De svenska hushållens skulder till den svenska finansbranschen fortsätter att öka. Inget nytt och inget oväntat där. Vi fortsätter leva med lånta fjädrar och över våra tillgångar.
Vad som är nytt är att det börjar höras röster även i media om att vad som drivit bostadsbubblan är bostadslånen och billiga krediter. Om inte svenska folket fortsätter att öka sina skulder så spricker bostadsbubblan.
Tydligen måste skulderna öka med mer än 2% i årstakt för att inte bubblan skall spricka, dvs i takt med Riksbankens mål för KPI-inflationen. Men att det rör sig om en bubbla förnekas förstås. Om 2% beror på inflationen så är det ett intressant medgivande att kredittillväxt i högre takt än KPI innebär stigande bostadspriser och i förlängningen att allt annat än en ökning av bostadspriser i KPI-takt är ohållbar och enbart driven av skenande skuldsättning.
13 kommentarer
Vad tror du händer med de svenska räntorna ifall rep & dem inte kommer överens nästa vecka och skuldtaket inte höjs utan USA riskerar få sänkt kreditbetyg. Då höjs ju de amerikanska räntorna kraftigt för kreditkort, bo- och billån varnar Obama. E24 skriver nu att det i så fall torde leda till fallande räntor i Sverige, åtminstone kortsiktigt. Men om nu svenska banker är så extremt beroende av dollar då de har lånat 1500 miljarder dollar för t ex utlåning på emerging markets, "torde" det inte istället kunna leda till en räntechock, för om amerikanska räntor höjs "kraftigt" som Obama varnar för så lär väl också räntan för utändska banker som lånar i dollar höjas chockartat och det kan väl då leda till räntechock för svenskar med kreditkortsskulder och rörliga bolån?
Vad tror du?
Får inte ihop resonemanget att stigande amerikanska räntor leder till fallande svenska. Det hade möjligen gällt om de amerikanska räntorna stod stilla, men det lär de knappast göra i det fallet.
Jag blir lite fundersam över scb's statistik. Om bubblan poppat, så borde inte hushållens skuldsättning fortsatt öka med 6-7% i årstakt… Eller lånar vi numera till bilar, köksrenoveringar och annan konsumtion? Jag uppskattar statistiken över lagfarter; Mäklarstatistik m.fl. redovisar sällan tidsserier över antalet överlåtelser, något som torde vara viktigt för kredivolymen. Som inte tycks minska.
/Mats L
Å andra sidan kan väl detta betraktas som en delframgång. Senaste lönestatistiken (http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0206/2011K01/AM0206_2011K01_SM_AM61SM1102.pdf) visar en ökning om 5.7 % på årsbasis — i genomsnitt lever vi alltså bara 1 % över vad som vore hållbart. Bobubblans kollaps kommer fortfarande att minska konsumtionen allvarligt, men vi kör åtminstone inte in i bergväggen i full fart.
/Scb-geek
Och med hållbart menar jag alltså bara vad som vore hållbart givet nuvarande intäktsnivå — och bortser helt från att denna nivå är ohållbar i ljuset av peak oil och andra resurstoppar. 🙂
/Scb-geek
Om jag inte minns fel så var det någon bankrepresentant som menade att om demokraterna och republikanerna inte kommer överens så blir turbulensen högre och därmed borde riksbanken "lugna sig" och inte höja repon som planerat.
Ett försök att påverka riksbanksdirektionen hur de ska sköta sitt jobb med andra ord.
Jag håller med Mats, bubblan verkar inte ha spruckit ännu?
/Johanneberg
09:30 Mats L, jag vet att man lånar till "konsumtion". Bankernas krav på 15% eget kapital vid husköp har drivit kunderna att "låna till bil" istället. Hur vida spritt det är vet jag inte men snacket går på stan.
Bubblan växer hela tiden, för nu lånar svenskar till konsumtion också, vilket är en logisk följd av uppblåsta fastighetspriser, bolånetak och höjda räntor, många tvingas binda sina räntor och högre kostnader som följd, då lånar de till konsumtion istället. Sista siffran var att hushållen lånat 161 miljarder i s k blancolån utan säkerhet, så att denna sortens lån ökat lavinartat. Det är ju inte så att människor lever över sina tillgångar med vilje, utan de har inget annat val när det inte går att få tag i billiga lägenheter och hus, för det finns helt enkelt inga hyresrätter i städerna där jobben finns, eller så är hyrorna alldeles för höga.
