Krav på minskade svavelutsläpp hos sjöfarten kommer börja gälla från år 2015 och Stena gråter ut i media över detta. Sjöfartens sk bunkerolja kommer därmed bli kanske 40 – 60% dyrare eftersom raffinaderierna idag kunnat dumpa olja av dålig kvalitet till sjöfarten. Sjöfartsverket bedömer att kostnaden för sjöfarten ökar med mellan 12 och 28 miljarder SEK.
Angående benämningen bunkerolja, tänk på verbet att bunkra, dvs ta hem förnödenheter eller för den delen alltså ta ombord förnödenheter på ett fartyg eller båt. Det har inget med militära bunkrar att göra.
Stena menar att man kommer tvingas lägga ner flera rutter till och från Sverige, vilket kommer drabba svensk exportindustri som helt enkelt inte kan exportera. Speciellt skogsindustrierna oroar sig. Som alltid.
“Vi vill sänka svavelutsläppen men anser att det behövs en längre frist. Det handlar om tusentals jobb inom svensk exportindustri, som annars riskerar att slås ut, och investeringar som flyttar till andra länder. Detta samtidigt som miljöproblemen bara flyttar, säger Mårten Larsson till Dagens Industri.”
Gärna miljöansvar, men snälla inte innan min pension. Men visst är det så att miljöproblemen bara flyttar.
Men det är inte poängen med detta inlägg. Poängen är att sjöfarten inte anser sig klara 50% högre oljepris utan att lägga ner rutter. Ett väldigt konkret exempel på hur 50% högre oljepris pga peak oil kommer slå framöver och alltså hämma internationell handel, export, import och med det även den så älskade och för vårt ekonomiska system ekonomiska tillväxten.
Peak oil innebär ju också att vi tvingas minska konsumtionen av olja och minskade transporter är en metod att via demand destruction uppnå detta.
För sjöfarten finns det knappast något annat bränsle tillgängligt i volym och tid än just olja. Men redan seglar (ja, det heter så, fartyg seglar, de åker inte, de kör inte) handelsfartygen långsammare för att spara bränsle. Enda alternativet skulle vara kärnkraftsdrivna större handelsfartyg, men undantaget krigsfartyg och isbrytare lyser dessa med sin frånvaro. Genom tiderna har det bara funnits fyra kärnkraftsdrivna handelsfartyg Savannah, Otto Hahn, Sevmorput och Mutsu.
Detta var dock längesedan och på den tiden var det inte lönsamt, undantaget ryska Sevmorput som nu konverterats till en oljerigg.
Frågan är om det kan vara lönsamt idag med betydligt högre oljepriser, men också om man kan få tag på civil kompetens att driva kärnkraftsreaktorer ombord på civila fraktskepp? Vad jag vet finns dock inga som helst planer på detta och det lär ta rätt många år från tanke till skepp i drift.
En sak är tämligen säker.
När oljeproduktionen efter peak oil fallit väsentligt från dagens nivåer kommer världshandeln se helt annorlunda ut och världen kommer ha blivit betydligt större. Vi kommer inte kunna transportera samma volymer gods samma sträckor som idag och med det kommer förutsättningarna för mycket av den globala ekonomin helt ha förändrats. Och nettoexportörer som Sverige kommer drabbas hårt.
Läs mer: Tidigare artikel om att världshandeln kan fungera med vind i seglen, men förstås med betydligt större personalkrav och en helt annan kompetens än idag.
57 kommentarer
Borde inte peak oil ha något positivt med sig också? Massor med jobb har ju flyttats från Sverige till framför allt Asien av kostnadsskäl. Kan man hoppas på att åtminstone delar av dessa jobb flyttar hem igen i spåren av dyra transporter?
Oerhört tröttsamt med kverulerande från den industrigren som varit bland de långsammaste att miljöanpassa sig.
Sedan 1993 finns utsläppsbegränsningar för nya personbilar, lastbilar och bussar inom EU. Som bekant gäller nu Euro 5, from 2014 Euro 6 med mycket låga utsläppsnivåer. Den bensin och diesel som säljs i Sverige har mycket låga svavelhalter.
