Nu har jag slutligen tröttnat på Jordbruksverket och EU:s jordbruksstöd. Något slut på vansinnet får det bli, och när mitt rådande miljöåtagande är över nästa år kommer jag inte skicka in något förnyat åtagande (bryter jag åtagandet i förtid får jag betala tillbaka fyra års stöd, vilket jag inte har lust med). De små pengarna är inte värt det psykologiska lidande stöden innebär. Psykologiskt lidande då man får hantera en extremt inkompetent, korkad och slösande byråkrati och dess högst normalbegåvade tjänstemän.
De miljöstöd jag har kvar (gårdsstödet drogs in redan tidigare då det endast skall utgå till större jordbruk, småbruk skall inte få gårdsstöd, iaf inte så här små bruk) ger i år ca 3% av företagets intäkter om jag inte drar in ett öre till under resten av 2011 förutom miljöstöden framåt juletider.
För att få dessa stöd måste jag uthärda att kommunicera med de största normalbegåvningar jag någonsin träffat på inom svensk byråkrati. Bara den tid de lägger ner på att nu senast minska min areal med 100 … vänta …. nu kommer det … kvadratmeter kostar antagligen mer än mina sammanlagda stöd. (En hektar är 10 000 kvadratmeter om ni vill ha lite proportioner)
Denna minskning med 100 kvadratmeter baserar sig på att de själva har mätt fel med DGPS för två år sedan, då man alltså under en hel dag steg för steg med DGPS mätte upp all sökt betesmark. Nu har de kommit fram till att deras dyra exakt positionerade DGPS måste mätt fel och minskat arealen med 100 kvadratmeter. För övrigt var det bara någon enstaka procent fel mellan DGPS-mätningen och den mätning jag själv gjorde med måttband, karta, kompass och triangulering. Länge leve 1700-talsteknologi!
Men att normalbegåvningarna på Jordbruksverket är så sysslolösa att de lägger tid på att ifrågasätta sin egen DGPS-mätning får mig nu att inse att det är kört. Det finns bara ett slut på vansinnet, och det är att säga hejdå till de där 3%:en (antagligen 1.5% om övrigt intjäning är den samma under H2) i stöd för miljöersättningar för betesmark och hotade hushållsraser. Det senare stödet äts för övrigt till större delen upp till avgiften för ElitLamm Avel Mini (750:- om året för en kass webbsida) som används för att föra in fåraveln i, samt kostnaderna för deltagande i det för stöd obligatoriska Maedi-Visnaprogrammet. Det senare kan vi lika gärna betala ur egen ficka och i gengäld slippa dubbelbokföring av fårbesättningen. Trots ElitLamm måste man nämligen ändå föra en pappersjournal, som för övrigt fick visas upp vid en anmärkningsfri slumpad besättningskontroll härom veckan.
Nej, när 2012 lider mot sitt slut så åker stora EU-fri zon-skyltar upp överallt på ägorna. Får väl sätta upp ngn möjlighet för förbipasserande att lägga en grindslant istället om de uppskattar markerna. Marker som jag därefter kan få sköta bäst f-n jag vill, utan att italienska byråkrater lägger sig i exakt hur många träd det får finnas per hektar eller om man skall mäta en areal på, utanför eller innanför ett draget streck…
Det har dock varit lärorikt att i utbildningssyfte delta i denna studie i vansinne. Tycker synd om större jordbrukare som inte kan ge EU långfingret och skita i stöden.
Samtidigt är det tur att vuxendagiset Jordbruksverket och dess hantlangare Länsstyrelsen finns. Var skulle man gjort av alla normalbegåvningar med dyrbara utbildningar till biologer eller agronomer annars? Kanske gör de minst skada där de är och bara stör procenten jordbrukare istället för hela Sverige?
Se även bloggrannen Lipoptena om lite fler EU-vansinnigheter.
23 kommentarer
Nä…. det är nog så att det är svårare att få bidrag än vad många tror.
mvh/Sjodan
Svårt att få bidrag är det inte. Det svåra är att få Jordbruksverket att någonsin bestämma sig för arealen. Jag trodde att DGPS skulle räcka för detta, men nu är det alltså deras fjärde justering av arealen. Första gången var det för att de mätte innanför mina streck på kartan, medan jag mätte på mina streck på kartan. Andra gången var det pga någon satellitbild som var X år gammal och inte visade det arbete jag lagt ner. Tredje gången var det pga DGPS och fjärde gången var det för att de ogiltligförklarade sin DGPS pga nya satellitbilder där någon krona på något träd utanför sökt areal hade växt och skuggade sökt areal. Hur de skall justera arealen nästa år kan jag bara gissa. Något måste de ha att göra.
