väljer du vilka företag som du "stödjer", t ex Stena, Volvo, Stora Enso osv."
Det Nordea Finland gör är att ställa ut CDS:er i bolagen så de stödjer på intet sätt bolagen utan åtar sig att kompensera köparen av CDSen om bolaget går åt skogen.
Kredithändelser är inget som sker lättvindigt.
Hej ! Ni får gärna maila mig om ni har fler frågor eller funderingar.
[email protected]
Länge leve räntesnurror i dessa börstider! Tack Nordea, jag tror detta är den snyggaste förpackningen som gjorts!