Hade sjöfarten velat hade man alltså haft gott om tid för omställning. I stället har man satt katalysatorer på några färjor och i övrigt seglat vidare på ett av de miljömässigt sämsta (men billigaste) bränslena – bunkerolja.
Jag tror på goda tider för LNG drivna fartyg.
Kärnkraftsdrivna fartyg borde om 10-20 år ge fina möjlighet för samarbete mellan Rysk och Nordisk industri. Detta förutsatt att rysslands ledare väljer en konstruktiv väg genom kriserna så det går att göra affärer.
Man bör skilja på vad som verkligen händer och hur företagen gnäller. Vad jag förstår säger inte nationalekonomisk teori att företagen vill ha konkurrens, utan att det uppstår en jämvikt vid konkurrens. Detta som ett exempel. När ett nytt köpcentrum skulle byggas i min kommun kverulerade handlarna i det gamla och hade mage att påstå att vi konsumenter skulle drabbas av sämre service. I själva verket såg vi priserna pressas och det två centrumen tävla i att fräscha upp och bygga nya, fina delikatessdiskar.
I ljuset av detta ska rederiernas kverulerande ses. De uttalar sig i eget intresse, och vad är då bättre än att hota med nedläggning och förlorade jobb – ett hot som alltid går hem i medier och som kan trigga politiker.
Vad jag vill säga med detta är inte att ditt resonemang är felaktigt i stort. Bara att man måste vara noga med att skilja på vad rederierna säger för att få fördelar, och vad det verkliga resultatet av 50% oljeprishöjning blir…
Kärnkraftsdrivna fartyg är på allvar på bordet, det kommer i de globala transporterna. Fossilmotortillverkare för fartyg som Wärtsilä ser framtiden inom LNG, det kommer för de regionala transporterna.
Feltänk i artikeln. Den mesta produktionen av billig skit där exportkostnaden per enhet spelar störst roll ligger i sydost-asien, dessa alltså Sveriges största exportkonkurrenten har betydligt längre väg att transportera sina exportprodukter till västvärlden. Det borde alltså med logiken som finns i artikeln betyda att produktionen behöver flyttas från sydost-asien närmare marknaderna där det säljs tex Sverige.
Ville, ja det är en väg utvecklingen förhoppningsvis tar.
Mikael, rätt och riktigt. Men om Stena inte tänker anpassa sig till högre oljepris så kommer de inte överleva ändå.
Generellt tycker jag att varor skulle vara mycket dyra att transportera men att persontransporter skulle vara billiga. Detta för mer lokal produktion och för idéutbytets skull.
Detta, anser jag, borde våra politiker använda som ledstjärna.
Men nu verkar de mer lyssna på de multinationella bolagens lobbyister som har helt andra önskemål.
På tal om oljan så köper jag idag det norske oljeselskap vid stödnivån 80 kr. Stop-loss kan sättas snävt här så risken kan minimeras.
/hkeye
De nya kraven gäller ju EU och drabbar alltså inte exporten ifrån sydost-asiien !? Hade kraven gällt globalt så hade det kanske inneburit förflyttning av produktion som vissa här skriver men alltså inte nu.
Billiga transporter och fri handel är dock alltid positivt (om man inte tittar sig blind på ett enskilt land) och motsatsen alltså obra.
/Johan
Om man ville göra nagot för miljön, trafiksituationen och oljeresurserna samtidigt, sa är en chockhöjning av bränslepriset det vettigaste. Olja är inte dyrt idag, i i-länderna är det relativt sett väldigt billigt. Beviset för det är att det lönar sig att transportera vad som helst, var som helst. Vi kan skicka vatten till Frankrike, och sedan köpa tillbaka annat vatten. Eller varför inte potatis fran Marocko, sten (!) fran Turkiet, returpapper fran Tyskland… tragiskt!!
Det som behövs är uppskattningsvis en dubbling av olje- (eller snarare de raffinerade produkterna). Att göra en kvällstidnings -chockhöjning, pa 50 öre/liter, far ingen effekt alls.
Var i England förra veckan och körde lite bil. För de som inte har kört bil i England kan jag säga att trafiken är helt infernalisk, vägarna är helt igenkorkade, mest av lastbilar. Jag har absolut inget emot Scania eller Volvo, men det är galenskap att transporter inom EU kostar ca 10€/mil för en tradare med 40 ton gods, det lönar sig att transportera absolut vad som helst.