Det finns ju fortfarande kärr och myrar att dika ut i norrland. De kan ju skicka oss dit med spadar så kanske vi kan öka arealen odlad korn på sikt.
Gör förövrigt allmänheten (mig) en tjänst och peka ut någon resurs där man kan lära sig praktiskt amatörlantmäteri.
/Tisgift Biolog
Hur höga behöver matpriserna vara för att bönder ska klara sig utan EU-bidrag?
''Kanske gör de minst skada där de är och bara stör procenten jordbrukare istället för hela Sverige? ''
hahaha
Det jag funderar på är hur mycket apparaten runt själva jordbruksstödet kostar. Alltså hur stor del av stödet som faktiskt når fram till jordbrukarna.
Tänk om vi slopade momsen istället på maten. Kanske hade gått jämnt ut mot vad det faktiskt kostar.
Sedan tycker jag det är intressant att stödet ska gå till de stora jordbruken, känns lite som att om de om någon borde kunna producera utan att gå med förlust.
12:11, är det en relevant frågeställning? Det viktiga är väl att ingen kan klara sig på egen hand, folk har en tendens att bli så uppskäftiga då.
I boken "de annorlunda del2" berättas om en familj som valde att klara sig själva med hjälp av bl.a. bärplockning. När de tackade nej till ett bidrag (kanske var det barnbidraget?) började säpo smyga i buskarna…
Nedläggning av stödsystemen blir utmärkta besparing under nästa ekonomiska kris.
Knepet för att få det att bli riktigt bra är att hitta något sätt för byråkraterna att bli produktiva. De skulle kanske kunna ägna sig åt markkartering för gödsling av jordbruksmark och skogsmark? Samma typ av finlir med mätande men det ger en nytta för markägarna och samhället och behovet att få det exakt rätt ökar med gödningsmedelspriserna och behovet av att återföra rätt mängd aska på rätt sätt när både stubbar och grot eldas.
Innan EU-stöden vart huvudsysselsättning för länsstyrelserna höll personalen på med rådgivning om hur bönder skulle kunna bli produktivare, enligt muntliga uppgifter trivdes de bättre med detta.
Industrijordbruken måste ha stöd för att ha råd att investera i de mest energislukande redskapen samt förnya redskapen med högst 2 års mellanrum. Det kallas för rationellt jordbruk när 1 kalori producerad mat kräver en insats av 7 kalorier olja…
Har levt på grönsaksodling i snart 30 år och klarat mig utmärkt utan stöden. Jobbar man för tre blir lönen acceptabel. Det är främst nötköttsproducenter som lever på stöd; de kan uppgå till 70 -80 % av omsättningen.
Frukt och grönt skulle bli billigt relativt kött och andra animalier om de kraftiga subventionerna till animalieproduktionen avskaffades.
Varje EU-medborgare betalar 2 600 kronor till EU:s budget. Av det går 2/3 till jordbruket. Ingen annan näring kommer i närheten av dessa summor…
Ett av Greklands problem är att de har för många offentligt anställda som ingen vet vad de sysslar med. Vårt problem är att vi har många offentligt anställda som vägrar leva i det vakuumet, utan tvunget måste prestera något, vilket alltid resulterar i onödiga ommätningar av arealer, prövningar av bygglov in absurdum, osv, osv. Vet inte riktigt vilken byråkrat jag tycker minst om, den som bara sitter och sover eller den som minsann ska göra rätt för sin lön. Den förra belastar oss, men den senare både belastar och förtrycker oss. Visst vill jag att de offentliga ska jobba för sin lön, men varje gång de gör det drabbar de oss, vanliga svenskar (med de brister och förtjänster vi har). F-n vet om vi inte skulle i förebyggande syfte göra vad Grekland tvingas göra under galgen, minska på antalet offentliganställda byråkrater.
"Nedläggning av stödsystemen blir utmärkta besparing under nästa ekonomiska kris."
Som politiker borde du begripa bättre.
Stöden kom till under en period där europa hade ett stort livsmedelsunderskott. När produktionsbalans uppstått valde politikerna att behålla stöden med avsikten att garantera ett prisstabiliserande (prispressande) överskott. Detta ger låga och stabila matpriser till breda väljargrupper till en försumbar kostnad. Just det. Försumbar. Alla ojanden till trots. EU's jordbruksstöd kostar 50 öre/måltid. Än en gång: politiskt väl investerade pengar.