Den siffran jag skrev 1500 miljarder ska givetvis vara kronor upplånat i dollar.
Den enda tröst jag kan tänka mig är att amerikanska långivare inte vågar chockhöja räntorna för mycket med risk för att de inte får in sina betalningar, eftersom de själva kommer att få behöva få in massor med pengar då deras lånebehov kommer att bli betydligt dyrare ifall de ställer in betalningarna. Pressar de då för hårt får de inte heller in pengarna, utan då ställer Europa också in sina betalningar till USA (utom förstås snälla dumma Sverige som låter Anders Borg punga ut till bankerna tills statskassan är definitivt tom – det är för att kunna täcka för de kommande bankförlusterna som M och bankerna pressat upp valutareserven i dollar till jag tror 300 miljarder i dollar – det tillsammans med vad Anders Borg sparat i ladorna kommer gå till bankerna nu ifall USA ställer in betalningarna). Tillsammans med hushållens skulder i utlandet, kan man lugnt säga Sverige är bankrutt – vi lär inte heller kunna vända oss till vare sig EU, IMF eller Kina. Åtestår Antonovryssland.
Kina är ju själva livrädda för ställer Tea-Party-USA in, så briserar den ekonmiska jättebomben där också. Det blir Wall Street 1929 upphöjt till tio. Det här växelverkan mellan USA:s och EU:s indragning i varandras kriser är också en tvångsupprepning av den svarta fredagen. Sen högerextremism och världskrig ungefär.
Höjda räntor i USA borde även betyda höjda räntor i Sverige. Om amerikanska "pengar" blir dyrare (högre ränta på dollarlån) så borde dels svenska banker öka sin utlåning till USA (vilket borde betyda färre pengar att låna ut i Sverige och därmed möjlighet att kunna ta ut högre ränta). Dels borde även amerikanska låntagare börja se över lånemarknaden utanför USA och skulle det vara billigare utanför USA (t.ex. i Sverige) så lånas dessa pengar av amerikanska låntagare i ökad utsträckning. Detta minskar ännu mer tillgången till lånepengar för t.ex. Svenskar och därmed möjlighet för bankerna att höja räntan.
Ingen expert på det hela men jag ser ingen orsak varför pengar i Sverige borde bli billigare bara för att de blir dyrare i USA.
Tror att enda sättet att förhindra politikerna (eller BLT:er) från att spendera mer pengar än vad de har är att göra det dyrt för dem att göra det. Högre ränta är alltså att förvänta sig i framtiden även ifall de kanske testar att sänka räntan igen för att försöka få igång ekonomin. I längden fungerar dock inte detta.
Skälet till att det skulle bli billigare i Sverige är att många fonder, framförallt pensionsfonder, har i sina investeringsmandat att de endast får investera i AAA-papper. Om USA nedgraderas tvingas dessa därför avyttra amerikanska statspapper och investera i t.ex. svenska papper istället.
Samtidigt är USD reservvaluta så det finns mycket som talar för motsatt effekt också då svenska banker sitter på högar av dollar. Så teoretiskt har du motverkande krafter, så det går inte otevtydigt att säga vad nettoeffekten blir. Själv lutar jag mer mot att räntan stiger därför om USA nedgraderas så tror jag förtroendet för hela statspappersmarknaden kommer sjunka.
Det enda kan ju vara att de som investerat i amerikanska statsobligationer möjligen kan söka sig till svenska statsobligationer som "safe haven" fast å andra sidan har ju Kina, som har 70 % av sin valutareserv i amerikanska statspapper, lovat att hålla fast dem där, men det är under förutsättning att USA finner en långsiktig lösning på skuldkrisen och slutar hota med Default. Och Sverige lär knappast förbli "solvent" särskilt länge om en amerikansk Default ständigt hotar om hörnet med tanke på att svenska banker har så hög upplåning i dollar – en valutareserv på 300 miljarder är en förlust för statskassan den dagen bankerna skriker på räddning igen pga sin höga upplåning i dollar som gått till högriskspekulation på emerging market – låntagare som lika lätt som Muller plötsligt kan frångå sina betalningsskyldigheter och stoppa de lånta pengarna i egen ficka istället för att betala tillbaka lån som svenska banker gett till diverse luftslottsprojekt i Baltikum där befolkningen går på knäna och ingen bryr sig om dem, ifall det kraschar en gång till.