Var det här jag läste att varje kalori mat till matbordet kostar 10 kalorier i fossila bränslen? Vi lär få åtskilliga matkriser framöver.
/hkeye
Jag menade att billiga transporter och fri handel alltid är postivt för människors levnadstandard globalt sett. Det blir dock negativt för miljön med dagens transportmedel/bränsle.
Hur vi ska lösa problemet miljön vet jag dock inte, det känns kört i villket fall eller så löser peak-oil de problemen åt oss.
Jag tror i alla fall inte att höjda transportkostnader har en positiv inverkan på miljöproblemen i det stora hela. Eftersom det innebär en lägre tillväxt så får vi mindre pengar att att spendera på ev lösningar.
/Johan
hkeye, stämmer bra det.
Atomdrivna fartyg känns lite sådär i min värld. När 60 procent av den svenska kärnkraften som står på svensk granit står still och inte fungerar känns det en smula olustigt att atomdrivna fartyg ska stäva omkring på oceanerna och i Östersjön.
Ur terroristsynpunkt verkar det som att be om problem med att ha atomdrivna handelfartyg, exempelvis utanför den somaliska kusten…
Å andra sidan, peak oil är ett faktum men förhoppningsvis kanske forskarna kan få fram syntetiska bränslen istället för att satsa på atomdrivna fartyg. Kärnavfallet är fortfarande inte löst…
Energimässigt så är fossildrivna motorer väldigt ineffektiva. Man når ju max 50% verkningsgrad på dom. Det finns idag fordon som behöver energimängden 50-100 liter bensin för att frakta en person mellan Göteborg och Stockholm, sedan finns det fordon som behöver energimängden motsvarande 1 liter bensin för att frakta en person mellan Göteborg och Stockholm.
Det senare fordonet kostar kanske också bara någon hundralapp i reparationer och skötsel varje år.
Mycket bra artikel.Jag har alltid undrat vart miljöcertifieringen hos skogsbolagen har tagit vägen,dessutom så bottnar nog deras engagemang i stora volymer importvirke med dopade kostnader,fiffelflaggsbåtar,osv.
/Johan
2011-11-23 10:53:
"Billiga transporter och fri handel är dock alltid positivt (om man inte tittar sig blind på ett enskilt land) och motsatsen alltså obra."
2011-11-23 11:05 :
"Jag menade att billiga transporter och fri handel alltid är postivt för människors levnadstandard globalt sett."
Kan du motivera varför det skulle vara som i dina utsagor ovan? Utan motivering betraktar jag det mer som dogmer och papegojerepetion.
Gäller de nya kraven endast EU blir det bara någon sorts "utflaggning" som följd. Globala regler anser jag måste gälla andra annars flyttar bara aktiviteten. Jämför med svensk burfågeluppfödning.
Är faktiskt inte sa orolig över matpriserna heller. Idag betalar vi mindre än nagonsin (och dessutom mindre än produktionskonstnaden) för det vi äter.
Om mat hade följt index lite bättre skulle matkontot för en fyrapersoners familj vara dubbelt mot idag. En familj med inkomst 40 000 netto inkl barnbidrag skulle lägga 8-10000 pa boende och 12-14000 pa mat. Efter det har man da 15000 kr över. Det som sker idag istället när den disponibla inkomsten efter bostad och mat, och det allra nödvändigaste har exploderat, är att vi lägger mycket pengar pa skräp, och resten använder vi för att gemensamt trissa upp priser pa bostäder. Vad är egentligen vunnet med den höjningen av levnadsstandarden? Nu later jag som en kommunist, men siffrorna är rätt talande vad gäller prisutveckling pa mat, kläder och hus exv…
Som vanligt blir det fel när man skriver om branscher man inte behärskar. De skärpta kraven gäller i Östersjön och Nordsjön. I resterande 98 % av haven kommer man att segla med max. 4,5 % svavel. S.k. "skitolja" Här uppe kommer trafik att hamna på vägarna istället för till sjöss.
Vad miljön beträffar är det rena Ebberöds bank.
Med kärnkraftsdrivna flygplan kan containrar och bulklaster flygas världen över. Var under utveckling på 1950-talet, och ryssarna provflög en prototyp, innan raketteknologin tog över för militärt bruk. Ett bombplan skulle kunna stanna flera månader i luften.