En bonde hade naturligtvis haft en bättre ekonomisk situation på en fri marknad. Men mattillförseln är alldeles för viktigt för att staten skall släppa kontrollen.
Så länge vi betalar så mycket skatt som vi gör så kommer det finnas utrymme för byråkrater att växa sin verksamhet.
Det kommer nya departement, anställs några varje år här och där som bara äter skattemedel utan att bidra med något. Pärmbärarna blir bara fler och fler och de ser som sin uppgift att djävlas med vanligt hederligt folk.
Det är dags att vända trenden nu. Detta är inte acceptabelt.
/ Lowrisk
Fredrik, den senare byråkratin som är överambitiös går att styra om att utföra vettiga saker, t.ex. planera nya järnvägar eller i en kommun med ett byggkontor som har för lite att göra få ordning på gamla detaljplaner som är onödigt restriktiva.
Anonym 22:05, det är ingen bra politik att subventionera sönder en näring så det överproduceras och mindre effektiva företag gynnas.
Om de pengarna ändå skall förbrukas vore det bättre att använda dem för att köpa in beredskapslager av livsmedel och insatsvaror, bygga biobränsleanläggningar för att nyttiggöra överskott av sekunda matvaror, investera i produktion och logistik med mindre oljeberoende och till sist försörjningstsöd för de få som inte klarar av att måltiderna kanske blir någon krona dyrare.
Med en sådan politik skulle matförsörjningen klara av stora störningar i världshandel och väder och dessutom fortsätta fungera väl vartefter oljan sinar. Mattillförseln är som sagt var viktig…
Ni skulle prova på vara ensamförsörjare med låg lön utbildning till trots i en nybildad familj(fru + 2 småbarn). Om ni tyckte cornus exempel var något skulle ni se "myndigheternas" paragrafrytteri! Nästan som på komisk film, du måste först ha blankett b för att få a som du sedan skall lämna hos c som ger dig d sedan …..
Som utan experthjälp är det inte alls så enkelt få de stöd och den hjälp man är berättigad till t ex dagis så frun kan börja jobba..
"Om de pengarna ändå skall förbrukas vore det bättre att använda dem för att köpa in beredskapslager av livsmedel och insatsvaror, bygga biobränsleanläggningar för att nyttiggöra överskott av sekunda matvaror, investera i produktion och logistik med mindre oljeberoende och till sist försörjningstsöd för de få som inte klarar av att måltiderna kanske blir någon krona dyrare."
Men bäste Magnus,
Precis de här sakerna sker! Alla de förslag du radar upp äger rum som en konsekvens av jordbrukspolitiken. Min poäng var att offret i politiken var bonden och marknaden.
Nej, det köps inte in några beredskapslager.
För mig är jordbruksstöden en stor del av mina inkomster, och jag hatar att det ska behöva vara så. Stöden tvingar mig att driva mitt företag på ett sätt som knappast är det bästa ur samhällets synpunkt, och det är inte roligt att behöva bli kontrollerad av Storebror så att han ser att jag verkligen gör precis så som jag lovade att göra för flera år sen.
Det är tyvärr svårt att avskaffa stödsystemen snabbt. Man gör investeringar utifrån hur situationen ser ut nu, ändras spelreglerna finns risk att man kastat en massa pengar i sjön, men en gradvis minskning under 10 år borde kunna fungera.
Men troligast så kommer EU att tvingas minska sin budget radikalt inom några år pga oroliga finanser, man får hoppas att byråkraterna får lägre löner och kanske söker sig till mer produktiva yrken… Jag var nära ett bli en sådan byråkrat själv, men insåg att jag vill skapa sådant som folk får glädje av, inte bekymmer.
10:31: Nej, byggande av biobränsleanläggningar, produktionsinvestering, oljesnål logistik eller försörjningsstöd, är inte en del av jordbruksstödet (däremot kanske det i viss mån görs av andra anledningar)
"Nej, det köps inte in några beredskapslager."
Semantiskt nej men flexibilitetn och regelverket kring interventionsredskapet gör att detta kan användas i beredskapssyfte.
"Nej, byggande av biobränsleanläggningar, produktionsinvestering, oljesnål logistik eller försörjningsstöd, är inte en del av jordbruksstödet"
Svensk kooperativ miljardsatsning på etanolproduktion hade inte kunnat ske utan gårdsstöd. Subventionen av mjölk i skolmatsalar sker med pengar från EU:s jordbruksstöd. Och så vidare, läs på.
Vi hade mjölk i skolan innan EU!
Vi hade mjölk i skolan innan EU pga att staten subventionerade. Enda skillnaden nu är att stöden administreras 'en våning upp'