När man har en kärnkraftsreaktor ombord på fartyget, varför låta det ligga kvar i vattnet och guppa, när man har kraft nog att lyfta det över himlen?
Säg den dag då flyget börjar betala moms för sitt drivmedel. Eller tom. energiskatt som andra transporter måste göra.
Blir inte så många kärror i luften om flygfotogenen skulle kosta 14 kr litern istället för 3,5 kr.
/ Lowrisk
Peter Madison, en bra finess med kärnkraftsdrivna fartyg är att de vid haverier har tillgång till oändligt med kylvatten. Den yttersta nödplanen blir att öppna bottenventilerna och sedan bärga reaktorkärnen innan bränslekapslingen har korroderat i saltvattnet.
Magnus Redin, i stor kontrast med kärnkraftsdrivna flygplan. Vem vill ha kärnkraftsreaktorer som då och då kraschar våldsamt, ofta i närheten av flygplatser, dvs befolkningscentra.
Cornucopia?
Har rätt i att oljepriset kommer att stiga och det kommer även att påverka övriga priser.
Då kommer något intresant att hända, det blir betydligt dyrare att utvinna ojlan och vi får tillverka syntetisk bensin med katalysatorer.
Då får vi garanterar en prisstegring på oljan som påverkar KPI vi får inflation som inte har orsakats av penningmängden och lönerna, vad gör vi då?
Om inflationen stiger till 15% pga oljan, vad händer då om vi försöker motverka prisstegringen med en ränta på 12% jo ekonomin dör.
Vid finanskrisen så hadde vi en inporterad inflation, som till stor del var orsakad av oljepriset, vår rent inhemska inflation var mycket låg vid den tidpunkten.
mvh ekvationsteorin
Ludwig Plutonium skulle nog älska plutoniumdrivna flygplan, de som var med på usenettiden vet vad jag menar. Själv skulle jag bli oerhört orolig och försöka stoppa en utveckling av kärnkraftsdriva flygplan.
Ekvationsteorin, vid oljebrist kommer så mycket av den globala ekonomin att dö att efterfrågan, dvs förmågan att betala och viljan att köpa, matchar tillgången. Den ekonomiska tillväxt som då fortfarande sker kommer att bygga på andra energikällor.
…andra energikällor och besparingar. (var lite snabb på tangenten)
2011-11-23 12:40
ehh inte så roligt när de ramlar ner i en flygolycka kanske…
Lyssna på 2011-11-23 12:38
Vad vinner man globalt sett?
2011-11-23 11:30
ett exempel
Om två hantverkare, en elektriker och en rörläggare ska bygga varsitt hus kan de göra på två sätt.
1) De gör allt själv för sitt eget hus, både el och VVS tar 200% av tid X (och 200%pengar i materiel)
2) Elektrikern gör elen i båda husen till 50% av samma X och rörläggaren gör VVS i båda husen till 50% av X eftersom de jobbar snabbare inom sitt eget skrå (även 50%+50% av materielkostnad eftersom de köper in materielen billigare)
Om man väljer alternativ 2 får man 100% av X över villket kan användas på två sätt:
1) De utför mer arbete och på så sätt ökar tillväxten och levnadsstandarden
2) De tar ledigt med bibehållen BNP men ökad levnadsstandard
Om de två gubbarna dock har dyra transportkostnader för att förflytta sig äts vinsten av detta upp! Exemplet kan såklart även omsättas på produktion av varor. Varje land/område skall producera det de är bäst på (billigast per önskad kvalité) villket ger win-win för alla parter (utom miljön då) Alla parter arbetar mindre men tjänar mer. Klassisk enkel grundläggande ekonomi-teori från Gymnasiet
/Johan
Magnus Redin 13:04
"dvs förmågan att betala och viljan att köpa, matchar tillgången."
Du får inte ner oljepriset det är fullständigt omöjlig, när det går åt mer arbetskraft och materiel för att få fram oljan då stiger priset garanterat, det enda som kan stoppa prisökningen är om lönerna sänks drastiskt.
Jag tror inte att ekonomin dör den kommer bara att förändras.
Ett vanligt villa tak tar emot betydligt mer energi än vad huset förbrukar, det blir en lönsam investering, där får många ett nytt jobb.
Sen kan du svara på min fråga i 12:59
Vad gör vi när oljepriset ger oss en inflation på 15%?
Dagens inflationspolitik fungerar inte då.
Guldpengar kan inte på något sätt stoppa prisökningar som har med produktionskostnaden att göra.
mvh ekvationsteorin
Borde man inte kunna nyttja principen om att priset för något sätts bäst av marknaden och tilldela utsläppsrätter för användandet av bunkerolja i östersjön, sen sätter företagen själva priset på utsläppsrätterna vid handel företag emellan och så får man se var man landar?
Ekvationsteorin, självklart kan sjunkande oljetillgång ge sjunkande oljepris om förmågan att betala för oljan sjunker ännu snabbare. Det enda jag vågar förutspå är att epoken med sjunkande oljetillgång kommer att ge en rörig ekonomi och att det bara går att konsumera det som existerar. Den som inte kan betala blir utan och där ekonomin fungerar sämst kommer människor att svälta ihjäl eller slå ihjäl varandra.
Det gäller att börja anpassa sig i tid, om solcellerna blir billigare att producera räknat i råvaror och arbetstid så de kan användas som taktäckning blir de ett bra bidrag till ekonomin.
Om andra stater skaffar sig 15% inflation och 12 % ränta borde det bli lättare för oss att köpa olja när de saboterar sin konkurrenskraft. Sitter man som Grekland i skiten med en tilltagande låsning kommer man nog snart i läget att det är bäst att göra konkurs, riva skulderna och börja om med en ny valuta.
Magnus Redin sa…"självklart kan sjunkande oljetillgång ge sjunkande oljepris om förmågan att betala för oljan sjunker ännu snabbare."
Omöjligt om oljan är svårare att få upp nu och i framtiden så kan den inte tas upp billigare.
Tillgång efterfrågan kan inte reglera ner priset till under tillverkningskostnaden, för då upphör all produktion.
Svara sen på frågan hur vi mäter inflationen, men du undviker för du kanske inser hur fel det blir med guldpengar.
mvh ekvationsteorin
Ekvationsteorin, vad har du fått för dig om mig och guldpengar? Jag har ungefär samma uppfattning om guldpengar och antika möbler, kul prylar som folk älskar och som är opraktiska att använda som pengar.
För mig är inflation bara en statistikuppgift som blir pålitligare desto fler varor och tjänster som man räknar med. Varor går upp och ner i pris, oftast går de upp men jag ser inget hinder för att ungefär alla skulle kunna gå ner samtidigt. Pengar är snäckskal som kan "produceras" i godtycklig mängd och som fungar därför att folk väljer att lita på dem, produceras det för många går förtroendet sönder. Saknas det snäckskal brukar folk hitta på nya, det tar tid och ger en på sätt och vis onödig lågkonjunktur.
Vad var det nu för ekvationsmagi som du trodde på som sågades utmed fotknölarna härom dagen?
Magnus Redin sa… "Saknas det snäckskal brukar folk hitta på nya, det tar tid och ger en på sätt och vis onödig lågkonjunktur."
Snäckskal guldpengar eller papperspengar spelar ingen roll, det viktiga är att det inte som du antyder råder en brist på betalningsmedel.
Du undviker inflationsfrågan för din teori stämmer inte med verkligheten.
"För mig är inflation bara en statistikuppgift som blir pålitligare desto fler varor och tjänster som man räknar med"
Man kan INTE använda det sättet att räkna på om en råvara plötsligt blir betydligt dyrare att ta fram.
Om en kraftig oljeprisökning orsakar 15% inflation hur ska ni då döda ekonomin? med en ränta på 14% eller en minskning på penningmängden med 14%? Det är viktigt att veta vad som har orsakat inflationen, löneökningar kan riksbanken motverka med räntan men inte råvarupriser.
Jag har inte sett att någon har påvisat ett fel i ekvationen, har jag missat en kommentar?
Men jag tänkte inte diskutera ekvationen utan anknyta till Cornucopias resonemang om oljepriset och hur vi ska räkna på inflationen som en kraftig oljeprisökning medför.
mvh rekvationsteorin
Inflation är inte prisökningar. Inflation är ökningen av mängden pengar i omlopp i förhållande till BNP.
http://cornucopia.cornubot.se/2011/01/prisokningar-pga-brist-ar-inte.html
KPI-ökningar är något annat, det är ökningar av KPI, varken mer eller mindre.
/Johan 2011-11-23 13:23:
Eller också anlitar de en annan billigare vietnamesisk elektriker respektive rörläggare och eftersom de inte fick sina beräknade inkomster gick de i konkurs och husen blev aldrig byggda. Elektrikern och rörläggaren gick omskolning till att bli webbdesigners respektive lokalvårdare och måste flytta till landets huvudstad och landet gick miste om kunnande och erfarenhet. Snickaren gick i konkurs och sköt sig. Grävaren fick sälja sin nya grävare osv.
Liknande hände med bönderna runt staden, stadens färghandlare, bagare, datorföretag, mekaniska verkstad, skräddare m.flera ut för, en del blev förtidspensionärer och andre fastre-are.
Enkla orsak verkan samband som man kan lära sig lite här och var som till och med var kända i 1800talets frihandelsdebatt.
Kom ihåg att inget görs bäst i Sverige utan allt, utom möjligen massavedsodling och elproduktion, kan göras bättre och billigare någon annanstans. Stryk massaveden den görs snabbare och billigare i Brasilien.
Vad skall du göra, vad är du bäst på här på jorden?
Mvh
2011-11-23 11:30
Tillbaks till kärnreaktorer till sjöss så kan det nog bli en verklighet i inta allt för lång framtid. Loyds register i London håller på att utvecklar ett regelverk just för den typen av fartyg sen 1-2 år tillbaka i tiden.
Reaktortyperna som troligtvis blir det man kommer använda är SMR:er (Small Modular Reactors), som levereras i kompletta paket med en PWR, turbin, generator, kylsystem, övervakning osv som man bara pluggar in en och överkakningskablar samt lite kylvatten anslutningar. Enligt vad jag läst hittills är det osäkert om Redarna kommer äga reaktorerna själva eller om dom bara hyrs likt dom kommande ryska flytande kärnkraftverken. Vid underhåll och bränslabyte lyfts hela SMR:en ut ur fartyget.
Cornucopia?
Var hittar du den definitionen på inflation?
Även om din beskrivning är riktig så använder ingen den beskrivningen.
Det som gäller är riksbankens definition på ordet inflation.
mvh ekvationsteorin
Den riktiga definitionen används inte i dagligt tal för då skulle folk förstå hur pengar, krediter och inflation uppstår och inte gå att enkelt förleda.
Nej, Riksbanken säger "inflationen" och mäter "KPI". Det är som att din läkare säger "influensa" och mäter "feber". Visst samband finns, men det är två helt olika saker.
Och det är också därför din ekvation är fel. Du vet inte vad inflation är.
Om inflation ska räknas som en ökning av penningmängden då orsakar bankernas utlåning av utlandslån inflation, mängden betalningsmedel i landet ökar.
Om bankerna lånar "nya" pengar från riksbanken så ökar penningmängden, Varför varnar ingen för det?
Men om riskbanken i stället ger staten dom nya pengarna så går världen under enligt en del, men jag kan inte se någon skillnad på en hundralapp beroende på om den kom från banken eller från staten, hur kan inflationen veta om det är banken eller staten som har fört ut pengarna i ekonomin?
Definitionen av ordet inflation från riksbanken http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8852
mvh ekvationsteorin
Vad ingen varnar för det? Jag mfl varnar för det.
Korrekt definition:
"Inflationen är ökningen av pengar och krediter i omsättning i ekonomin i förhållande till produktionen av varor, tjänster och tillgångar, vilket tar sig uttryck som en kombination av prisökningar i varor, tjänster och tillgångar."
KPI mäter bara prisökningar i varor och tjänster. De mäter likt en termometer inte ökningen av vita blodkroppar och missar alltså prisökningarna i tillgångar.
Sedan kan Riksbanken definiera inflation som röda rosor, det ändrar inte ett skit.
Riksbanken:
"De flesta känner säkert till att inflation handlar om stigande priser. Men alla prisökningar är inte inflation. Vissa varor stiger i pris för att de blir svårare att få tag på. Exempelvis kan oljepriset stiga i takt med att oljereserverna blir allt knappare. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation. För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka.
[…]
De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas också av att centralbanker minskat pengarnas värde genom att trycka för stora mängder sedlar."
Cornucopia? sa… "Den riktiga definitionen används inte i dagligt tal för då skulle folk förstå hur pengar, krediter och inflation uppstår och inte gå att enkelt förleda."
Du kan hävda att det är fel men ordet inflation används i dagligt språkbruk för att beskriva KPI.
Alla använder ordet äpple för att beskriva ett äpple även om det skulle finnas ett mer riktig ord för att beskriva vad ett äpple är, någon kan hävda att det är det latinska ordet som ska användas.
Okej vi kallar penningmängden för inflation, då skriver vi så här i stället.
inflation / arbetstimmarna = medeltimlönen
Om KPI ökar för att det blir svårare att få upp oljan hur motverkar vi då KPI? Eller ska vi bortse från prisökningen som oljan orsakade?
mvh ekvationsteorin
2011-11-23 11:30 och 2011-11-23 15:29
Jag sa att "billiga transporter och fri handel alltid är postivt för människors levnadstandard globalt sett" – inte för Sveriges invånare. Är vi inte bra på någonting så är det ju synd om oss. Men desto bättre för de fattigare i världen. På sikt jämnar ju lönerna ut sig och då konkurerar vi på lika villkor igen. Det bästa sättet att hjälpa fattigare länder är att köpa deras produkter. Varför ska människor i andra länder ha det sämre än vi?
Men även jag ser ju ser till mig själv först. Ser fram emot sänkta räntor på mitt (stora) bolån nu fastän jag tror att det är fel att räntorna sänks eftersom det driver på skuldsättningen ytterliggare.
/Johan
Cornucopia?
Hur ska mäta hur kpi påverkas av oljepriset är en fråga, riksbanken tar upp det i ditt citat.
Det var min egentliga diskussion, vi kan säga KPI eller inflation vi menar ändå bara prisökningarna på varorna.
Jag använder ordet inflation för att det ordet används i dagligt tal för att beskriva prisökningar.
"Vad ingen varnar för det? Jag mfl varnar för det."
ja du tar upp det men säger du rent ur att bankernas nya pengar från riskbanken är inflation eller som jag uttrycker det en penningmängdsökning?
mvh ekvationsteorin
Ja. Nya pengar=krediter=inflation.
Med reservationen att de måste cirkulera för att räknas. Som det är nu fastnar nya krediter i en likviditetsfälla i såväl USA och EU och cirkulerar inte i ekonomin och ger alltså inte någon inflation.
/Johan 2011-11-23 16:38
Jag bad om belägg för dina utsagor och du gav ett lokalt exempel. Sedan säger du att man inte skall se lokalt så då ber jag dig expandera min dystopi till globalt perspektiv. Den hade inget specifikt svenskt över sig. Det finns tyvärr väldigt gott om exempel i hela världen, från mellanvästern via sydamerika, afrika, öseteuropa, sverige och hitre asien. Den lille slås ut av den multinationelle som har resurser nog att spela ut motparterna. Det blir ett skolexempel på söndra och härska men där söndringen redan är gjord i form av en försvinnande småskalighet.
Du kom med nya utsagor. Vad har du för belägg för dem?
"Det bästa sättet att hjälpa fattigare länder är att köpa deras produkter." Varför? Det kan vara ett bra sätt men är inte nödvändigtvis inte det bästa. Det beror på omständigheterna de är producerade i säger jag. Är det bättre att köpa en känd skotillverkares sko gjord av en i praktiken livegen arbetare än en handgjord svensk skomakares sko. (Det har f.ö. gått så långt att skomakargjorda skor knappt finns på svenskens karta.)
Samt hur kom följande in i bilden och varför är det ett motsatsförhållande: "Varför ska människor i andra länder ha det sämre än vi?" Det har jag väl aldrig varit förespråkare för? Tvärt om och det är därför jag argumenterar mot billiga transporter av varor.
Mvh
2011-11-23 11:30, 2011-11-23 15:29
Åländska Viking Line har en bilfärja under byggnad i Finland som skall köras på gas. Tror det skall sättas in på linjen Åbo – Stockholm.
Cornucopia? sa.
"Ja. Nya pengar=krediter=inflation."
Om du nu menar att ordet inflation betyder en ökning av penningmängden,
så är vi överens så långt.
Jag använder hellre orden nya pengar = krediter = penningmängdsökning
Håller du med om att det inte är någon egentlig skillnad på en penningmängdsökning, om riksbanken tillför nya pengar till bankerna eller om staten direkt använder pengarna till infrastruktur?
Mängden fysiska och elektroniska pengar i omlopp är identiskt.
Bankernas utlåning av kapital som inte har kommit från spararna är en sedelpress.
Där har vi nog förklaringen till debatten om FRB.
Problemet är att bankutlåningen är stor i en högkonjunktur men i en lågkonjunktur dras pengarna ofta tillbaka, det är precis motsatsen till vad man borde göra, det orsakar en del av våra konjunktursvängningar.
Bankerna får stora förluster i kriserna, så dom är även förlorare.
"Med reservationen att de måste cirkulera för att räknas" Ja det är vi överens om, pengar i madrassen får inte räknas in i penningmängden det låter lustigt men så är det.
Sen är min fråga om hur man ska se på en prisökning(KPI inflation)som beror på en oljeprisökning som beror på ökade produktionskostnader den är fortfarande obesvarad.
mvh ekvtionsteorin
Cornucopia? sa…(15:23 )
Inflation är inte prisökningar. Inflation är ökningen av mängden pengar i omlopp i förhållande till BNP.
———-
Antag att det blir en kraftig minskning av KPI, och penningmängden i omlopp förblir densamma. Enl. ovanstående definition har vi då en kraftig inflation ( BNP-värdet sjunker ju tillsammans med KPI) Lite lustigt resultat…prissänkningar enl. den definitionen leder till inflation!
Vad jag vill komma fram till, bör inte inflation vara ökning av penningmängd i absoluta tal, inte i förhållande till BNP?
//GeCe
GeCe, du kan knappast på en kraftigt minskning av KPI med samma penningmängd utan att BNP påverkas.
Nej, penningmängden i omlopp kan stiga just med BNP utan inflation eftersom mängden varor och tjänster som produceras då ökar lika mycket.
Cornucopia? sa… "Nej, penningmängden i omlopp kan stiga just med BNP utan inflation eftersom mängden varor och tjänster som produceras då ökar lika mycket."
Det är i princip det jag säger öka penningmängden utan att öka lönerna då ökar köpkraften, det gör ju att BNP ökar.
mvh ekvationsteorin
C 19:45
Vi pratar lite olika saker, jag om definitionen av inflation (alltså penningmängdsändring), du om hur mycket man kan ändra "inflationen" (penningmängden) utan att vi får "inflation" (prisökningar).Vad jag önskar att man kunde hålla sig till penningmängd och prisökningar vid diskussioner och spola inflation & deflation, det orsakar bara dimridåer så att folk inte genomskådar det ekonomiska rävspelet, (som du påpekar 16:03)
F.ö, tack för en suverän blogg! Så fort det händer något ovanligt går man in och tittar här….otroligt att du hinner med allt detta. /GeCe
Bränsle med hög svavelhalt kommer man kunna köra på även efter 2015 (ECA-krav) och 2020(Globala krav). Det gäller bara till att börja rena avgaserna. Det finns redan nu färdigutvecklade produkter för SOx-rening. Försäljningen på dessa är dock nästan obefintlig pga att man fortfarande har några år på sig innan investeringar behövs göras.
Jag tror också likt Mr Redin på kärnkraftsdrivna fartyg i framtiden när det handlar om supertankers tyvärr.
Men visst kommer Peak-oil leda till avglobalisering.
Ett bra sätt för att förebygga och vänja allmänheten vore att införa importtariffer på all varuimport till Eu. Tariffen bör motsvara de utsläpp varans transport och produktion motsvarar. Klart bättre än någon fjantig tobinskatt på transaktioner.
Skulle antagligen leda till handelskrig mellan Eu och övriga välden. Viket gör att det slår tillbaks på lilla exportberoende Sverige obönhörligt så det är nog och förblir en utopi.